didilej

Äldre 30 Jan 16:12

1692 svar

~ Tassmetoden ~ - en mild sömnskola

I den här tråden diskuterar vi Tassmetoden (fi. Tassuhoito).

Tassmetoden introducerades i Finland för ungefär 10 år sedan i Finland av psykologen Katja Rantala. Den är dock ursprungligen utvecklad av Dr Klaus Minde på McGill universitetet i Montreal. Grundtanken med metoden är att lugna barnet och få barnet *redo att somna* men att barnet sedan skall somna på egen hand. Tanken med att man sätter handen ("tassen") på är ursprungligen hämtad från djurvärlden - också djurhonor lugnar ju sina ugnar genom att sätta tassen stadigt på sin unge Därifrån kommer alltså namnet! Modellen rekommenderas av bl.a. Helsingfors sjukvårdsdistrikt och Mannerheims barnskyddsförbund.

Så här fungerar det:
Alltid då barnet gråter vid nattning eller vaknar på natten följer man följande rutin:
1) Lyssna först av gråten; är där pauser? tystnar den av sig själv? Ifall gråten blir mera intensiv fortsätt till steg 2
2) Sätt handen stadigt på magen/bröstkorgen/ryggen/sidan beroende på hur barnet sover; visa alltså att pappa/mamma är här men du skall sova nu. Ifall gråten tystnar håll kvar handen en stund men ta bort innan barnet somnar. Ifall gråten inte tystnar steg 3.
3) Smek barnet med stadiga, rytmiska, lugnande rörelser. Ifall gråten tystnar håll kvar handen en stund men ta bort innan barnet somnar. Ifall gråten inte tystnar steg 4.
4) Ta upp barnet i famnen och höll tight upprätt intill kroppen samt ifall barnet är hemskt ledset smek ryggen med stadiga, rytmiska och lugnande tag. Sätt ner i sängen genast då barnet är lugnt men innan det har hunnit somna. Behöll handen på en stund så att barnet känner att du är där.

Ha med en snuttefilt alltid då barnet är i famnen som ni sedan sätter t.ex. mot barnets kind då ni lägger ner barnet i sängen. Snuttefilten funderade alltså som trygghetsöverförare.

För att sömnskolan skall lyckas gäller det att:
- du själv är lugn och tålmodig, eftersom barnet reagerar på förälderns sinnesstämning. Den föräldern som är mest utvilad passar bättre att sköta barnets uppvak.
- Att uppfylla ömhetsbehovet dagtid ger en bra grund för god nattlig sömn. Håll barnet nära och lek lekar som innefattar mycket kroppskontakt.
-Ifall barnet somnar t.ex. under amningen, väck barnet ömt till insikten att hon lyfts till den egna sängen. Det är viktigt att barnet på natten vid uppvak inser att hon är på den trygga plats där barnet somnade.
-Barnet kan till en början reagera på sömnskolan med intensiv gråt, men klarar av de nya rutinerna när föräldrarna finns i närheten, där för att hjälpa.
-En regelbunden dagsrutin är viktig för att sömnskolan skall lyckas.

Metoden rekommenderas från 6 månader och kan användas oavsett om barnet sover på rygg, sida, mage, i egen säng eller samsover.

Om barn och inlärning (fritt översatt från en föreläsning av Katja Rantala):
"Bebisar har lätt för att lära sig och håller hårt fast vid det som de har vant sig vid. Så måste de fungera för det är det genom detta som de lär sig att bygga och få ordning på sin värld och börjar förstå den. Rutiner hjälper babyn att förstå vad som är på kommande och det gör världen trygg; babyn behöver inte vara på sin vakt mot överraskningar. Babyn lär sig på så sätt att hon fogar ihop saker som händer på samma gång eller i följd till minnessekvenser. Sådana här minnessekvenser kan barnet inte ändra på så lätt. Då barnet växer utvecklas hennes förmåga att med tankens hjälp sammanfoga saker och ting, men generellt sätt kan ett litet barn inte vara speciellt flexibelt."

Det är alltså därför man måste upprepa, upprepa och upprepa samma handlingar. Så småningom "lär" sig barnet att det är tryggt och att mamma och pappa finns där också på natten men man måste låta det ta den tid det tar. Ungefär 3-4 dagar upp till en vecka har jag läst någonstans att det tar för barn att lära sig nya rutiner men det varierar förstås från barn till barn.

Mera information (tyvärr bara på finska) hittas t.ex. här:
vanhemmat.mll.fi/hoivaan_ja_kasvatan/uni/uni_tassu.php
www.hus.fi/default.asp
yle.fi/akuutti/arkisto2004/231104_b.htm

***
Vår historia:
Då lillen var 4 månader började han vakna hemskt ofta på natten, 10-15 uppvak per natt blev det. Efter 2 måndader gick vi på knäna av trötthet och var ganska desperata. Jag läste då om den här metoden och då lillen fyllt 6 månader och åt ordentligt med riktigt mat dagtid (morgonmål, lunch, mellanmål, middag och kvällsgröt) var det dags! Pappan tog första nätterna och då var lillen nog ledsen i perioder då han inte förstod varför han inte fick snutta som vanligt (men han var ju i alla fall trygg i pappas famn). Efter några nätter räckte det med att sätta handen på honom för att han skulle somna om. Efter ytterligare några nätter vaknade och skrek till men somnade om utan att vi behövde göra något alls. Och sedan dess har vi sovt
***

Jag startar den här tråden i hopp om att någon annan kan få lika bra hjälp av metoden som vi fick!

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-02-04 19:45
Det här är så viktigt att jag vill sätta in det här i TS så att det inte "drunknar" bland alla inlägg:

Om/då ni bestämmer er för att följa Tassmetoden - BESTÄM er då och följ samma rutin hela tiden. Ge inte dubbla budskap till barnet - då kan barnet omöjligt förstå vad som gäller! Ifall ni tänker "det här kommer knappast att fungera" - då kommer det inte att fungera. Någon natt, kanske där kring kl 4, kommer ni att ge upp och inte orka ta upp, lugna och lägga ner barnet då ni vet att det troligtvis innebär att ni igen måste ta upp, lugna och lägga ner barnet osv. Men ifall ni bestämt er, BESTÄMT att det enda som gäller på natten är att man ligger lugnt i sin säng - då kommer det att bli så, så småningom. Ert barn har ärvt sin envishet någonstans ifrån, kom ihåg det

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-02-14 11:03
Några frågor dyker upp flera gånger och då tråden börjar vara så lång lägger jag in dem i TS så att alla hittar svaren.

