Anonym (Någo) skrev 2025-01-10 23:04:24 följande:
Paradoxen är att man redan i förväg har bestämt kriterierna för intelligens.
(och jo, man kan kalla det för andra saker, men vi vet vad ett IQ-test påstår sig signalera) därför blir då också resultatet på ett IQ-test egentligen hur bra en människa är på att göra just det testet. Personen kan också öva upp sitt resultat och just den faktorn signalerar att det inte är ett mått på någons inneboende intelligens. Du blir inte duktig på fysik (Einstein eller duktig som "influencer" (Kim Kardashian)
Sen är det inte oemotsagt att intelligenta personer har en förmåga att göra bra ifrån sig på ett IQ-test.
Föreställ dig att kognitiva egenskaper har andra mätverktyg i stället. Nu drar jag till med något. Kanske att nya sorters intelligenstest tas fram som mäter en persons uthållighet vid problemlösning t ex. Det kan man även öva upp men kanske blir ett mer rättvist underlag för någons kapacitet. IQ-testerna idag skrapar på det området.
Naturligtvis måste man bestämma vad man ska mäta innan man kan mäta det. Vilket konstigt argument. Det är som att säga att man misstror metoden att mäta människors längd, eftersom man först har bestämt kriterierna för vad längd är. I den vetenskapliga metodiken ingår liksom att ställa upp kriterier, göra förutsägelser, införa begränsningar, och så vidare.
IQ är inte ett exakt mått, utan det har en viss felmarginal, och man vet också att det kan påverkas av olika faktorer. Det du försöker invända mot det faktum att IQ kan förbättras marginellt med övning, är som att invända mot att mäta människors längd, eftersom längden kan påverkas och ändras även i vuxen ålder.
IQ-tester är inte perfekta. Men det är inte samma sak som att de inte är vetenskapliga eller tillförlitliga.
Du resonerar överlag ologiskt, och inte verkar du speciellt bevandrad i vetenskap.