Vi som försökt en längre tid - första barnet

Med en stor sorg i hjärtat så försvinner jag härifrån nu på obestämd tid. MA igen i vecka 9. Jag var i vecka 8+1 idag och fostrets hjärta slutade slå 8+0. Vet inte varför det händer då det hände exakt samma sak för 1 år sen i samma vecka. Vill inte ge upp drömmen om att bli mamma en dag, men helvete vad orättvist livet är. Lycka till alla ni andra!

Hoppas ni alla haft en skön midsommar ni med! 

Vi var också bara hemma och tog det lugnt. 

Jag har funderat lite fram och tillbaka på det här med Labrix-test (saliv-hormontest), och har inte kommit fram till något beslut än.. vill liksom undersöka alternativen först eftersom det är så satans dyrt. Har ju tänkt på om jag bara skaulle ta progesterontest via blodprov istället men där var ju problemet att labbet måste ha öppet 1 vecka efter ägglossning, vilket dom inte har för det hamnar på helgen, så där spricker ju det. Sen har jag tänkt att om nu min långvariga stress påverkat/påverkar mina kortisol- och därmed progesteronnivåer så kanske ett binjuretest skulle vara intressant att ta. Så har faktiskt bokat ett sådant test via werlabs som jag kommer ta nästa vecka. Så börjar där och ser vad det säger. 

Verkligen! Och smidigt att man bara kan köpa det och gå och ta, och inte behöva gå via vårdcentralen. Ah okey! Vulverine själv tyckte jag läste att hon sa ganska exakt 7 dagar, annars är det missvisande, men tänker att de dagarna iallafall säger någonting (6-8 dagar efter)..är ju väldigt svårt att veta exakt när man haft äl. Får se om jag kanske bokar det sen ändå då. Men man vill ju vara säker på att det inte är missvisande.

Ahaa, oj?! intressant.. :O 

Hej tjejer! Här kom mensen igår för 11e gången. Med en mf på 10e försöket då. Så nästa försök blir vårt 12e. Hade aldrig trott detta när vi började. Hoppas innerligt på att det ska gå. Men om inte så kommer vi att starta utredning I augusti. Efter överläggning tillsammans och med en vän som gått igenom IVF kommer vi inte berätta att vi blivit gravida en gång. Tänker inte riskera att inte få utredning av den anledningen. Även om jag tror och hoppas att pilyoen varit vårt problem, så har man också varit inne på att jag har för lågt progesteron och hamnar vi på utredning kommer de ju kolla bla detta. Då tar de täta prover kring dag 7 efter äl så man får ordentligt resultat.

Men vi hoppas vi slipper detta och får plussa igen nästa cykel <3

Ok, I feel like I'm jinxing it by writing here, but....

ÄL+14 / BIM + 3 idag, och fick 2-3 på Clearblue veckoindikatorn :) testerna har ökat lite varje dag, vad som nu händer efter, så är det lyckat och förbi mina kemiska graviditeter :) jag går dock ingenstans, ni är min familje här på FL, känner mig inte heller bekväm med BF trådar just nu. Kanske allt jag behövde var den progesteron jag fick denna cykel, för jag slutade med alla mina vitaminer (oops) det var en "jag orkar inte att svälja 7tabletter om dagen) månad :D kram till er alla!

Det var längesen jag skrev i tråden, men jag läser allt som skrivs och är så glad för alla positiva besked och mitt hjärta brister för er vars dröm ännu inte gått i uppfyllelse <3 Jag ska försöka bli bättre på att svara i tråden, det känns lite tråkigt och själviskt av mig att "bara" skriva om mig själv. Men som sagt, jag läser allt ni skriver och tycker att ni alla i tråden är så fantastiska, både mot varandra men även som orkar kämpa vidare även efter nederlag. 

