Inlägg från: Anonym (Det okända djuret) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Det okända djuret)

    Vi skriver en sommarberättelse tillsammans

    Ingenpsykolog skrev 2022-10-08 21:40:04 följande:
    Med tanke på ditt fantastiskt poetiska sätt art uttrycka dig är det nog inga problem. Som Real Time påpekade så finns det ju lång mer intima inlägg på Familjeliv.

    Å andra sidan passar det in i ditt skrivsätt att använda omformuleringar. Saga var säkert imponerad över att avtackades den pulserande pålen innanför Caspers byxor, medan han är förtrollad över hennes delikata mussla och att hennes bröst påminner honom om svalor som häckar t ex 😁
    Den formuleringen får jag nästan ta och stjäla rakt av till nästa gång det är dags för lite romantik! 😉 Delikata mussla passar bra ihop med havstemat också 🐚
  • Anonym (Det okända djuret)
    Ingenpsykolog skrev 2022-10-08 23:11:50 följande:
    Verkligen läskig kille. Och nedrans att jag är ikapp nu och inte kan få veta direkt vad som händer härnäst. 

    Jag undrar om det finns massor av underjordiska grottor, sammanlänkade genom gångar under/genom berget som ön består av?

    Jag hoppas att Caspers fundering om att ljuset kanske kommer sig av att det finns en gång som leder ut ur berget. Och att de kanske även finner en grotta där den läskiga mannen gömmer sitt smuggelgods. Inte för att det senare gör någon nytta, om polisen är medveten om och till och med insyltad i smuggladet.

    Jag hoppas att de tar sig ut och kontaktar polis på fastlandet och berättar om den ohederligt ö-snuten.

    Berättelsen är verkligen helt otrolig! Den borde ges ut som bok när den är färdig! Jag är mer än gärna med och bidrar till att det blir verklighet ❤️

    Nu blev jag lite full I skratt vid tanken på hur ett eventuellt omnämnande i boken skulle te sig för utomstående 😁

    "Först och främst stort tack till 'Anonym (C)' för idén att skriva en berättelse tillsammans på Familjeliv, och för att du skrev början som inspirerade mig att ta över stafettpinnen. 

    Vart tack även till Real Time, Ingenpsykolog, FuckGoogleAskme med flera för inspiration, glada tillrop, beröm och förslag för utveckling av kataraktärerna och hur berättelsen fortlöpte." 😝
    En riktig otäcking! Han är faktiskt inspirerad av min granne 😅💪 Ja, än är det ett litet tag kvar innan höstberättelsen är slut och mycket ska hinna hända innan dess. Tror det är en polis som är väldigt släpphänt och drömmer om att gå i pension och passar på att tjäna en extra hacka innan dess 🤑 Det vore häftigt med en bok som baserar sig på en tråd på Familjeliv och vad kul att du skulle vilja bidra till projektet! ❤️ Många har bidragit till den här tråden och ja, verklige ett stort tack till Anonym (C) som kom med idén och skrev en så inspirerande början! Men även ni andra, Ingenpsykolog, Real Time och FuckGoogleAskMe har bidragit med väldigt mycket.
  • Anonym (Det okända djuret)
    Ingenpsykolog skrev 2022-10-09 02:15:52 följande:
    Jag är gullig mot de som är gulliga mot mig ❤️ Hoppas att du hade en lyckad utekväll. Så klart Det okända djuret ska slå fenorna i taket ibland! 🧜?♀️ *testar att bifoga en sjöjungfru och se om den går igenom FL:s emojifilter*
    Ja, jag slog verkligen fenorna i taket! I natt var jag precis lika stor och illaluktande som när Casper fann mig på stranden, så till slut var jag ensam på dansgolvet och bartendern hade satt en klädnypa på näsan för att slippa stanken 🐋
  • Anonym (Det okända djuret)
    Ingenpsykolog skrev 2022-10-09 02:27:51 följande:

    Sjukt att jag hade rätt! 🤦 Sexism på hög nivå när jag måste använda manliga emojis för att visa min frustration!

    Och förlåt till er alla för OT, men det här är fascinerande (tycker jag)


    Meh! Vad taskigt och konstigt 🤔 Ja, det var sexistiskt!
  • Anonym (Det okända djuret)

    De bestämmer sig för att Saga ska dyka ner under vattnet och undersöka om gången leder vidare någonstans. Hon knyter fast repet kring midjan igen, så Casper kan dra upp henne ifall någonting skulle gå fel. Vänta här, säger Saga, sedan tar hon ett djupt andetag och dyker ner under den mörka vattenytan. Casper tänker att det är onödigt att säga vänta här, eftersom han inte kan gå någonstans ens om han vill. Men hennes ord är ändå lugnande på något sätt, för de får det att framstå som att han befinner sig här nere frivilligt.