Kan man sluta nattamma och börja ha babyn att sova i egen säng på samma gång? Alla föräldrar och barn är olika så det är omöjligt att svara entydigt på den frågan. För vissa passar det att göra allt på en gång, andra vill först introducera spjälsängen som sidovagn till föräldrarnas säng, först bara tassa vid nattning och sedan börja tassa hela nätter. Gör som det känns bäst för er så blir det nog bra!

När skall jag ta bort tassen, det är jättesvårt att veta vad "innan barnet somnar" betyder? Så här har jag svarat på den frågan: NÄR man skall sluta kan man nog bara lära sig genom trial-and-error, jag försökte sluta alltid när jag kände att han var lugn och var redo att somna i början och sedan (efter några nätter) började jag ta bort tassen genast han var lugn, och sätta tillbaks den ifall han började gråta, och ta bort den genast han var lugn... det är ett samspel där man ger så mycket tröst som behövs, varken för mycket eller för litet.

Hur skall vi göra med nappen? Antingen eller Känner man att nappen stör mera än den gör nytta tar man bort den. Man kan också sy fast nappen med ett kort tryggt snöre i pyjamasen så att barnet själv lär sig att sätta tillbaka nappen i munnen.

Vad skall man göra då barnet står upp i sängen och far runt? Vid nattningen kan man t.ex. göra så att man lägger ner bebisen i sängen, säger god natt och gå ut ur rummet. Sedan då bebisen blir ledsen går man in och lägger ner barnet och håller tassen på en stund, lägger ner barnet och håller tassen på en stund och lägger ner barnet och håller tassen på en stund, lägger ner... eller så börjar man genast lägga ner hålla tassen på en stund, lägga ner hålla tassen på en stund, lägga ner...

Givetvis är ni också välkomna att komma med flera frågor i tråden

Glöm inte bort punkt 1 i schemat (speciellt efter några nätter) det är viktigt att ge barnet en chans att själv komma till ro först innan ni börjar hjälpa till!

Och till sist det viktigaste av allt som ModestyBlaze uttryckte så väl att jag lånar hennes ord:
Det är viktigt att man hela tiden har siktet inställt på att göra mindre och mindre. Inte samma, då är det lätt att man fastnar där man är på någotvis och till slut blir det sämre igen. Men om man gör mindre och mindre, då har man ju "MERA" att ta till när det verkligen ÄR KRIS. Så jobba på med era mål i sikte, det är det viktiga, detta är en process. Några steg fram och något bak. Sen fortsätter man, se inte bakåt blicka bara framåt!

Kaede

Äldre 20 Jan 22:35

#1529

nymamma12 skrev 2013-01-20 21:01:24 följande:

Kaede; stort tack för ditt inlägg!!:)
Jag svarar dig imorgon då jag har lite frågor och kan berätta hur besvärligt vi har det just nu, o hoppas detta blir bättre då vi ska börja med eget rum och bättre sömn nästa vecka..
( sitter med ledsen plutt i famnen nu och kan inte skriva mer...)...

:)

Hoppas plutten blev gladare och att natten blir så lugn den kan bli.

nymamma12

Äldre 21 Jan 10:16

#1530

Kaede skrev 2013-01-19 23:26:55 följande:

Vi började med att läsa om alla, precis ALLT vi kom över, metoder som fanns samt pratade med vänner som har barn som mirakulöst sover om nätterna fast de inte gjort någonting och kunde se ett mönster i deras berättelser och olika metoder. Tass, SHN, you namne it, innehåller alla ungefär samma komponenter så det går att göra en egen metod utifrån dessa om man inte vill följa en given. Det har också gjort att vi insåg att det går att välja en metod och sedan göra om den eller de delar man vill göra om så länge man vet vilken komponent man mixtrar med så att säga. Det man kan vända sig mot är själva utförandet i olika metoder. Så plocka russinen ur varje kaka kan man göra. Samt anpassat efter vad vi faktiskt gjort redan innan. Vad passade just vårt barn och vår familj till exempel.

momenten vi kunde se i alla metoder är dessa:
* Ha en tydlig rutin i familjen. I till exempel SHN pratas det i scheman, i tass i det här forumet står det bara om tydliga rutiner men det båda har gemensamt är att de menar på att barnet mår bra av att läggas och vakna runt samma tid varje dag, äta på ungefär samma tider och så vidare. Eller så tänker vi alltså. Vissa metoder är mer schemabundna än andra men själva idéen att ha lite ordning på iaf sömntiderna har hjälpt oss.

*när man lägger barnet enligt godnattrutinen ska det bli lugnt och slappna av. Genom att lägga handen på kroppen, buffa rumpa, stryka kinden och så vidare. Antingen bara i sängen, eller så tar man upp om det behövs precis som det beskrivs i tass. Men aldrig kasta sig över barnet för minsta gnäll och trösta. Då kommer man ingen vart. Först kolla läget.

* när barnet är lugnt så släpper man taget. Vissa metoder ramsar man ut sig, andra stannar man kvar fast inte petar. Vissa metoder släpper man just innan insomning, andra använder man ord för att trigga insomningen.

*Barnet kommer mest troligt att protestera,( högljutt) i början om det är vant att somna i mammas famn till exempel. Det skulle man ju göra själv också! Så då går man tillbaka och lugnar, tröstar och testar gå igen.

*När nattningen sitter (första natten eller sjunde, fast helst första) så bör man ge barnet en chans att somna själv. Så man lugnar, nattar, går/släpper, ger barnet en chans att somna, lugnar med ord om man kör på det och går man in igen och gör om

precis som det beskrivs i tassmetoden tar det tid innan rutinen sätter sig för det lilla barnet och tryggheten ligger i rutinen. Vi tänkte som så att vi måste vara tryggheten till dess den nya rutinen sitter för lillan och hon kan känna trygghet i själva läggningen och somnandet. Så när man släpper/går/ avviker så att barnet ges en chans att somna själv och protesterar så återvänder man och lugnar och börjar om. Om och om igen till dess att det inte känns farligt för den lilla att somna. För oss tog det ganska många vändor första natten och därefter har vi fått korrigera så att det känts bättre för oss som familj men lillan har fattat galoppen och hittat trygghet i vår nattrutin (redan natt två!) som vi då bara kunnat upprepa de gånger hon vaknar mitt i natten.

*Oavsett hur man väljer att göra måste man vara konsekvent. Och lugn. Tror det är kört om man står och mår dåligt vid sängen till exempel coh samtidigt ska lugna sin lilla som själv är upprörd över att föräldrarna bryter för nya rutiner. Vi är vuxna och måste visa oss lugna och trygga.

