• Anonym (Deppig)

    Han vågar inte

    Jag behöver pepp. Är förkrossad men ändå hoppfull, döm mig inte - jag vet redan att jag handlat omoraliskt. 

    Jag har haft ett förhållande med en gift man sen i somras, han är ganska mycket äldre än mig och normalt inte mannen jag skulle falla för. Han föll för mig och jag trodde på honom, och jag blev verkligen kär i honom. För några månader drog han sig tillbaka utan någon förklaring, jag vet att han haft det tungt privat med jobb och familj men jag tog det så fruktansvärt hårt och vad jag egentligen ville ha från honom var tröst och en förklaring, jag förstår att det inte kan bli vi. Det är klart att hans familj måste gå först, det stöttar jag även om det krossar mitt hjärta. Men förklaringen kom aldrig utan han var bara tyst. Lovade att vi skulle ses som ett avslut men drog sig bara mer och mer undan. Jag vet att jag måste släppa det, men jag har verkligen inte haft någon självaktning alls i det här. Har skickat meddelande på meddelande om hur mycket jag saknar honom. Han saknar mig också. I veckan svarade han och ville att vi skulle ses, trots att jag inte trodde att det skulle bli av så blev jag så glad. Det var skönt att höra från honom och det lindrande mitt självförakt. Dagen efter ställer han in. Det var som att jag igen inte kunde andas
     Der är inte första gången det händer och jag var förberedd, men det är ändå fruktansvärt. Den här gången fick jag dock också en förklaring, han vill inte för då kommer känslorna för mig komma tillbaka och det kan aldrig bli vi.
     Han är inte lycklig där han är nu,  det vet jag. Men hur kan jag gå vidare för att förhoppningsvis lyckas övertala honom. 
    Snälla ge mig pepp och råd, jag saknar verkligen vad vi hade. 

  • Svar på tråden Han vågar inte
  • Anonym (Herakles)
    Anonym (Deppig) skrev 2024-03-15 08:37:24 följande:
    Han bjuder in mig och sen försöker få det till att jag ställer in eller inte vill. Testar hur villig jag är. 

    Han är inte med sin fru istället. 
    Okej, så ponera att frun har slängt ut honom eller att han lämnat henne. Faktum kvarstår att du fortfarande inte är hans prioritering nummer ett. Låt det sjunka in och gå vidare, du är värd så mycket bättre än en otrogen lögnhals. 
  • Anonym (Wake up call)

    Den stora frågan du borde ställa dig är :
    Om han lämnar sin fru, vill du verkligen ha ett förhållande med en man som kan behandla sin fru så illa? Kommer du någonsin kunna lita på en man som väljer att behandla sina äktenskapsproblem med att gå bakom ryggen och snyfta ut och ha sex med en annan kvinna? Förutom det faktum att han betett sig som ett riktigt praktsvin under en lång tid.

    En sån man komger aldrig få dig att känna dig speciell. Inte om du blir hans fru i allafall. Tänk på att varje gång du är med honom slösar du bort tid du kan träffa någon som faktiskt älskar dig på riktigt. Han älskar dig inte på riktigt, för den som är otrogen och vill vara med en annan lämnar nästan alltid direkt. 


    Nu äter han kakan och har det kvar, och vilken otrogen vill bli av med det? Han har inget att förlora, du har allt. 

  • Anonym (Deppig)
    Anonym (Wake up call) skrev 2024-03-15 10:32:14 följande:

    Den stora frågan du borde ställa dig är :
    Om han lämnar sin fru, vill du verkligen ha ett förhållande med en man som kan behandla sin fru så illa? Kommer du någonsin kunna lita på en man som väljer att behandla sina äktenskapsproblem med att gå bakom ryggen och snyfta ut och ha sex med en annan kvinna? Förutom det faktum att han betett sig som ett riktigt praktsvin under en lång tid.

    En sån man komger aldrig få dig att känna dig speciell. Inte om du blir hans fru i allafall. Tänk på att varje gång du är med honom slösar du bort tid du kan träffa någon som faktiskt älskar dig på riktigt. Han älskar dig inte på riktigt, för den som är otrogen och vill vara med en annan lämnar nästan alltid direkt. 


    Nu äter han kakan och har det kvar, och vilken otrogen vill bli av med det? Han har inget att förlora, du har allt. 


    Nej. Jag vet allt det här och vi pratade mycket om det från början. Han visade en helt annan sida då än han gör nu. Han har väl förmodligen blivit deprimerad förr och därför börjat med att ha destruktiva relationer vid sidan av sin fru. På samma sätt som han blivit med mig och kanske också hade gjort om det tillslut hade blivit vi. 