     


    När Saga är borta känner han sig plötsligt väldigt ensam. Instängd nere i mörkret, utan att någon har en aning om var han är. Om Saga aldrig kommer tillbaka, så skulle han tvingas dö här nere alldeles ensam. Vilken fruktansvärd tanke! Han kan inte begripa hur han alltid lyckas hamna i så farliga, ja, rent av livsfarliga situationer här på ön. Det är som om det vilar en förbannelse över platsen. Men han känner ändå en oförklarligt stark kärlek till ön, trots att han redan har varit nära att drunkna en gång och befinner sig i en liknande situation igen. Det är någonting särskilt med platsen. Den är nästan sagolikt vackert.


     


    Tankarna på ön distraherar ensamhetskänslan lite och efter en ofattbart lång stund kommer Saga äntligen upp till ytan igen. Hon tar några djupa andetag, innan hon säger: Jag tror du har rätt. Det måste finnas en annan utgång. För ju längre in i grottan jag kom, desto ljusare blev det. Casper jublar inombords av glädje, men är så spänd av hela situationen att han bara lyckas få fram: Ja, det går ju emot all logik annars. Han hör själv hur torrt och oentusiastiskt det låter, men Saga verkar inte lägga märke till det för hon fortsätter bara prata. Alltså borde vi kunna hitta en väg ut, säger hon, och tycks genast börja fantisera om att hämnas. Tänk vad chockad han kommer bli när vi har återuppstått från de döda och sätter dit honom en gång för alla! Casper kan höra skadeglädjen i hennes röst. Han själv känner sig ännu inte så säker på att de kommer att lyckas, men kan ändå inte låta bli att dra lite på munnen.


     


    Sedan börjar Saga knyta fast repet kring hans midja och när Casper frågar varför, så svarar hon bara: Så jag slipper dra dig i håret igen, om du råkar tuppa av precis som förra gången. Casper minns fortfarande den fruktansvärda smärtan och känner ofrivilligt hur det svider till i hårbotten vid minnet. Men mest av allt känner han en djup tacksamhet gentemot Saga, för att hon räddade hans liv den gången. Att binda ihop sig kan nog vara en bra idé, ifall något händer, det håller Casper med om. Så han protesterar inte när Saga drar åt repet smärtsamt hårt kring hans midja. När hon är färdig utbrister hon överdrivet entusiastiskt, som om hon vill utplåna varje spår av tvekan: Kom igen! Nu tar vi oss ut härifrån! Men först passar vi på att utforska den mystiska grottan, förstås.

  • Anonym (Det okända djuret)
    Ingenpsykolog skrev 2022-10-11 18:49:27 följande:
    Haha, synd att jag inte var där! 😆
    Hade älskat om du var där! ❤️ Vi får slå fenorna i taket ihop på riktigt någon gång 🐳🐳 Svarar mer lite senare, måste bara äta först. Det är Mariekex som står på menyn 😉
  • Anonym (Det okända djuret)
    Ingenpsykolog skrev 2022-10-09 21:57:39 följande:
    Nu vet jag ju inte om närmaste "fastlandet" från ön är en storstad eller ett litet kustsamhälle. Om det senare är en närmare beskrivning, är det ju inte helt osannolikt att polisen och otäckingen har ett gemensamt förflutet eller är släkt. Att de t ex har relation likt något av följande skolkamrater, lärare/elev, far/son/farbror/morbror/bröder, klasskamrater t ex. 

    Kanske Otäckingen känner till något ofördelaktigt ur lagsynpunk ur polisens förflutna. Å andra sidan är det ju tillräckligt gör att avsluta hans poliskarriär om det kommer fram att han sett mellan fingrarna angående smuggling.
    Tror det är Göteborg! Kollade upp hur lång tid det tar att köra från Stockholm till Göteborg och beroende på vilken väg man tar, så tar det nästan sju timmar med bil (som TS skrev i trådstarten). Den långsamma vägen tar 6 timmar och 35 minuter och jag misstänker att det är den vägen Casper kör, eftersom den är finare 👌 Så Sinnduah ligger nog i skärgården utanför Göteborg 🤔 Ska åka dit någon gång och se om jag hittar det! 😂 Ja, om jag vore Casper skulle jag inte lita på någon vid det här laget! Varenda människa kan ju vara inblandad i den där muthärvan, beroende på vem som är släkt eller kompis med vem 😅 Precis! Det kan nog röra sig om ganska stora pengar och grova brott, beroende på vad det är som smugglas 🤑
  • Anonym (Det okända djuret)

    Tillsammans tar de ett djupt andetag och dyker ner under vattenytan. Saga simmar först genom den trånga gången och mycket riktigt blir det ljusare och ljusare ju längre in de kommer, precis som Saga sade. Det dröjer inte länge förrän Casper känner hur paniken sakta börjar komma smygande. Att befinna sig nere i den trånga gången, utan att veta när han kommer kunna få luft igen, är oerhört stressande. I vanliga fall lider han inte av klaustrofobi, men den här situationen är verkligen psykiskt påfrestande. Inte ens hans logiska tänkande hjälper honom nu, eftersom situationen de befinner sig i är direkt livshotande. Om de inte lyckas ta sig ut snart så kommer de att drunkna tillsammans, instängda här nere. Tanken sänder en våg av skräck genom hans kropp och han får anstränga sig för att inte drabbas av panik.