Det kommer inte att kännas bra att inte mata sin lilla om man till exempel ska sluta nattamma och lillan säger att hon tycker det är ett skitbeslut! Och hon kommer ju säga det med besked. Det känns rent ut sagt förjävligt. Det betyder inte att lillan inte kan få stöd, trygghet, närhet på något sätt genom fysisk kontakt (antingen i famnen om hon inte lugnar sig - typ a la tassandet, eller i sängen där hon ligger - typ SHN). Grundtanken som vi hittat i olika metoder (som vi tycker är värda att se över) är att barnet aldrig ALDRIG ska lämnas ledset och uppgivet. Utan man måste vara där och visa att det inte är bröstet som är trösten. Det är "tassen", orden, handen i rumpan eller hur man nu gör. Eller ja, inte i precis alla metoder men då får man ju förkasta.

Sedan tycker jag personligen att man måste anpassa nattätandet efter hur gammalt barnet är och vad som är rimligt för just ens eget barn. Vid sex månader klarar ju barn överlag att inte nattäta till exempel, och vår dotter hade ju redan visat tendenser på att hon egentligen inte behövde ligga på bröstet i tid och otid. Det hände redan innan vi körde på det här att hon sov någon enstaka gång mellan 19-03 och då insåg vi att hon ju inte längre var i behov av att äta fyra-sex gånger per natt! Utan snarare ville för det var enda sättet att somna om när hon vaknade och vaknade gjorde hon vid minsta ljud. Snacka om moment 22 för oss. Hur är det för er? Fundera så att ni vet vad ni vill åstadkomma och varför. Vilket beteende är det ni vill ersätta och med vad? Vi ville att hon skulle somna själv, vi ville kunna söva om på ett visst sätt och vi såg nattsömn som en bonus men uppvak som helt okej. Vi ville att nattamningen skulle fasas ut men framförallt att vi båda skulle kunna lägga henne, inte bara jag. Och att vi båda skulle kunna lugna på natten, inte bara jag.

En vän till oss sa det så klokt när hon sa att de lyssnade in sitt barn. Är det tröttgnäll, matgnäll, bytablöja-gnäll, närhetsgnäll eller gnällgnäll? Gnällgnäll har de aldrig gett näring åt. Vet de att deras liten är mätt, bytt på, gosad med och trött så har de gett sin liten chansen att varva ner genom att prata till hen utan att ta upp och de har världens tryggaste bebis som sakta men säkert från dag ett blivit ett barn som sover hela natten och älskar sin säng. Hon menade på att det inte alltid är ledsenhet från barnet i fråga utan ibland ligger hen och snackar och kollar läget och då kan de till exempel bara säga XX, sov nu, det är lugnt och så kan barnet slappna av. Hen hör att de är där. De lever också fullt ut hemma så deras barn hör alltid husljud och känner sig tryggt för det hör ju sina föräldrar. Just för att de inte ömkar varenda litet ljud utan har lite is i magen. Men de har ju kört på det här från dag ett så för dem är det ett naturligt tillstånd. Det är vi andra som lärt våra barn att bara somna med sin moder (eller kanske fader) nära hud mot hud.

Lite så här tänkte vi innan vi valde en metod och körde på. Nu så här i efterhand (eller i slutskedet av att bryta rutinen, tio dagar räknar vi med kallt innan det sätter sig helt) kan jag nog se att vissa saker funkat super, andra mindre bra och att vi var lite heta på gröten när vi satte igång för vi har fått improvisera lite medan vi kört och det är ju skitjobbigt när man är trött som ett as på grund av sömnbrist (ursäkta uttrycket). Så vänta hellre en dag för mycket än för lite, se till att ni är utvilade. Och att ni har bestämt er för vad ni ska göra. Det är nära till hands att bryta om det känns jobbigt och då måste ni ju kunna utvärdera vad ni ska hålla fast vid och vad som behöver göras om och då är det ju bra om man tänkt innan. För den som kör måste köra hela natten om det behövs. Eller jag tror att vi lyckats för att jag konsekvent visade samma sak om och om och om igen första natten. Var där vid minsta uppvak, tröstade, talade om i handling och med rösten att det var lugnt och gjorde om vår läggrutin till dess hon vågade somna själv. Fast inte ensam. Stor skillnad. MEN jag sov inte på nästan två nätter och det var tungt för jag hade inte vilat innan utan bara körde när jag kände peppen :). Jag som ju skulle fasa ut amningen hade bestämt mig för att det inte blev något bröst oavsett den natten. Vi har ju en välmående liten tjej och jag proppade henne med mat hela dagen, amning, gröt, smakisar, mer amning, extra gröt. Hon hade nog aldrig varit så mätt och däst. :)

Det här blev en roman. Men jag tror att det är bra att fundera lite själv och hu rman vill göra i sin familj först. Jag kan tala om vilken metod och vad vi anpassade och hur vi gjorde om du vill men tycker att det blir för långt att skriva nu. Hoppas det hjälper.

Hej!

Så nyttigt det var att läsa ditt inlägg! Vi har en 5 månaders kille som sussar gott i dagen i sin vagn, men sen när natten kommer....
Vi har börjar med rutin nu att han ska somna vid 20 snåret varje kväll, det är då han är som tröttast också, så det kommer från honom. Pappa byter blöja och pyamas, går omkring i ett nedsläckt vardgasrum och sjunger ite, sen kommer jag och ger honom tutte och ersättning som han hallelulia börjat acceptera. Sen sätter jag mig i en gungstol och sjunger samma vaggvisa och säger att nu ska du sova , mellan visorna jag sjunger. Han somnar sen går jag in och lägger ned honom i hans spjälsäng som han sovit i sen jul. Sidan är helt nede och den står mot min sambo. Oftast går detta bra, ibland vaknar han efter 30 min. Skriker sällan, bara vaknar och kan skratta ibland, eller bubbla med munnen osv. Försöker buffa och lägga honom på sidan, då somnar han ibland om, annars tar jag upp honom och vaggar honom i famnen då somnar han efter 10 min.
Sen.. efter 2 tim sömn vaknar han VARJE timme. Gnäller ibland, men oftast börjar det med att han kastar huvudet oroligt av och ann, sparkar med benen och sen kommer en gäsp och efter det pliing, ögonen wide awake! Då gäller det att snabbt vara framme och söva om, lägga på sidan, hålla händerna och nynna vaggvisan, Ibland somnar han , men kansk vaknar efter en 15 min igen och man ska göra samma sak..Detta gör att vi sover typ 4-5 timmar per natt. Vi delar oss så jag sover i gästrummet ibland och min sambo ibland. Onödigt att vi båda ska vakna... Sen efter varje uppvak ska man själv somna om, och det vet man ju hur enkelt det är efter att han legat och lyssnat till "har han verkligen somnat" osv... Han äter ca 00 och 4,30 och efter andra matningen är det extra oroligt och bök..