    Han kanske kommer stanna i sitt äktenskap för att han är bekväm, vill inte ta tag i det och kommer fortsätta slösa bort livet vid sidan om. Men jag tror inte att han stannar med sin fru för att det är vad han vill, han vill vara med henne och att deras äktenskap ska räddas. Det handlar bara om att han inte tar sig för något annat. 

    Jag har redan förlorat, jag blev jättekär och nu är jag helt förkrossad. Ville verkligen ha det här och jag vet inte hur jag ska få kraft att träffa någon annan. Jag ville ha honom och min självkänsla är helt körd i botten. Hur ska jag kunna träffa någon som vill vara med mig när jag inte ens kan behålla någon jag sänkt min standard för? 
  • molly50
    Anonym (Deppig) skrev 2024-03-15 01:14:36 följande:
    Försöker få det till att jag försöker ställa in. 
    Förstår inte. Vill prata med honom ansikte mot ansikte. 
    Men vad finns det kvar att prata om egentligen?
    Han vill ju uppenbarligen inte träffa dig och nu försöker han lägga över det på dig.
    Jag tycker du kan säga till honom att återkomma när han har bestämt sig.
    Att du inte orkar sitta och vänta på honom längre.
    Känner du att du inte klarar det här själv så är det aldrig fel att söka samtalsstöd.
  • Anonym (Wake up call)
    Anonym (Deppig) skrev 2024-03-15 12:15:36 följande:
    Nej. Jag vet allt det här och vi pratade mycket om det från början. Han visade en helt annan sida då än han gör nu. Han har väl förmodligen blivit deprimerad förr och därför börjat med att ha destruktiva relationer vid sidan av sin fru. På samma sätt som han blivit med mig och kanske också hade gjort om det tillslut hade blivit vi. 

    Han kanske kommer stanna i sitt äktenskap för att han är bekväm, vill inte ta tag i det och kommer fortsätta slösa bort livet vid sidan om. Men jag tror inte att han stannar med sin fru för att det är vad han vill, han vill vara med henne och att deras äktenskap ska räddas. Det handlar bara om att han inte tar sig för något annat. 

    Jag har redan förlorat, jag blev jättekär och nu är jag helt förkrossad. Ville verkligen ha det här och jag vet inte hur jag ska få kraft att träffa någon annan. Jag ville ha honom och min självkänsla är helt körd i botten. Hur ska jag kunna träffa någon som vill vara med mig när jag inte ens kan behålla någon jag sänkt min standard för? 
    Det är det jag menar. Han handskas med sin depression genom att ha andra. Om det är sättet han bearbetar på är det ingen man bör ha i sitt liv. Särskilt inte när han nu redan lyckats få din självkänsla i botten. Dessutom om han gjort så när han varit deprimerad kan det innebära att han vaknat upp, börjat inse att han vill vara med frun. Men det finns ingen som helst ursäkt att bete sig illa fmot andra för att man mår dåligt.

    Om det hade varit en vän i din situation, hade du gett rådet att stanna kvar och nöja sig med brödsmulorna, få hennes självförtroende ännu mer ruinerat, spenderat ytterligare av sitt liv att ge sig till någon som inte älskar tillbaka? Varför annars göra så mot sig själv? Det kommer bara medföra att du kommer få ännu svårare att hitta den rätta. Dels genom att förstöra ditt självförtroende ännu mer, och dessutom har vi kvinnor inte all tid i världen att hitta någon. Om du vill bilda familj.
  • Anonym (Deppig)

    Jag är bara så otroligt ledsen. Och känner mig så dum som föll för honom och trodde på honom. 
    Har ingen kraft kvar känns det som. 

  • Anonym (Wake up call)
    Anonym (Deppig) skrev 2024-03-15 13:25:15 följande:

    Jag är bara så otroligt ledsen. Och känner mig så dum som föll för honom och trodde på honom. 
    Har ingen kraft kvar känns det som. 


    Jag tror du kan behöva hjälp under en tid för att komma ifrån det destruktiva förhållandet. Du behöver fokusera på dig själv, och återgå till ditt normala jag. Jag tror säkert du en gång var en riktigt stark kvinna, men att detta brutit ner dig bit för bit. Tänk på att desto längre du stannar i ett destruktivt förhållande, desto svårare blir det för dig att få tillbaka självförtroendet och ditt normala jag. Det innebär att du inte bara bryter ner dig själv utan även får svårare att lita på andra. Det i sin tur betyder att du kommer få svårare att hitta den rätta mannen.

    När du väl kommer til linsikt kan jag nästan lova dig att du kommer se tillbaka på det med ilska att han tagit så mycket energi och tid från ditt liv.