Min mens drog igång igår igen, jag är så trött på detta. Så många vänner runt omkring som är gravida eller till och med fått barn under den tid jag och min man har försökt. Jag trodde aldrig att vi skulle vara paret som hade problem med detta (men vem tror det egentligen?) och jag är så ledsen och uppgiven. Vi har ju i planen att skicka in remiss för IVF i augusti om det inte (helt magiskt) skulle ta sig nu i juli, men jag känner mig mest bara hopplös och nedbruten av allt detta. Kan inte fatta att vi i mer än 1,5 år försökt och försökt varje månad.

Jag känner att det är något hos mig som inte stämmer, även om utredningen inte visade på några problem. Jag får spottings en/två dagar innan mensen börjar och sedan har jag väldigt lätt mens i bara två dagar. Det känns som att det kanske både handlar om progesteronbrist samt att min livmoderslemhinna är för tunn. Sen har jag ju också polycystiska äggstockar, dock inte PCO/PCOS enligt min BM. Jag antar att det bara är att invänta eventuell IVF, känns inte som att vi någonsin kommer att lyckas på egen hand.

Förlåt för depp-inlägg men jag känner inte riktigt att jag har någon annan jag kan prata med om detta som förstår vad man går igenom. Så tacksam när man kan komma in här och känna att man ju faktiskt inte är ensammast i världen med dessa tankar, även om jag önskar att ingen av oss skulle behöva kämpa med detta.

En fråga till er alla... jag har, förstås, bokat in vaccinering för covid på fredag vilket är min äl-dag. Är förstås rädd att vaccineringen ska påverkar våra chanser denna cykel, och som ni alla vet så är man ju otroligt rädd om sina chanser såhär 1 år in i verkstaden. Hur tänker ni kring detta?

Funderar på om jag skulle avboka min tid och istället ta första sprutan i augusti. Då vet vi om det tog sig denna månad eller ej... drömscenariot skulle vara att bli gravid och sedan ta ställning till vaccin eller ej då man har klara rekommendationer för gravida. När de ska ta och inte. Men just kvinnor som försöker har man inte koll på riktigt vad jag förstår... om det kan påverka eller ej.

Hej tjejer!

Hängde med lite i den förra tråden där jag hann plussa och få missfall. Nu månaden efter så plussade jag IGEN, men nu igår (v.5) började jag blöda AGAIN. KAN. INTE. HANTERA. Detta händer mig alldeles för ofta och jag plussar i stort sett varannan månad, men varje gång slutar i ett tidigt MF. Jag är helt 100 på att det är min sköldkörtel som spökar(tsh 0,3 och många symptom på hypertyreos) och har bokat tid för utredning av sköldkörtelproblematik den 23aug. En remiss för ivf är skickad för tre veckor sen, så hoppas få kicka igång med den till hösten. Men även det känns ju lönlöst om det är så att jag har hypertyreos?

Hur som, igår när jag började blöda tog jag ett test som var nästintill blankt= missfall. Imorse vaknade jag och mådde illa så tog ett test och till min stora förvåning har det ökat igen efter igår. Hur är det möjligt när jag blöder som en vanlig mens? Antar att det bara är ett missfall och att hormonerna fortfarande är svajiga, men man kan ju inte låta bli att tänka ?tänk om?? bild på dagens test:

Hoppas att jag kan få vara med i denna fantastiska grupp! Ska sörja över mitt mf och ställa mig in på att nästa bim är den 19/8.

Idag var jag på min första zonterapi. Det gjorde lite ont, men kändes bra! Kommer testa det nu några gånger och se om det ger nåt. Det har trots allt hjälpt väldigt många med barnlöshet. Ämnet låg henne varmt om hjärtat, vilket känns extra bra. Sen har hon även en historia som samtalsterapeut, så blev att man fick snacka av sig en hel del också haha, vilket kändes skönt. 

Fick också mitt kortisoltest i brevlådan som jag ska göra på Söndag. Man tar då salivtest 7ggr på en dag. Blir spännande och se vad det säger ^^ ...