Jag tror att vi väcker honom mkt så nu om 2 veckor ska han få eget rum och vi måste hjälpa honom att somna själv. Jag ska köra blandning mellan tass och somna utan gråt. Men man läser om så många metoder att man blr alldeles snurrig och vill bara ha lite tips från nån som det fungerat på.
När jag ser honom på nätterna tänker jag att hur ska han kunna sova själv i ett rum?. Han kommer vakna konstant när vi inte finns där att vända han på sida mm

och att lägga ned honom vaken.. vet att jag måste börja med det, men han kommer bara gurgla, sparka lite och titta undrande på mig med stora ögon

Sover din lilla bra i sin säng nu efter  nätterna? Har hon slutat att äta?
Hur regaerade hon på nätterna?
En annan sak, hur länge är hon vakn från sin vila till hon ska sussa för natten?
Jag tänkte ta bort nattmålen vid 6 mån, om jag tycker han är redo för det... Jag har inte sovit 4 tim i streck på 5 mån.. är slut nu,...

Vill du berätta vilka rutiner ni har skulle jag bli oerhört glad. De kanske inte fungerar på oss, men man kan ju få inspiration.
När han vaknar sen på natten, ska man göra om hela rutinen då? Alltså ex sätta mig i stolen igen som vid läggning och göra om hela proceduren?
Visst är det viktigt att lugna barnet i sängen? vet bara inte hur jag ska göra.. han blir så sprattlig och orolig i kroppen när han inte "förstår" vad som är i görningen. Att få honom till sömn när han är så känns omöjligt, men jag är peppad till tusen för detta. Mest för hans skull, så han får sova igenom också och inte vakna varje timme och bli omsövd..

Vi vill också att båda ska kunna lugna på natten och han ska känna sig trygg med oss båda.
Nu äntligen tar han flaska, så jag gav honom 90 ml ersättningh igåt och jag kunde "buffa upp" matningen till kl 2 inatt! Så han åt 20 och sen kl 2 igen, har aldrig hänt förr. Så mer mat är grejen på kvällen i alla fall.
Som du säger ser jag uppvak som helt ok, och vet ju att det komemr bli en del spring framöver, han är ju så luten

men hoppas på att i alla fall få 4 tim i streck snart.

Tog du en natt och din sambo en annan? Eller kan man ta varanann uppvak?

Detta ska bli tufft, men jag tror att min lille behöver detta. + få en utvilad mamma som kan leka mer på dagarna

lantmamman

Äldre 21 Jan 11:01

#1531

Favoritar för framtiden.
Tycker att metoden låter snäll mot både barn och föräldrar!

Kaede

Äldre 21 Jan 19:24

#1533

ModestyBlaze skrev 2013-01-20 18:48:28 följande:

Kunde inte sagt det bättre själv!

Tack!

Kaede

Äldre 21 Jan 20:42

#1534

Hej!

Redan sedan vår lilla var runt två månader somnade hon vid åtta och vaknade för dagen (gick itne att söva om med några medel). Sedan blev det vintertid och hennes tider blev istället 19-06. Efter en vaken timme är hon fortfarande trött intill döden på mornarna så då går hon och jag och lägger oss igen. Just dessa tider och denna rutin har vi haft oavsett antal nattmål och oavsett hur natten sett ut. Första dagsluren sover hon 30 minuter till 1h 20 min. I perioder sover hon bättre med mig och i andra utan. Men oftast måste jag ligga hos henne så att jag kan söva om efter 30 min. Förr såg det ut så att hon åt runt 07-tiden och sedan ca varannan timme hela dagen fram till kvällen då hon sov mellan 19-20 fram till 00-02, åt och därefter sov ca tre timmar till innan hon åt och sedan tjorvade fram till morgonen. Tror att "vargtimmarna" är svåra för små barn. Vet inte varför men det verkar ju vara något. När vår lilla började vakna i oro ibland så ofta som var 40 minut under förnatten, bara gick att trösta av mig och med bröstet samt blev väckt av vår närvaro försvann min nattsömn. Även om jag inte fått sammanhängande sömn sedan hon föddes har jag kunnat sova med henne från sju-åttatiden och det tillsammans med morgonluren har funkat. Men när sömnen blev helt upphackad och efter fem månaders dålig sömn fanns inga reserver kvar.

Vi började med grötsmakisar på morgon och kväll innan jul. Vår skrutta tar inte välling. Eftersom vår flicka alltid, med få undantag, vaknar runt sex plus minus en kvart har vi gjort morgon då. Det har fallit sig naturligt att maken ger gröten runt halv sjutiden. Därefter har jag ammat runt 07-07.30 varpå hon somnat och sovit fram till senast nio då hon vaknat. När vi införde fler smakisar under dagen valde jag helt enkelt de mattider som andra mammor i vår närhet använder till sina barn då dessa dels låg bra till i förhållande till skruttans amningstider och dels ville ha ett fungerande sällskapsliv tillsammans med de mammor jag faktiskt umgås med någon gång varje vecka. Så runt 11 och 14 la vi in smakisar och därefter amning. Min förhoppning var också att lillan skulle fasa ut amningen lite själv när hon började gilla mat mer... Runt 17 har hon fått gröt igen. Den tiden föll sig naturligt då maken har hunnit komma hem och den matningen är alltid deras. På kvällen runt sju har jag ammat henne till dess hon nästan somnat varpå jag dragit ut och legat nära till hon somnat. Ibland har hon somnat vid bröstet. I perioder har hon alltid gjort det. Hennes daglurar har fallit i samband med måltider. Före eller efter. Skriver man ner vår dag på papper ser det ut ungefär så här. Efter förändringarna i nattjoxet och uteslutna nattmål har hon velat börja amma i samband med att vi gör morgon. Så nu äter hon lite av mig innan hon äter morgongröt. Därefter kör vi på som förut fram till kvällen då jag nu börjat amma runt halv sju så att inte matningen är en förutsättning för sovandet.

