Hon är den jag vill dejta men hon har ingen aning. Vad bör jag göra nu?

Fortfarande, om man VERKLIGEN är intresserad av någon funderar man inte på alternativ förrän man känner att det är kört. 

Så, erkänner du att du innerst inne egentligen inte är så intresserad av henne som du påstår eller att du tror att det är kört?

Det spelar ingen roll om man är i en relation eller inte. Är man VERKLIGEN kär så finns det ingen plats för att tänka på någon annan eller leta alternativ. Då gör man ALLT för att försöka få till det med den personen. Med det menas att man vågar ta initiativ till att ses, initiativ till dejt, oavsett avstånd och krångel. Man gör mer än slänger iväg ett par dms med någon månads mellanrum. 

Åter igen ställer jag frågan: Vad har du gjort mer än att slänga iväg ett par dms med ca en månads mellanrum för att uppnå ditt mål om en relation med henne?

Ställer även min andra fråga: Hur tolkar DU att hon aldrig verkar höra av sig till dig utan bara svarar när du skickat något? 

Och hur hanterar du de du matchar med då? Hur hår du vidare med att träffa och lära känna dem så att det finns en chans för attraktion och relation? 

Om du inte går vidare med någon, vad gör du på dejtingapparna i så fall?

Trams, fortfarande!

Hur kan CSN vara otydligt? Antingen har du fått ihop mängden poäng eller så har du inte. 

Vart ska du ta vägen från maj? Vart tänkte du bo då?

Du behöver klara minst 18.75 poäng för att få CSN nästa termin. Du är långt ifrån om du inte sätter omtentor. 
Hur träffades 70- och 80-talister? 

Jag är född 1976. Träffade min exsambo på nätet 2002. Han skickade ett meddelande, vi började prata och sen träffades vi. Även innan honom träffade jag några på nätet, man skickade ett par mess och gjorde upp om att ses rätt fort.

Pojkvännen innan (som är samma person jag träffar nu) träffade jag på kåren när jag pluggade. Trots att jag knappt drack då (och inte nu heller) så var jag där för att ha kul. Man kan ha kul utan att dricka på klubbar och dansställen. Jag var där med vänner, han hade just kommit till stan.

Så, vad sa du om hur vi 70- och 80-talister träffades? 

Varför inte satsa på att klara dina omtentor istället? 

Kursen behöver ju vara på högskolenivå. Språkkurser är inte så jäkla enkla. 

Fortsätt skylla på omständigheterna.... 

Inget fel alls på examinationsformen bara gör att du misslyckats. Hur kommer det sig att andra lyckades i så fall? 

Det är fortfarande inte fel på examinationsformen för att ni inte förstår. Men det är inte första gången jag hör studenter klaga på det då högskolevärlden inte fungerar som resten av skolan utan man måste faktiskt ha kunskaperna för att lyckas. 

Grundskolan och gymnasiet idag är tyvärr inte anpassat för högskolestudier vilket även högskolorna och universiteten uppmärksammat flertalet gånger. En av orsakerna till detta är att högskolestudier är extremt kunskapsbaserade medan gymnasiebetygen är baserade på resonemang och diskussion. Har du då inte kunskaperna med dig i det på tillräcklig nivå utan "ordbajsat" dig till bra betyg så är det inte ett dugg konstigt att du inte klarar av kunskapsbaserade tentor. 

Vet inte hur många gånger de senaste åren man hört från högskolevärlden att studenterna varken kan stava ordentligt, skriva grammatiskt korrekt eller ta till sig kunskaper genom att läsa. Vi går bäl se om den nya skolrefomen som ska göra skolan mer kunskapsbaserad igen lyckas vända trenden. 

Så, käre TS, istället för att skylla på att det var salstenta istället för hemtenta, lär dig att ta till dig kunskaper i textform. 

Men jag märker ju även i denna tråd att du har extremt svårt att svara på frågor. Antingen är det något enstavigt ord till svar eller en väldig massa ord utan något som helst sammanhang till frågan som ställts. Dvs, ordbajseri. När man sätter ihop en massa ord utan att få fram ett skit.