Det Fattig-Sverige du inte trodde fanns

Att vara fattig är oerhört slitsamt, stressande och dessutom förbaskat dyrt.
Det vet vi och många har också personlig erfarenhet av det.
Men om vi skall göra något konstruktivt så måste vi prata om orsaker till fattigdom och möjligheter att ta sig ur fattigdomen.
Alternativt så blir detta en tråd där vi tycker synd om fattiga och för att inte trampa någon på tårna så gör vi inte skillnad på de som inte har kapacitet eller de som inte har incitament eller de som faktiskt är nöjda med sin fattigdom.
Det som nämns med de nya fattiga, de som helt plötsligt inte har råd med räkningarna, är att det är ofta de personer som är nettoskattebetalare till bidragstagarna. 

Jag har respekt för om man vill prata om orsaker till fattigdom och hur man kan ta sig därifrån.

Jag är helt emot att tycka synd om, det var ju själva orsaken till det bemötande jag fick som ekonomiskt utsatt, att det var mer synd om andra. 

Jag tror till exempel att tanken om att försörjningsstöd kommer med motprestation är en bra tanke i grunden. Faran med detta är förvaring med vinstuttag för företag som säljer kontakter 6 mån i taget. 

Vad jag inte vill är att göra skillnad på mig själv när jag betalade skatt och mig själv när jag inte betalade skatt. I så fall förändras mitt värde beroende på om vi talar om mig som skattebetalare eller före detta skattebetalare. 

Just nu är min ekonomiska situation och mina ambitioner så pass ovanliga att det blir ointressant att tala om i relation till strukturell fattigdom. Det är också därför jag skulle önska att fler skulle bidra med sina erfarenheter. 

Jag lånar din formulering till sidfot, Högerliberal 

Du drar ut dina tolkningar långt. Om vi tagit emot för många eller inte är en annan fråga.

Du vill skriva om fattigdom men om vi inte erkänner att fattigdomen i huvudsak är etnifierad så kan vi inte lösa problemet.

Lösningen för pensionären i Dorotea är att höja pensionen. Löningen för den somaliska familjen i Malmö är att sätta de vuxna i arbete, både mamma och pappa. Arbete anpassat till deras kunskapsnivå. Klassiska beredskapsjobb om det behövs.

Ingen nyhet, du kan inte passa på när det är extrapriser, storpack? Glöm det.
Ingen möjlighet att ta chanser som dyker upp.

Precis. Det är svårare att både hitta och ta chanser om du är bunden av statens regelverk till exempel. Helt riktigt. Kontrollen påverkar mycket. 

Bra och vettiga lösningar med arbete och höjd pension där. 

Man googlar "skitår" och 2022 finns inte ens. Det närmaste är 2020, sen 1917, av nån anledning. Skribenten har inte gjort research, pass.

Passusen om skattebetalare handlar inte om dig som person eller personvärde.
Det handlar om att de som tidigare sågs som lösningen (högre skatter) numer är på väg att bli en del av problemet (varför behöver vi höja skatterna?)
Fler hamnar i ett bidragsberoende. 

Den viktigaste frågan måste ju vara, varför och hur åtgärdar vi detta på kort och lång sikt.

Absolut!

Om du läser tidningen och forumi den här så ser du att skattebetalare framställs som bättre och finare människor. De anses förtjäna större sympatier än icke-skattebetalare. Därför lyfte jag fram min erfarenhet av bägge roller.

Men absolut, vad gör vi åt fattigdomen, det är det viktiga. Så få som möjligt ska behöva leva som till exempel jag och flera andra i tråden har behövt göra.