Skulle man skriva ner dessa tider mer schematiskt skulle våra dagar beskrivas så här
06.00 Morgon + morgonamning(supermys)
06.30 Gröt
07.15 Mer amning
07.30/08.00 - 09.00 Daglur
(09.00) Om törstig, en liten sluring
10.20 Daglur (hon orkar inte vara vaken längre oftast)
11.00 Lunch + amning
12.30 Daglur
14.00 Mellis + amning
15.30 Daglur
17.00 Middagsgröt + amning
18.20 Amning, amning och mer amning
19.00 Läggning
Dessa tider står inte skrivna i sten för oss utan vi anpassar efter vad vi gör. Dock vill hon gärna äta på ungefär de här tiderna när hon äter frukost de tider hon gör och den är ju i sin tur anpassad efter när hon vaknar så... Målet är dock att hon ska börja dricka ersättning eller vatten mellan måltider. Dock är hon så väldigt dålig på att ta flaska eller gå med på att dricka så jag ammar för törsten mycket just nu.

Jag ska svara på dina frågor så jag skriver svar efter varje fråga så får du fråga igen om något är oklart!

Vi har börjar med rutin nu att han ska somna vid 20 snåret varje kväll, det är då han är som tröttast också, så det kommer från honom. Pappa byter blöja och pyamas, går omkring i ett nedsläckt vardgasrum och sjunger ite, sen kommer jag och ger honom tutte och ersättning som han hallelulia börjat acceptera. Sen sätter jag mig i en gungstol och sjunger samma vaggvisa och säger att nu ska du sova , mellan visorna jag sjunger. Han somnar sen går jag in och lägger ned honom i hans spjälsäng som han sovit i sen jul. Sidan är helt nede och den står mot min sambo. Oftast går detta bra, ibland vaknar han efter 30 min. Skriker sällan, bara vaknar och kan skratta ibland, eller bubbla med munnen osv. Försöker buffa och lägga honom på sidan, då somnar han ibland om, annars tar jag upp honom och vaggar honom i famnen då somnar han efter 10 min.
Sen.. efter 2 tim sömn vaknar han VARJE timme. Gnäller ibland, men oftast börjar det med att han kastar huvudet oroligt av och ann, sparkar med benen och sen kommer en gäsp och efter det pliing, ögonen wide awake! Då gäller det att snabbt vara framme och söva om, lägga på sidan, hålla händerna och nynna vaggvisan, Ibland somnar han , men kansk vaknar efter en 15 min igen och man ska göra samma sak..Detta gör att vi sover typ 4-5 timmar per natt. Vi delar oss så jag sover i gästrummet ibland och min sambo ibland. Onödigt att vi båda ska vakna... Sen efter varje uppvak ska man själv somna om, och det vet man ju hur enkelt det är efter att han legat och lyssnat till "har han verkligen somnat" osv... Han äter ca 00 och 4,30 och efter andra matningen är det extra oroligt och bök..

Tog du en natt och din sambo en annan? Eller kan man ta varanann uppvak?

Vi började vårt nya liv med att jag tog de första tre nätterna och sedan tog mannen två nätter, vi utvärderade och tyckte att vi var tvungna att börja om(dvs låta det ta mer tid) så jag tog två igen och sedan dess har vi tagit varannan. När vi har natten tar vi hela natten och den andra sover. Vi bröt ju alla rutiner över en natt för lillan och ville därför inte också flytta henne till eget rum. Det känns nervigt för oss båda. Så just nu under den här perioden sover den som har natten i vardagsrummet bredvid sovrummet och den andra i lillans rum på madrass på golvet. Så vi är inte i hamn än :) Vi vill testa och se ifall vi alla kan sova i samma rum ifall hon klarar av att somna om själv då vi stör henne. Om inte blir det till att flytta till eget rum. Bara för att man är liten betyder ju inte det att man vill vakna fyra gånger eller fler varje natt och vara ledsen. Så där tro rjag som du. En utvilad mamma och en utvilad bebis är bättre än trötta mammor och bebbar!

När jag ser honom på nätterna tänker jag att hur ska han kunna sova själv i ett rum?
Jag är verkligen ingen expert men tänker ändå drista mig till att vara lite besserwisser och säga att det kommer att gå hur bra som helst! OM han kan somna själv, för då kommer han nog inte att behöva er hjälp att somna lika ofta. Vi resonerar som så att ifall hon är vaken när vi lämnar rummet gör det ju ingenting. Idag låg hon och tröttlät en halvtimme efter nattning. Jag höll till ute i köket och sa vår godnattramsa med jämna mellanrum medan jag stökade runt. När hon somnat gick jag in och la till filten och hittade då ena socken i munnen. Lillfian älskar sockar så hon hade legat och pratat och mmmat med den en halvtimme innan hon somnade. Inte en tår, inte ett rop efter oss. Själv men inte ensam eller utlämnad. Så att han är vaken, jollrar, pratar tror jag inte är något problem om han har fattat galoppen med att somna själv. Är han trött och vet att det är natten och känner sig trygg så somnar han. Det tror jag iaf. Vår lilla har ju inte flyttat till eget rum eftersom hon har snott vårt rum, men hon sover ju själv varje natt och har gjort 8 av de senaste 10.

Sover din lilla bra i sin säng nu efter nätterna? Har hon slutat att äta?
Första natten bestämde vi oss. Det blev cold turkey från min sida. Därför tog jag också de nätterna. Jag la henne till rätta, lugnade i sängen (för så ville vi ha det), sa godnatt och gick ut. Gick in när hon blev ledsen, arg eller annat och gjorde om hela proceduren. Om och om och om och om igen. Nog kanske hon ville äta men jag tror att hon var mer upprörd över att hon inte fick komma upp och snutta. Som jag skrivit tidigare har hon ju sovit en hel del nätter mellan 19-02/03 så ur matsynpunkt så visste vi att hon skulle klara det här. Plus att jag stoppade henne sjukt full med mat hela dygnet innan. Dagen efter första natten åt hon mycket mycket mer än tidigare så hon självreglerade maten utifrån de nya förutsättningarna. Det lustiga är ju att det som för mig var ångest och sorg var för henne över på en natt. När hon sover själv och inte längre äter på nätterna har hon börjat sova mycket bättre. Senaste en och en halv veckan har hon sällan vaknat överhuvudtaget innan tolv. När hon vaknar har det alla uppvak utom två räckt med att vi sagt godnatt igen utanför dörren. Visat att vi är där. Två nätter har hon sovit hela nätterna igenom. Hon är trygg på ett annat sätt nattetid. För vi kommer ju alltid när hon ropar. Behöver hon dricka får hon vatten. Det har skett två gånger. De två gångerna då hon vaknat ohc inte kommit till ro igen. Då vi behövt gå in och vårda lite. Lite nässpray plus vatten plus ny läggning. En natt gjorde morgon tjugo i sex i stället för sex. Det hade vi aldrig gjort innan hon lämnade vår säng. Men kan man inte sova mer så går det ju inte. Så då har vi lugnat henne ohc sedan gjort morgon = alla tre i stora sängen, kramas, hon ammar, vi busar och myser.

