• Anonym (Mamma)

    Vem ska köpa kläder?

    Hade en diskussion med exet idag... Han tog vårt barn till lekplats, i bara mysbyxor, tunn fleecejacka och foppatofflor, dvs i mina ögon inte lämpliga kläder med bara några plusgrader ute. Sedan ramlade barnet i leran och exet blev sur. Sedan var han sur mot mig vid lämningen när vi hade den diskussionen och jag påpekade att det inte var lämpliga kläder att gå ut i (och mellan raderna att han inte borde vara sur på barnet när det var hans eget beslut). Jag tyckte att han kunde köpa ett par ytterbyxor, typ jeans, som barnet kan ha hemma hos pappan ifall de ska ut, pappan tycker att jag ska skicka med ytterkläder varje gång de ska ses. Till saken hör att de går till lekplats ungefär en gång i kvartalet...

    Måste jag verkligen köpa en extra uppsättning ytterkläder för barnet att ha hos pappan eller är det rimligt att han ska kunna köpa ETT par byxor fast han betalar underhåll? Min lösning är att han antingen får köpa ett par byxor eller åtminstone säga till vid hämtning ifall de ska vara utomhus. Hur tänker ni andra?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2024-04-04 13:32
    Barnet träffar pappan två till fem timmar åt gången, fyra till fem gånger i veckan och bor/sover hos mig på heltid.

  • Svar på tråden Vem ska köpa kläder?
  • EpicF
    olof 45 skrev 2024-04-03 12:43:07 följande:
    Jodå, det ingår faktiskt i hennes ansvar! Boendeföräldern ska arbeta för att främja en god relation med den förälder som barnet inte bor med!

    Säger som sagt bara att TS bara kan kontrollera sig själv, och göra det hon har ansvaret för på bra sätt. I detta fallet gjorde hon en inte-så-bra sak som ANTOG att pappan inte skulle gå ut med barnet. Hon antog FEL, och det fick tyvärr konsekvenser. Är det i huvdsak pappans ansvar? Ja. Men kunde mamman ha skött saken bättre? JA! Det är allt jag säger.
    Det står till och med I lagen. Föräldrabalken kap 6. paragraf 15. 

    www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/foraldrabalk-1949381_sfs-1949-381/
  • Anonym (pappa på deltid)
    Anonym (Mamma) skrev 2024-04-03 11:19:10 följande:
    Nej det gör det inte för jag hindrar inte deras umgänge och att sonen inte vill träffa sin pappa beror på att han skäller på sonen var och varannan gång.
    Umgängessaboterande föräldrar säger alltid sådär, "barnet vill inte!". Att det kan vara föräldern som medvetet eller omedvetet lockat fram den reaktionen hos barnet brukar de envist vägra förstå.

    Håller med dem som säger att en boendeförälder SKA se till så umgängena hålls OCH har bästa förutsättningar att lyckas, Man är t.ex. skyldig att delge sådan information som gör att pappan kan få ett bättre umgänge med barnet. 

    Det du kan göra är att ta upp det hela till diskussion med pappan, och säga hur pojken reagerar och formulerar sig. Men du ska inte tillåta att en 7-åring vljer att inte åka till sin pappa, lika lite som du ska tillåta barnet att stanna hemma från skolan. 

    Bristande omsorgsförmåga ska konstateras av rättssystement (inte utav bittra mammor...). 
  • Anonym (Jenny)
    olof 45 skrev 2024-04-03 12:43:07 följande:
    Jodå, det ingår faktiskt i hennes ansvar! Boendeföräldern ska arbeta för att främja en god relation med den förälder som barnet inte bor med!

    Säger som sagt bara att TS bara kan kontrollera sig själv, och göra det hon har ansvaret för på bra sätt. I detta fallet gjorde hon en inte-så-bra sak som ANTOG att pappan inte skulle gå ut med barnet. Hon antog FEL, och det fick tyvärr konsekvenser. Är det i huvdsak pappans ansvar? Ja. Men kunde mamman ha skött saken bättre? JA! Det är allt jag säger.

    Och pappans ansvar då? De hade ju kunnat umgås inomhus som vanligt då han insåg att barnet inte var klädd för att vara ute..?


    Det är inte mammans ansvar att läsa pappans tankar och lista ut exakt vad han har tänkt göra och vad som behövs. 

  • Anonym (Mamma)
    olof 45 skrev 2024-04-03 12:52:16 följande:
    Då är du ju en umgängessabotör. 

    Det du BORDE göra är att orosanmäla till socialen eller begära samatbetssamtal, där du kan bemöta pappans uppfostringsmetoder. Att HINDRA UMGÄNGET baserat på vad sonen SÄGER TILL DIG - som mycket väl kan vara fabricerat för att sonen upplever att du blir glad!!! - är så d-a fel av dig! 