    Med det sagt..sök samtalshjälp och kanske någon KBT (eller vad som än tillhandahåller kurser i att öka sitt självförtroende).

    Det bästa vore om du kunde ha nollkontakt med honom, vilket kan reultera i två saker -  Du börjar må bättre när avvänjnigstiden tar slut ( ja, det är som en drog), Du blir starkare, får tillbaka självförtroende och mer nogrann med din nästa val av partner, eller så inser mannen att han saknar dig, vill ha dig och lämnar sin fru. I vilket fall som helst är det fördelaktigt för han inte längre är den som har all kontroll.

    Om han skulle lämna sin fru tycker jag ändå att du bör tänka på det jag skrev innan. Vill du verkligen ha en sådan man?
  • Anonym (Deppig)
    Anonym (Wake up call) skrev 2024-03-15 15:26:55 följande:
    Jag tror du kan behöva hjälp under en tid för att komma ifrån det destruktiva förhållandet. Du behöver fokusera på dig själv, och återgå till ditt normala jag. Jag tror säkert du en gång var en riktigt stark kvinna, men att detta brutit ner dig bit för bit. Tänk på att desto längre du stannar i ett destruktivt förhållande, desto svårare blir det för dig att få tillbaka självförtroendet och ditt normala jag. Det innebär att du inte bara bryter ner dig själv utan även får svårare att lita på andra. Det i sin tur betyder att du kommer få svårare att hitta den rätta mannen.

    När du väl kommer til linsikt kan jag nästan lova dig att du kommer se tillbaka på det med ilska att han tagit så mycket energi och tid från ditt liv.

    Med det sagt..sök samtalshjälp och kanske någon KBT (eller vad som än tillhandahåller kurser i att öka sitt självförtroende).

    Det bästa vore om du kunde ha nollkontakt med honom, vilket kan reultera i två saker -  Du börjar må bättre när avvänjnigstiden tar slut ( ja, det är som en drog), Du blir starkare, får tillbaka självförtroende och mer nogrann med din nästa val av partner, eller så inser mannen att han saknar dig, vill ha dig och lämnar sin fru. I vilket fall som helst är det fördelaktigt för han inte längre är den som har all kontroll.

    Om han skulle lämna sin fru tycker jag ändå att du bör tänka på det jag skrev innan. Vill du verkligen ha en sådan man?
    Jag vill inte se tillbaka på det med ilska, jag vill minnas det fina vi hade och att jag faktiskt vågade agera på känslor (vilket ju var dumt i efterhand) eftersom jag annars alltid är så rädd att bli sårad så jag aldrig "släpper loss".
    Visst har jag varit stark och självständig, men jag blev verkligen kär och kanske träffade jag honom vid fel tidpunkt i livet då jag var för mottaglig för andras känslor.
    Har alltid varit det, är känslokameleont, och har lätt för att känna andras känslor både innanpå och utanpå men nu var jag  utan skyddsnät. Jag befinner mig på en ny plats i livet där jag inte har så mycket annat runt mig som håller mig på plats. Och då slängde jag ankar när det kom någon som fick mig att må bra. 

    Vill så gärna känna det jag kände med honom igen men jag vet inte hur jag ska våga. Det känns som att hjärtat är i tusen bitar och det aldrig kommer att bli helt igen. Vill inte känna så här. Vill inte vara kär i honom mer. Vill be honom fara och flyga och vill kunna blocka honom. Hur ska jag nånsin kunna öppna mig igen? 

    Hatar att vara beroende av andra, hatar att känna saker. Det värsta är att jag har berättat för honom om vad som trasar sönder mig och han lyckades göra det exakt efter skolboken. 

    Jag är så jävla ledsen. Från att känna hopp när jag skrev det första inlägget för ganska många veckor sedan och sen när vi träffades och HAN ville mer igen så känner jag nu bara avgrundsdjup sorg och nattsvart mörker. Orkar inte gråta något mer, vill att han ska trösta mig men det kommer inte hända. 
  • Anonym (Deppig)

    Nu har jag gjort det, pratat med honom.
    Vägrar tro att älska någon och känna för någon kan vara fel. Men nu råkade det bli i fel man.

    Känns som att jag går sönder, kommer aldrig bli hel igen. 

  • Lynx123
    Anonym (Deppig) skrev 2024-03-17 12:49:07 följande:

    Nu har jag gjort det, pratat med honom.
    Vägrar tro att älska någon och känna för någon kan vara fel. Men nu råkade det bli i fel man.

    Känns som att jag går sönder, kommer aldrig bli hel igen. 


    Det kommer du visst! Det känns inte så nu men det kommer du. Jag lovar!!!
Svar på tråden Han vågar inte