Hur regaerade hon på nätterna?
Om du menar själva brytet mellan då och nu så blev hon väldigt arg och ledsen. Så klart. Här har hon fått ligga vid bröstet när helst hon velat i sex månader och så var det slutsnuttat och ätet bara så där!? Det tog till ca halv tre för mig första natten och många vändor, sedan sov hon. Natt två hade hon uppvak halv tio, halv tolv och halv två. Då behövde hon inte mig i rummet för att somna om. Sedan sov hon hela natten natt tre. Så hon köpte läget direkt. Natt två låg hon och "pratade" och sjöng cirka tio minuter innan hon somnade. Det var jag som var ledsen över den minskade amningen som jag velat bli av med så länge... :)

En annan sak, hur länge är hon vakn från sin vila till hon ska sussa för natten?
Vår skrutta kan vakna runt fem halv sex och ändå somna vid sjutiden. Men oftast tover hon till max halv fem. Så cirka två, två och en halv timme. Ibland tre. Då är hon så trött att nästan ingenting går. Eller var förut. Nu när hon sover bättre orkar hon mer. Hon kan vara trött men blir inte övertröttsgnällig.

Jag har inte sovit 4 tim i streck på 5 mån.. är slut nu,...
Förstår det. Det är tortyr att inte få sova sammanhängande någon gång. Jag har fått göra det nu när maken tagit nätter och har upptäckt att jag har väldigt svårt att somna oc komma till ro. Helt skadad. Första nätterna jag fick sova sammanhängande blev det ändå bara fem timmar, nu kanske sex. Och det är som om jag återhämtar mig från en sjukdom. Jag blir bara tröttare och tröttare ju mer jag får sova. Men jag glömmer inte plattorna på lika ofta nu...

När han vaknar sen på natten, ska man göra om hela rutinen då? Alltså ex sätta mig i stolen igen som vid läggning och göra om hela proceduren?
Jag tänker att det kanske går en gräns någonstans mellan läggrutin och sovarutinen. Kan man se det som att själva läggas i sängen och framåt är läggningen? Hur lägger ni ner honom, hur markerar ni att det är natten, hur ska han ligga när ni lugnar honom när han blir upprörd då ni går ut? (för det blir han första natten) Ska ni lägga ner honom, stryka honom på kroppen, buffa honom i rumpan, ha tassen på honom? Ska ni säga något innan ni går ut? För då är det den delen ni gör om och om igen. Eller så tänker jag iaf. Låter omständigt att göra om hela vaggning och det. För det blir ju nästan lite kontraproduktivt? Då behöver han ju er och dig för att komma till ro. Den ron behöver ni ju båda kunna ge. Däremot kan det ju vara en del av pyjamas, blöja, äta, mysa, sjunga innan läggningen. Men ni måste ju ha något ni båda kan göra tycker jag. Om målet är att han ska kunna nattas av båda menar jag.

Visst är det viktigt att lugna barnet i sängen?
Ja lite viktigt iaf. Fast i tassmetoden tar man ju upp barnet om det inte går att lugna. I SHN lugnar man alltid i sängen. Välj det som passar er ochhåll er till det. Men jag tror att man ska tänka att upplockning är när inget annat fungerar. Som det så uttryckligen står i tass. Först lugna, sedan smeka, sedan smeka rytmiskt och mer intensivt och sedan ta upp. Men det man gör måste ju få chansen att ta först. Vår skrutta har jag buffat i rumpan/humpat rumpan på i famnen och på sidan i sängen när jag velat lugna henne så det tar max någon minut för mig att humpa rumpa så hon blir lugn nu förtiden.

Vi har valt en sovposition till lillan. När hon lägger sig lägger vi henne i den. På sidan som hon alltid ALLTID har somnat. Vi håller henne i ett fast grepp men ändå så hon kan korva och så buffar/smeker vi rumpan på henne till dess hon är lugn, sedan håller vi på henne med tassen. När hon är lugn går vi. Om hon då vänder sig över till rygg och börjar snacka gör inte det något. Vi säger godnatt med jämna mellanrum utifrån och är hon upprörd och låter ledsen går vi in och lägger henne i sovposition igen. Lugnar genom att buffa och sedan tassar vi. Om och om igen.

.. han blir så sprattlig och orolig i kroppen när han inte "förstår" vad som är i görningen.
Det är väl också det här man gör första natten eller två oavsett metod. Du visar att det är läggdags, skapar förutsättningar, tassar, lugnar lämnar. Ger inte efter för minsta pip utan lyssnar in honom. Är det arggnäll eller gnällgnäll eller ledsengråt, hungergnäll? Ledsengnället och blöjgnället måste ju tas om hand. Arggnället också om han jagar upp sig. Men när du har visat så många gånger att du är beredd att ge upp kommer ju han att förstå att "jaha, vi ska sova nu". Eller så har vi förstått att alla olika metoder går ut på att uppnå.

Och ja, glädjen i föräldrahjärtanen när ens lila skorpa vaknar utvilad är helt otrolig! Vi har som sagt svårt att komma till ro än men det ger sig snart.

Hoppas du blev nå klokare och inte mer förvirrad. Tror egentligen att det är som på jobbet (jobbar med barn), Vi som är vuxna måste vara konsekventa med det vi förmedlar och visa det tydligt. Små barn handling, stora barn i ord (och handling). Det bör ju ske med mycket kärlek samt att man aldrig är så inskränkt att man inte kan backa om man gjort knas och försöka hitta en annan väg. Det svåraste tyckte jag var att veta var gränsen går mellan att fortsätta vara konsekvent och ändra något när det känns jobbigt. För det känns ju så jälva jobbigt när man ska genomföra det hela och då skulle jag lätt backat!

Kaede

Äldre 21 Jan 22:59

#1535

Jag menar förövrigt att hon första natten hade många uppvak. Somnade gjorde hon nästan i famnen och jag la över henne just i insomningsögonblicket. Hann knappt med just då. Men gjorde vår nattrutin just i mellanläget. Sedan vaknade hon många gånger och jag rantade in och ut många gånger. HAde på förhand bestämt att vara vaken och alert hela natten så att jag inte fick sova gjorde inget. Hade kunnat ta hur många uppvak, lugnanden som helst. Jag visste i ryggraden att jag på så sätt skulle kunna parera osäkerhet hos henne för jag var aldrig långt borta. Men även om hon hade flera uppvak den där första natten sov hon också sammanhängande redan samma natt.

nymamma12

Äldre 24 Jan 10:51

#1536

Åh tack för långt och innehållsrikt svar!!