    Läs på om umgängessabotage eller parential alienation! NU! Innan du på riktigt skadar ditt barn,

    Det ska ALDRIG vara upp till en mamma eller en 7-åring att 'välja bort' umgängesdagar. ALDRIG: För du har inte all fakta! 
    Nej det är jag verkligen inte. Du borde goggla på vad som räknas som umgängessabotage, dvs att STOPPA umgänge, NEKA umgänge osv. Och självklart kommer jag inte orosanmäla pappan för det som hände. Och nej, jag går inte bara på vad sonen säger, jag VET hur pappan beter sig mot honom. Jag har sett tillräckligt av det med egna ögon vid ett flertal tillfällen.
  • Anonym (Emsie)
    EpicF skrev 2024-04-03 12:34:26 följande:
    Man har gjort sitt till barnets försörjning enligt lagen. Vilket är det folk går efter. 

    Men ansvar över ett barn är långt mycket mer än att stå för försörjningen, oavsett om det är genom att betala underhåll eller med "egna" pengar. 
    Jag var ironisk det sista. Hela mitt inlägg var ju att ansvar över ett barn sträcker sig över underhållet.

    Alla som säger att betalar en förälder underhållet har den gjort sitt.
    Medan om den förälder som får underhållet BÅDE betalar och tar hand om övrig omsorg av barnet.
  • Anonym (Mamma)
    EpicF skrev 2024-04-03 12:54:55 följande:
    Det står till och med I lagen. Föräldrabalken kap 6. paragraf 15. 

    www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/foraldrabalk-1949381_sfs-1949-381/
    Du tolkar lagen helt fel. Det står inte något om att man ska främja en god relation. Man ska ge upplysningar som kan främja umgänget.

    Om barnet står under vårdnad av båda föräldrarna och ska umgås med en förälder som det inte bor tillsammans med, ska den andra föräldern lämna sådana upplysningar om barnet som kan främja umgänget, om inte särskilda skäl talar mot det.
  • Anonym (Mamma)
    Anonym (pappa på deltid) skrev 2024-04-03 13:05:14 följande:
    Umgängessaboterande föräldrar säger alltid sådär, "barnet vill inte!". Att det kan vara föräldern som medvetet eller omedvetet lockat fram den reaktionen hos barnet brukar de envist vägra förstå.

    Håller med dem som säger att en boendeförälder SKA se till så umgängena hålls OCH har bästa förutsättningar att lyckas, Man är t.ex. skyldig att delge sådan information som gör att pappan kan få ett bättre umgänge med barnet. 

    Det du kan göra är att ta upp det hela till diskussion med pappan, och säga hur pojken reagerar och formulerar sig. Men du ska inte tillåta att en 7-åring vljer att inte åka till sin pappa, lika lite som du ska tillåta barnet att stanna hemma från skolan. 

    Bristande omsorgsförmåga ska konstateras av rättssystement (inte utav bittra mammor...). 
    Ja du, den som låter som en bitter förälder är snarare du. Jag har full bekräftelse från pappan dessutom om deras kommunikation så oroa dig inte för att jag skulle "locka fram" något hos barnet, det kan du bara glömma. Och tro mig, jag har "informerat" pappan om att han behöver tänka på bemötandet, vid många tillfällen, hur diplomatiskt som helst, senast idag.
  • EpicF
    Anonym (Mamma) 
    Vilket var precis det jag skrev.... 

    Vilket är något du inte gör. 
  • Anonym (Mamma)
    EpicF skrev 2024-04-03 14:15:02 följande:
    Vilket var precis det jag skrev.... 

    Vilket är något du inte gör. 
    Vilka upplysningar borde jag ha gett pappan som jag har missat tycker du...?
  • Anonym (pappa på deltid)
    Anonym (Mamma) skrev 2024-04-03 14:38:08 följande:
    Vilka upplysningar borde jag ha gett pappan som jag har missat tycker du...?
    Jag är säkert bitter, eftersom jag försökt skydda mitt barn från en mamma som umgängessaboterade som bara den! Tck och lov så lyckades hon bara sabotera för sig själv.

    Du väljer själv om du vill ta till dig av vad vi skriver här, men baserat på dina svar så ligger du farligt nära dåligt betende av en mamma, om du frågar mig. T.ex. skriver du i trådstarten att pappan tyckte att du borde ha packat med ytterkläder - och det har du väl förstått nu att det är många som håller med honom? 

    Sedan så ska du inte enbart läsa det om 'upplysningar' som står i lagen, utan läs paragrafen ovanför - OCH använt sunt förnuft! Om du ska ge upplysningar som ska främja umgänget, ska du inte då i allmänhet främja umgänget? 
Svar på tråden Vem ska köpa kläder?