Försöka bli gravid i höst, följas åt?
Sorry för radiotystnad, jag blev sjuk igen och den här gången var det corona som jag lyckats klara mig ifrån hela pandemin fram till nu. Så typiskt att första gången jag får se ett test med två streck så är det ett covid-test istället för ett graviditetstest, haha. Nu har jag i alla fall läst ikapp allt och är med igen.
Vad skönt att ni fått svar nu Sophie, då är man ju på ett sätt glad att man inte bara fortsatte på samma sätt år efter år utan att veta varför man inte plussade, även om det är jobbigt att höra att något inte är helt bra. Men som de andra säger så förnyas ju spermierna var tredje månad så med förändrad kost och livsstil kan ni säkert ha bättre chanser för naturlig graviditet framöver. Men så länge ser jag det som positivt att ni ska få hjälp med IVF <3 Och jätteskönt att dina värden såg så bra ut! Om du undrar något om IVF får du gärna fråga, jag är ju ingen expert såklart men jag har i alla fall gjort det en gång :)
Angående frågan om utredning och IVF som jag såg att ni diskuterade så tyckte jag personligen att det kändes skönt att lämna över ansvaret i händerna på experter, att få bekräftat vilka värden som var bra och vilka man skulle kunna få hjälp med. Det jobbiga var att smyga iväg från jobbet och hitta på bortförklaringar, men när jag berättade för min arbetsgivare att jag gjorde en IVF kändes allt mycket bättre (även om jag har full förståelse för att alla inte vill berätta för sin chef, jag vet inte om jag kommer att berätta om utredningen nu på mitt nya jobb tex). Jag hade en jättepositiv upplevelse av IVF:en jag gjorde i mitt förra förhållande vilket gör att jag inte känner mig rädd ifall jag behöver göra om det. Jag har dock full förståelse för att det kan kännas tungt och obehagligt, inte minst inför då det handlar om något helt nytt man inte gjort förut. Sen försökte jag tänka så här: tycker jag att någon annan är sämre eller misslyckad för att den måste göra en utredning/insemination/IVF? Självklart inte, så varför ska jag tycka att jag själv är misslyckad för det? Jag vet om flera nu som fått sina barn via IVF och jag är helt övertygad om att när barnet väl har kommit så tänker man inte på det på något annorlunda sätt hur den kom till, utan bara att man äntligen blev gravid och fick sitt efterlängtade barn. Angående säkerheten tycker jag inte man ska behöva vara orolig idag för att de slarvade en gång för över 30 år sedan (även om det är en skandal som inte får hända såklart) och när jag gjorde min IVF tyckte jag att de var extremt noggranna och förtroendeingivande, så jag skulle känna mig trygg <3
Hoppas att ni alla mår så bra ni bara kan, vi är flera som inväntar ÄL kring söndag/måndag va?
Ja exakt, är väldigt glad att det upptäcktes nu och inte om 1 år till... Samtidigt är jag glad att vi gav det så många försök på egen hand, nu känner vi oss redo för nästa steg. Åh tack, känns himla skönt att ha någon i denna grupp som gått igenom IVF tidigare, jag kommer ha hundra frågor haha! Och vad skönt att höra att du hade en sån fin upplevelse av IVF behandling du gjorde. Jag är egentligen paniskt rädd för allt som har med sprutor och behandlingar att göra men jag har nu sedan beskedet tidigare i veckan börjat omvärdera hur jag ser på detta med IVF och min egen rädsla. Jag känner mig faktiskt inte så orolig längre, utan egentligen bara otroligt lättad att vi äntligen ska få hjälp. Förstår verkligen vad du menar med att kunna lämna ansvaret i händerna på experterna och inte bära runt på hela ansvaret och bördan själv. Det ger mig en sinnesro för första gången på 15 månader.