Tog du en natt och din sambo en annan? Eller kan man ta varanann uppvak?

Vi tar oftast halva, jag får sova ostört till 1 amningen, sen kommer jag upp och sambon får sova nere. Han jobbar hårt och måste få sammanhängande sömn. Jag med, men ska inte tänka så mkt på dagarna som han..
  Ibland tar han hela nätter och jag kommer in endast för amningen.

Vi började vårt nya liv med att jag tog de första tre nätterna och sedan tog mannen två nätter, vi utvärderade och tyckte att vi var tvungna att börja om(dvs låta det ta mer tid) så jag tog två igen och sedan dess har vi tagit varannan. När vi har natten tar vi hela natten och den andra sover. Vi bröt ju alla rutiner över en natt för lillan och ville därför inte också flytta henne till eget rum. Det känns nervigt för oss båda. Så just nu under den här perioden sover den som har natten i vardagsrummet bredvid sovrummet och den andra i lillans rum på madrass på golvet. Så vi är inte i hamn än :) Vi vill testa och se ifall vi alla kan sova i samma rum ifall hon klarar av att somna om själv då vi stör henne. Om inte blir det till att flytta till eget rum. Bara för att man är liten betyder ju inte det att man vill vakna fyra gånger eller fler varje natt och vara ledsen. Så där tro rjag som du. En utvilad mamma och en utvilad bebis är bättre än trötta mammor och bebbar

Vi hade tänkt göra ungefär så. Får se om jag orkar en hel natt själv då jag aldrig riktigt får bli utvilad, men ska försöka. Vi ska också göra om på en del rutiner då, han ska tex inte få mat direkt innan sängläggning så han blir van vid att alltid få mat innan han ska i säng. Ca 30 min innan ska jag amma och ge lite ersättning och längre fram gröt till middag. Ska vänja magen vid detta nu...
Plus, vi ska ha tv på men med låg volym. Dumma som vi vart har vi nattat honom tyst och sen nästan viskat för vi vill ju bara att han ska sova, haha.. Men vi ska ju kunna lva noralt och TVn är precis utanför hans rum så han måste lära sig att mamma o pappa är uppe och det låter. Jag har ju också alltid gått och lagt mig med honom för att få några timmar...
Inatt tex, har han vaknat sina vanliga 15 ggr och jag har buffat honom tillbaka till sömns. Men 4,30 vakna han och började gurgla, skratta, skrika fast på skoj liksom, absolut inte ledsen. Guuud vad frustrerande det är när man är dödstrött efter ca 1 timmes sömn.., han höll på en kvart och jag lät honom hållas, när jag buffade vred han sig ur mina händer bara. Sen när han inte fick gensvar började han gny.. Om han nu börjar garva mm kl 4,30 och han är i sitt eget rum, då går man inte in? Först när han börjar gny? Hur sjuttsingen ska jag få honom till sömns då i sin egen säng? Inatt fick jag efter 1,5 tim vagga honom (igen efter 4 vaggningar då han vaknade på en gång när jag la ned honom) och han somna om till kl 7... Men inte jag, alldeles för uppjagad och låg bara och lyssna till honom:( Så han får eget rum nu så jag slipper ligga och lyssna efter att han har somnat, så kan jag inte lyssna..

När jag ser honom på nätterna tänker jag att hur ska han kunna sova själv i ett rum? Jag är verkligen ingen expert men tänker ändå drista mig till att vara lite besserwisser och säga att det kommer att gå hur bra som helst! OM han kan somna själv, för då kommer han nog inte att behöva er hjälp att somna lika ofta

Hoppas du har rätt! Nu har han ALDRIG somnat själv, enbart i vagnen vid rullning... Så det ska bli intressant om han förstår att det ska sovas när det är mörkt. Han blir sällan trött och stilla, jag ser ju att han är ttrött men han skruvar upp sig själv istället för att bli lugn, sen när man sätter sig och sjunger med honom inlindad i knät, då Bom, så faller ögonen igen. Men han kanske blir så i sin säng till slut, om vi bara sitter där i mörkret med honom och sjunger samma visa och säger samma ord...

Jag tänker att det kanske går en gräns någonstans mellan läggrutin och sovarutinen. Kan man se det som att själva läggas i sängen och framåt är läggningen? Hur lägger ni ner honom, hur markerar ni att det är natten, hur ska han ligga när ni lugnar honom när han blir upprörd då ni går ut? (för det blir han första natten) Ska ni lägga ner honom, stryka honom på kroppen, buffa honom i rumpan, ha tassen på honom? Ska ni säga något innan ni går ut? För då är det den delen ni gör om och om igen. Eller så tänker jag iaf. Låter omständigt att göra om hela vaggning och det. För det blir ju nästan lite kontraproduktivt? Då behöver han ju er och dig för att komma till ro. Den ron behöver ni ju båda kunna ge. Däremot kan det ju vara en del av pyjamas, blöja, äta, mysa, sjunga innan läggningen. Men ni måste ju ha något ni båda kan göra tycker jag. Om målet är att han ska kunna nattas av båda menar jag.

Jag hade tänkt att vi, när han vaknar , går in och nynnar en vaggvisa, säger att nu är det natt, lägger han på sidan där han somnar bäst och buffar. Sen går ut nynnandes så han får somna själv. Nu på nätterna gör jag detta liggandes brevid och när jag tar bort handen så pliiing vaknar han, så det kommer bli måååånga vändor ser jag framför mig... Men , det vet man ju så man är beredd.

Visst är det viktigt att lugna barnet i sängen? Ja lite viktigt iaf. Fast i tassmetoden tar man ju upp barnet om det inte går att lugna. I SHN lugnar man alltid i sängen. Välj det som passar er ochhåll er till det. Men jag tror att man ska tänka att upplockning är när inget annat fungerar. Som det så uttryckligen står i tass. Först lugna, sedan smeka, sedan smeka rytmiskt och mer intensivt och sedan ta upp. Men det man gör måste ju få chansen att ta först. Vår skrutta har jag buffat i rumpan/humpat rumpan på i famnen och på sidan i sängen när jag velat lugna henne så det tar max någon minut för mig att humpa rumpa så hon blir lugn nu förtiden

Har ALLTID vaggat, men på sistonde börjar buffa och det hjälpte ju till min förvåning Så blir han alldeles hetsig i sängen nu när han får get rum så tar jag upp honom som alltid, vaggar men låter han inte somna i famnen och lägger ned till han blir så trött av det och somnar
Sen är det ju detta med nappen.. den kommer ju åka ut och då ska man inte igen.. Men har tänkt gå lite efter råden i somna utan gråt boken. Så han somnar utan napp...

