Jag var ju så säker på att jag hade ÄL torsdag 17/6 med starkare ÄL-smärtor än tidigare, positivt ÄL-test dagen innan samt fertilt sekret - men tempen får mig att tveka och känna mig osäker. Varför bekräftar den inte ÄL och håller sig så låg? Är det någon som varit mer om samma eller vet vad det kan bero på om tempen bråkar? Jag vet att jag frågat detta tidigare, men kan liksom inte släppa det.
Har haft lite paus från fl, men ska försöka läsa ikapp mig lite sen. 
Är på cd15 idag. Vaknade upp 5 i morse och tog tempen, 36,21.. somnar efter ett toalettbesök om till kl 7(min vanligaste temptid) och tar tempen igen, 36,68. Kan tempen blivit så pass påverkad av att jag gick upp en kortis eller kan jag ha hunnit ägglossa mellan kl 5-7?
Kram på er!
Med en stor sorg i hjärtat så försvinner jag härifrån nu på obestämd tid. MA igen i vecka 9. Jag var i vecka 8+1 idag och fostrets hjärta slutade slå 8+0. Vet inte varför det händer då det hände exakt samma sak för 1 år sen i samma vecka. Vill inte ge upp drömmen om att bli mamma en dag, men helvete vad orättvist livet är. Lycka till alla ni andra!
Senaste veckan har jag och sambon haft en riktigt härlig vecka efter mensen som tog slut. Vi har försökt ha sex ofta men ibland går det ju helt enkelt inte om lusten inte fin där. Jag tror inte riktigt på att tvinga sig till sex när man inte är sugen men vi har ändå haft en hel del mys. Jag hade min spolning av äggledare 16e juni och det var på min cykeldag 7, allting såg superfint ut. Nu är jag på dag 13 (14 nu när klockan är över 24.00) och vi har myst fredag, lördag och igår. Idag fick jag ett positivt ÄL-test men ingen ÄL-smärta som jag brukar känna tydligt. Dock hann vi inget sex idag eftersom jag jobbar natt men vi ska köra imorgon bitti när jag kommer hem + att jag ska ta ett nytt test. Tror inte ägget släppt än så vi har ju tid att kämpa på säkert imorgon och i övermorgon också. Har iaf haft mycket mer sex denna månad och har mer hopp med tanke på att jag gjort spolningen..
BIM borde vara 8/7 nu när jag vet att ÄL blir på dag 14 ca. 29/6 är det spermaprov för min sambo. Vi hoppas på positiva besked och ett plus i juli. Min sambo fyller år 21a juli så jag funderar på att i så fall vänta med att säga något tills hans födelsedag... Men frågan är om det ens är möjligt att hålla sig?! Underbart vore det.. Men vill ju inte drömma för mycket....
Håller tummar för er alla till nästa månad <3
Glad midsommar! :) vi gjorde ingenting hehe, tog det lugnt hemma med killens barn, känner att vi båda behöver mer down time nuförtiden, och att åka till t.ex Skansken skulle bli en mardröm!
Hoppas ni alla haft en skön midsommar ni med!
Vi var också bara hemma och tog det lugnt.
Jag har funderat lite fram och tillbaka på det här med Labrix-test (saliv-hormontest), och har inte kommit fram till något beslut än.. vill liksom undersöka alternativen först eftersom det är så satans dyrt. Har ju tänkt på om jag bara skaulle ta progesterontest via blodprov istället men där var ju problemet att labbet måste ha öppet 1 vecka efter ägglossning, vilket dom inte har för det hamnar på helgen, så där spricker ju det. Sen har jag tänkt att om nu min långvariga stress påverkat/påverkar mina kortisol- och därmed progesteronnivåer så kanske ett binjuretest skulle vara intressant att ta. Så har faktiskt bokat ett sådant test via werlabs som jag kommer ta nästa vecka. Så börjar där och ser vad det säger.
Känner mig lite mörbultad.
Åkte in till gynakuten igår pga smärta i nedre delen av magen och blödningar. Klart ljusrött blod men ändå. Allt var bra med bebis dock tack och lov. Men emotionellt är det tufft. Blöder fortfarande lite men har inte ont längre.
Ännu svårare att stressa ner nu såklart. Alltid livrädd. :(
Hej tjejer! Här kom mensen igår för 11e gången. Med en mf på 10e försöket då. Så nästa försök blir vårt 12e. Hade aldrig trott detta när vi började. Hoppas innerligt på att det ska gå. Men om inte så kommer vi att starta utredning I augusti. Efter överläggning tillsammans och med en vän som gått igenom IVF kommer vi inte berätta att vi blivit gravida en gång. Tänker inte riskera att inte få utredning av den anledningen. Även om jag tror och hoppas att pilyoen varit vårt problem, så har man också varit inne på att jag har för lågt progesteron och hamnar vi på utredning kommer de ju kolla bla detta. Då tar de täta prover kring dag 7 efter äl så man får ordentligt resultat.
Men vi hoppas vi slipper detta och får plussa igen nästa cykel <3
Fina du som alltid har så mycket omtanke och pepp indig till oss andra. <3 det kommer bara lite rosa på papperet nu när jag torkar mig så det känns okej för nu! När det gäller cancervård så har jag, och många med mig, tyvärr en hel del tråkiga erfarenheter av att behöva driva vår vård och behandlingsmetoder själva. Den statliga sjukvården gav upp på mig sommaren 2019 och förklarade mig palliativ. Vård i livet slutskede alltså. Men min bästa vän (som tyvärr dog i september förra året också av cancer) tipsade mig om en kirurg som gått i pension men numer forskar på den typ av tumör jag hade. Hon gav mig hans kontaktuppgifter och han startade ett forskningsprojekt kring mig där han tog in 3 utländska kirurger och i mars förra året fick jag operationen som inte bara räddade mig liv utan även gjorde mig cancerfri. Så sjukt, så tacksam. Men min survivors guilt har varit enormt svår att hantera stundtals, särskilt efter min väns död. Om det är en flicka vi väntar ska hon få heta Anki på något vis. Efter henne. Hon som räddade mitt liv och på så vis gav mig möjligheten att få bli mamma. <3
Hej allesammans. Är i v 5+0 idag troligtvis och vi är försiktigt optimistiska sen igår, känns som att mycket kan gå fel fortfarande. Jag ska ta nya sköldkörtelprover på fredag för att se om vi ska justera medicinen och sen har jag inbokat hälsosamtal hos BM nästa vecka. Sen kommer tyvärr alla på jobbet få reda på det idag vilket ger mig ångest men min chef kunde inte komma på något sätt att dölja det.
Men jag måste bara få tacka er för allt stöd. Jag har hängt här sen i september tror jag och hade inte klarat den här resan utan er. Ni är så fina människor och jag hoppas innerligt att ni kommer att få era efterlängtade bebisar snart för ni förtjänar det! Skickar massor av styrkekramar till er alla och hoppas att jag inte trampar någon på tårna för det inte min mening. <3