     


    Efter en liten stund skriker Caspers lungor efter luft och precis då han tror att han inte kan hålla andan längre, känner han ett kraftigt ryck i repet kring midjan. Det är Saga som drar honom till sig, för hon har lyckats hitta en luftficka. När Casper kommer upp ovanför ytan drar han desperat efter andan och känner hur syret strömmar ut i kroppen. Känslan är fullständigt ljuvlig! Han vill aldrig dyka ner under vattnet igen, men vet att han ändå måste göra det snart. Det är så ljust att de kan se varandra nu. Saga kastar en hastig blick på Casper och tycks lägga märke till hur blek han har blivit i ansiktet, för hon säger bestämt: Det är nog bäst om jag dyker i förväg och kollar läget, eftersom jag är bättre på att hålla andan, så kan du väntar här så länge. Casper skulle gärna vilja protestera, men blir så lättad över förslaget att han bara nickar stumt. Han kan inte tänka sig något värre än att dyka ner under ytan igen, utan att ha en aning om när han kommer att få luft nästa gång. Saga tycks inte vara lika påverkad av situationen, för hon nöjer sig med att dra några djupa andetag och gör sig därefter redo att fortsätta igen. Den här gången säger hon inte vänta här, utan ler bara uppmuntrande mot honom innan hon försvinner ner under ytan.


     


    Sedan är hon borta och minuterna går. Casper har vant sig vid att hon kan befinna sig ovanligt länge under vatten och blir varken förvånad eller orolig längre. Han väntar bara tålmodigt och passar på att njuta av att kunna andas ordentligt, för omväxlings skull. Casper hoppas att hon ska komma tillbaka snart, samtidigt som han fasar inför det. För när hon kommer tillbaka är det dags för honom att ge sig av ner under ytan igen.


     


    Medan Casper väntar passar han på att se sig omkring i det trånga utrymmet. Det är ett litet hålrum i grottväggen, som har bildat en luftficka. Luften kommer snart att ta slut, men trots att han har så lite tid på sig hinner han ändå uppfatta någonting oväntat. Han lägger märke till små ojämnheter i väggen som inte borde vara där. Ojämnheter som inte känns naturliga. Casper följer dem med fingret och känner strax igen inskriptionerna som är inristade kring luckan. Kanske är det en berättelse som handlar om vad grottan en gång brukade användas till? Eller kanske en varning? Casper hinner inte fundera mer på det, för i samma stund som han tänkt tanken dyker Saga upp igen. Han kan genast se i hennes ögon att någonting är fel, för de är uppspärrade och ännu större än vanligt. Trots att hon låter lika självsäker som hon alltid brukar göra, så ser hon orolig ut när hon säger: Nu har jag kollat in nästa sträcka vi behöver simma och det finns faktisk en luftficka till, men det finns också ett problem. Du kommer inte klara av att hålla andan så länge. Om den här luftfickan hade varit större, så hade du kunnat vänta här medan jag tog mig ut och hämtade hjälp. Men som det är nu skulle du sakta kvävas till döds och gå en mycket plågsam död till mötes. Casper avbryter henne skyndsamt med att säga: Okej, okej, jag fattar. Du behöver inte berätta mer. Saga tystnar tvärt och ser fundersamt på honom honom ett ögonblick. Sedan fortsätter hon i en mycket mer hoppfull ton: Oroa dig inte, jag har en plan! En ganska farlig plan, men jag tror den kommer att funka.

  • Anonym (Det okända djuret)
    Ingenpsykolog skrev 2022-10-14 01:28:51 följande:
    Ja, jag tänkte också att det kanske rörde sig om Göteborgs skärgård. Det är oerhört påfrestande att befinna sig i en situation där man inte vet vem, om någon, man kan lita på. Det tär på psyket mer än man kan föreställa sig om man inte själv befunnit sig i en sådan situation själv. Tyvärr har jag en hel del erfarenheter och kan allt för väl föreställa mig det. 
    Det förstår jag verkligen! Måste vara riktigt hemskt. Så tråkigt att höra att du har sådana erfarenheter och hoppas du har bättre människor omkring dig nu. Själv har jag också haft en del opålitliga människor i mitt liv, men de är i princip borta nu 😊
  • Anonym (Det okända djuret)
    Ingenpsykolog skrev 2022-10-14 01:37:16 följande:
    Jag slutar aldrig förundras! Du är så bra på att hålla spänningen vid liv i berättelsen, och komma med nya små guldkorn att locka oss läsare med! 🙌👏
    Tack så mycket ännu en gång! Det är så roligt att du tycker det och jag blir genuint glad av dina ord 😁 Nu kommer det bli riktigt mycket action kan jag lova, för snart börjar slutspurten av höstberättelsen och faran lurar runt hörnet 😱
Svar på tråden Vi skriver en sommarberättelse tillsammans