Vi har valt en sovposition till lillan. När hon lägger sig lägger vi henne i den. På sidan som hon alltid ALLTID har somnat. Vi håller henne i ett fast grepp men ändå så hon kan korva och så buffar/smeker vi rumpan på henne till dess hon är lugn, sedan håller vi på henne med tassen. När hon är lugn går vi. Om hon då vänder sig över till rygg och börjar snacka gör inte det något. Vi säger godnatt med jämna mellanrum utifrån och är hon upprörd och låter ledsen går vi in och lägger henne i sovposition igen. Lugnar genom att buffa och sedan tassar vi. Om och om igen

Precis, han ska få ligga och snacka och skratta och gurgla. men till slut somnar din lilla?

Men när du har visat så många gånger att du är beredd att ge upp kommer ju han att förstå att "jaha, vi ska sova nu". Eller så har vi förstått att alla olika metoder går ut på att uppnå.

Ja, det är detta som låter otroligt, men jag hoppas så att han förstår detta nu och somnar av sig själv till slut. Jag ska vara ihärdig och finnas konstant där för honom, men somna själv måste han lära sig nu. Mamma kan ju inte alltid vara där o vagga till sömns...
Kanske låter konstigt att jag är så "skeptisk" till om han kommer somna, men han har ju aldrig gjort det förr och vi har alltid hjälpt honom så det känns konstigt att han ska kunna lära sig lugna sig själv när det alltid har vart vi som lugnat honom.. Nästan mest det, eftersom han är sprattelgubben himself oftast när han är trött...

Jag menar förövrigt att hon första natten hade många uppvak. Somnade gjorde hon nästan i famnen och jag la över henne just i insomningsögonblicket. Hann knappt med just då. Men gjorde vår nattrutin just i mellanläget. Sedan vaknade hon många gånger och jag rantade in och ut många gånger. HAde på förhand bestämt att vara vaken och alert hela natten så att jag inte fick sova gjorde inget. Hade kunnat ta hur många uppvak, lugnanden som helst. Jag visste i ryggraden att jag på så sätt skulle kunna parera osäkerhet hos henne för jag var aldrig långt borta. Men även om hon hade flera uppvak den där första natten sov hon också sammanhängande redan samma natt.

Det där ska jag läsa innan det är dags Precis så ska jag också göra. Mer sömn åt oss nu, speciellt för lillen för som du säger, när man ser hur glad han är efter att susaat gott vissa nätter blir mna ju så himla glad i hjärtat Undrar vad dessa uppvak bygger på? Låg och tittade på honom inatt när han började kasta med huvudet va 15e sek och till slut kom upp till ytan och öppnade ögonen.. Sen buffade jag, la på sidan och han somna igen..?? Mysko...

verkligen tack för din hjälp! Du anar inte hur mkt hjälp och peppning detta var/är!!

ModestyBlaze

Äldre 24 Jan 15:26

#1537

Hej,

Först vill jag säga att du får strålande hjälp av Kaede! så jobba på med målet i sikte.

Jag hakade upp mig lite på detta du skrev, kan ha misstolkat men väljer att förtydliga i alla fall.

"Hur sjuttsingen ska jag få honom till sömns då i sin egen säng? "

Oavsett vilken metod man väljer och hur man gör så är det en "lugna ledsna barn" metod, ingen SÖVA metod. Om du hänger med här? Så du skall lugna ledset barn för att ge "förutsättningarna" för sömn. Om du söver och söver om ditt barn med olika hjälpmedel så binder du ris till egen rygg. Så snacka, skratta, prata får man göra så mycket man vill. Men man får inte vara ledsen, då skall man bli lugnad (inte tröstad eller tycka synd om. Så tänk lugna för att ge förutsättningarna för sömn.

Sen, sist, så när jag var liten var det lugnande för mig att höra mamma och pappa uppe, prata, titta på tv och vta att de var vakna och hade koll på alla "spöken". Så för liv är mitt råd, rackarns liv så han vänjer sig. Min son sover genom ALLT, även nyårsraketerna utan minsta problem.

Alla barn vaknar om natten, nyckeln är ju att lära dem somna om själva utan hjälp, så sluta med verktygen så fort barnet är LUGNT, inte sömnigt, då har man jobbat för länge. Så fort gråten slutar lägger man ner med tassen osv...

nymamma12

Äldre 24 Jan 17:27

#1538

Ja! Tack:) det var mera hur sjuttsingen jag ska få honom att somna själv i sin säng jag menade..:)
Är helt med på att nu är det slutsövt, nu måste han sköta den biten själv..
Bra att du sa att jag ska lugna, inte söva. Tror att det är misstaget man gör. Man stannar tills barnet sover, sen går. Då vaknar han ju sen och undrar var man är...
Han är bara så himla sprallig och lite hetsig, därav att jag våndas lite hur detta ska gå.. Hur han ska bli lugn när jag tassar honom. Han kommer tycka att vi ska leka! Men till slut blir han ju trött?!

ModestyBlaze

Äldre 24 Jan 18:26

#1539

nymamma12 skrev 2013-01-24 17:27:20 följande:

Ja! Tack:) det var mera hur sjuttsingen jag ska få honom att somna själv i sin säng jag menade..:)
Är helt med på att nu är det slutsövt, nu måste han sköta den biten själv..
Bra att du sa att jag ska lugna, inte söva. Tror att det är misstaget man gör. Man stannar tills barnet sover, sen går. Då vaknar han ju sen och undrar var man är...
Han är bara så himla sprallig och lite hetsig, därav att jag våndas lite hur detta ska gå.. Hur han ska bli lugn när jag tassar honom. Han kommer tycka att vi ska leka! Men till slut blir han ju trött?!

Men tror han du skall leka behöver han ju inte lugnas, då går du ut! GÅ in igen när/om han blir ledsen. ATt leka själv tills man somnar är liksom inte förbjudet. Men man kan behöva se över sina rutiner på dagen om det är så att detta sker för mycket. Ibland kan man lägga 30 min tidigare så de faktiskt får leka tills de somnar själva. ;)

~ Tassmetoden ~ - en mild sömnskola

INNEHÅLL