Bio-mammor - varför ska allt bara gälla på era villkor?

Ge exempel på situationer som hon vill ha insyn i

Har du löpande uttryckt dig som du gör här och haft en ödmjuk roll i bakgrunden så borde inte biomamman ha reagerat så starkt.
Men det är klart att hon vaktar revir kring sina barn, oavsett om hon fortfarande är ledsen över att relationen med "P" inte höll så kan hon säkert  känna både svartsjuka och avundsjuka.
Gentemot barnen, att du kommer in som en härlig och stadig vuxen. Hon "borde" vara glad för det men det är inte alla biomammor som ser det så.
Och sen gentemot "P", att nu får du leva det familjeliv som hon kanske ändå sett framför sig nånstans.

Men fortsätt vara ödmjuk, peppa pappan så han börjar ifrågasätta och diskutera mer med henne (om det verkligen är saker som det inte är rimligt att hon har åsikter om) och att det inte blir att du står som en sufflör där i bakgrunden....

Jag tänker att du kanske ska ta ett kliv tillbaka här? Märker du att du stör dig på deras föräldraskap (att hon är dominant och han mesar sig), då kanske det är bäst att du låter dessa två styra upp dessa saker. Här tänker jag på dig alltså. Vill "P" ha förändring så får han ju vara man nog att få till förändring också, men för din egen sinnesfrids skull så är det nog bra om du försöker att inte engagera dig så mycket i dessa saker. Det är svårt att förändra andra människor, men du kan själv välja bort situationer du inte vill vara i.

Det heter mamma, ge fan i att kalla mammor ?biomamma?. Precis som att de vore på samma nivå som du. De är mamman, du är ?den andre?, den utomstående, och den enda som därför ska ha nåt prefix framför mamma om du nu prompt ens ska kalla dig nån form av mamma till barn som inte är dina och som du dessutom bara känt nåt år.

I övrigt, alldeles oavsett varför hon beter sig så så bör du lämna relationen och hitta en man utan barn. Du dock kommer givetvis inte göra du utan du kommer skaffa barn med honom och sen återvända hit och gnälla om vilka fruktansvärda ungar hans tidigare barn är, hur perfekt ditt barn är, hur du önskar att det bara var du+din partner+din man och att hans tidigare barns mamma fortfarande gör ert liv till ett helvete. Kom då ihåg att du valde detta liv för dig och ditt barn (samt för din partners tidigare barn) och hade chansen att dra innan det kom till den punkten men valde bort det. Se då till att stanna i skiten och få det att funka tills dina barn är vuxna.

Kanske var något otydlig i mitt inlägg, men kära P står nu på sig mer än vad han gjort innan, vilket leder till mothugg från hennes sida. Blir svårt att inte engagera sig i såna här saker då man ser sin partner bli överkörd gång på gång, även om det handlar om småsaker. Så nej, detta vill jag inte dra mig ur. Älskar denna mannen och hans barn. Han försöker och all eloge till honom för det! 

Troligtvis för att hon som många andra mammor fått dra tyngsta lasset och haft koll på allt viktigt under åren. Detta har varit deras dynamik och troligtvis har han inte visat sig pålitlig nog, alternativt lämnat över ansvaret till henne och varit passiv. Såhär har jag det med mitt ex och är helt övertygad om att hon tycker jag bossar. Sen att han är oansvarig och hon inte bryr sig ett skvatt om mina barn hör ju inte hit. Barnen går först för alla mammor. Tyvärr kan man ofta säga annat om pappor som gått vidare med en ny och dens nya som mest tycker barnen är ivägen.

Så kan det absolut vara och jag säger inget mer om den saken när det kommer till att dra det tyngre lasset.
Men att sätta sig emot vad vi hittar på för aktiviteter med barnen när det är pappa-vecka (åka till badhuset, lekplatsen, shoppa etc) är det något man behöver lägga sig i och göra sin röst hörd för? 

Nej om hon inte har en vettig anledning borde hon inte lägga sig i vad ni gör. Det beror ju på varför hon vill styra upp detta. 

Jag håller inte med om denna kommentaren. Jag är en bonusvuxen till två barn vars mamma har skaffat en ny familj. Jag kan säga att deras mamma sätter inte dom först, inte heller behöver hon organisera eller dra i allt. 

Deras pappa gör ett fantastiskt. 

Jag skulle aldrig vilja bli kallad bonusmamma men jag kan helt ärligt säga att vi gör det mesta för dessa barn. 

En annan tanke, att bonus vuxna blir uppmålade som hemska människor som alltid lägger sig i är fel, såklart finns det rötägg överallt. Men att ta sig ann bonusbarn krävs en speciell människa med ett stort hjärta för sanningen är att oavsett vad som händer så blir det alltid hens fel.

Jag tycker att alla vettiga vuxna som gör detta ska uppskattas och inte bli nertryckta för att dom inte är "mamma" el "pappa". 

Du och din man måste enade stå upp mot henne, hon är kanske narcissist. Ta att det blir bråk. Ni har många år kvar.