hej börjaompånykula, och andra!
vad skönt att allt med dig såg bra ut! jobbigt med killen men det är väl kanske något av dom bästa alternativen om det nu ska vara fel på något? att hans spermier är bra men lite för få. borde ju gå att lösa lätt med ivf då. är det något ni skulle kunna bli erbjudna om ni skulle vilja tror du?
jag gjorde min hysteroskopi imorse! fyfan vad nervös jag varit över den, är helt slut av alla anspänningar nu efteråt. allt såg jättebra ut, fick se min livmoder i färg på en skärm, så coolt! den var helt tom och len inga konstiga grejer i, man såg gångarna in till äggledarna och allt. sen spolade dom också äggledarna med kontrastvätska som på dig, fri passage för mig med på båda sidor. gjorde as ont tycker jag dock! men gick ju fort. har lite molvärk fortfarande.
vidare så ville dom inte göra någon mer utredning just nu. hon ser detta som en olycklig tillfällighet, hittills. men jag uttryckte min rädsla inför en ny graviditet och att jag inte vågar utan att få någon hjälp. det förstod hon, men hon var liksom odramatisk med det och sa att ja det kan mycket väl bli ett till missfall, men det är okej. jag måste väl också acceptera det på något vis. jag frågade specifikt efter progesteron också, och blev erbjuden att komma in precis innan ägglossning när jag känner att jag vågar försöka igen. då ska dom kolla att ett moget ägg är påväg att ägglossa och då ska jag få progesteron efter att ha försökt naturligt.
och OM det blir missfall igen, så går dom vidare med fler undersökningar och provtagningar.
det känns bra nu, faktiskt! känns som att det här kanske kan gå ändå, bebisdrömmen börjar väckas till liv igen!
min kille ska gå och kolla sina spermier via sin läkare också, på eget initiativ. känns rättvist att han också får gå igenom lite tråkigheter, haha.
ja så så är läget. har inte bestämt mig om jag vill försöka igen nu direkt i denna cykeln eller hur jag ska göra. har liksom precis börjat snudda vid tanken igen om att jag kanske kan få en liten bebis snart ändå.. ja, jag är av det lite mer dramatiska slaget. fick det bekräftat av gyn idag också när jag kom in till undersökningsrummet lätt gråtandes och hon sa - många kommer hit nervösa, men du är kanske lite mer nervös än dom flesta! varpå jag tar ett snorpapper från bordet och torkar tårarna och säger jaaa jag e rädd! lol. den här känsligheten gynnar mig inte i detta läge! måste tagga ner och försöka se mer sakligt och icke-själsligt på det hela. lättare sagt än gjort!