• didilej

    ~ Tassmetoden ~ - en mild sömnskola

    I den här tråden diskuterar vi Tassmetoden (fi. Tassuhoito).

    Tassmetoden introducerades i Finland för ungefär 10 år sedan i Finland av psykologen Katja Rantala. Den är dock ursprungligen utvecklad av Dr Klaus Minde på McGill universitetet i Montreal. Grundtanken med metoden är att lugna barnet och få barnet *redo att somna* men att barnet sedan skall somna på egen hand. Tanken med att man sätter handen ("tassen") på är ursprungligen hämtad från djurvärlden - också djurhonor lugnar ju sina ugnar genom att sätta tassen stadigt på sin unge Därifrån kommer alltså namnet! Modellen rekommenderas av bl.a. Helsingfors sjukvårdsdistrikt och Mannerheims barnskyddsförbund.

    Så här fungerar det:
    Alltid då barnet gråter vid nattning eller vaknar på natten följer man följande rutin:
    1) Lyssna först av gråten; är där pauser? tystnar den av sig själv? Ifall gråten blir mera intensiv fortsätt till steg 2
    2) Sätt handen stadigt på magen/bröstkorgen/ryggen/sidan beroende på hur barnet sover; visa alltså att pappa/mamma är här men du skall sova nu. Ifall gråten tystnar håll kvar handen en stund men ta bort innan barnet somnar. Ifall gråten inte tystnar steg 3.
    3) Smek barnet med stadiga, rytmiska, lugnande rörelser. Ifall gråten tystnar håll kvar handen en stund men ta bort innan barnet somnar. Ifall gråten inte tystnar steg 4.
    4) Ta upp barnet i famnen och höll tight upprätt intill kroppen samt ifall barnet är hemskt ledset smek ryggen med stadiga, rytmiska och lugnande tag. Sätt ner i sängen genast då barnet är lugnt men innan det har hunnit somna. Behöll handen på en stund så att barnet känner att du är där.

    Ha med en snuttefilt alltid då barnet är i famnen som ni sedan sätter t.ex. mot barnets kind då ni lägger ner barnet i sängen. Snuttefilten funderade alltså som trygghetsöverförare.

    För att sömnskolan skall lyckas gäller det att:
    - du själv är lugn och tålmodig, eftersom barnet reagerar på förälderns sinnesstämning. Den föräldern som är mest utvilad passar bättre att sköta barnets uppvak.
    - Att uppfylla ömhetsbehovet dagtid ger en bra grund för god nattlig sömn. Håll barnet nära och lek lekar som innefattar mycket kroppskontakt.
    -Ifall barnet somnar t.ex. under amningen, väck barnet ömt till insikten att hon lyfts till den egna sängen. Det är viktigt att barnet på natten vid uppvak inser att hon är på den trygga plats där barnet somnade.
    -Barnet kan till en början reagera på sömnskolan med intensiv gråt, men klarar av de nya rutinerna när föräldrarna finns i närheten, där för att hjälpa.
    -En regelbunden dagsrutin är viktig för att sömnskolan skall lyckas.

    Metoden rekommenderas från 6 månader och kan användas oavsett om barnet sover på rygg, sida, mage, i egen säng eller samsover.

    Om barn och inlärning (fritt översatt från en föreläsning av Katja Rantala):
    "Bebisar har lätt för att lära sig och håller hårt fast vid det som de har vant sig vid. Så måste de fungera för det är det genom detta som de lär sig att bygga och få ordning på sin värld och börjar förstå den. Rutiner hjälper babyn att förstå vad som är på kommande och det gör världen trygg; babyn behöver inte vara på sin vakt mot överraskningar. Babyn lär sig på så sätt att hon fogar ihop saker som händer på samma gång eller i följd till minnessekvenser. Sådana här minnessekvenser kan barnet inte ändra på så lätt. Då barnet växer utvecklas hennes förmåga att med tankens hjälp sammanfoga saker och ting, men generellt sätt kan ett litet barn inte vara speciellt flexibelt."

    Det är alltså därför man måste upprepa, upprepa och upprepa samma handlingar. Så småningom "lär" sig barnet att det är tryggt och att mamma och pappa finns där också på natten men man måste låta det ta den tid det tar. Ungefär 3-4 dagar upp till en vecka har jag läst någonstans att det tar för barn att lära sig nya rutiner men det varierar förstås från barn till barn.

    Mera information (tyvärr bara på finska) hittas t.ex. här:
    vanhemmat.mll.fi/hoivaan_ja_kasvatan/uni/uni_tassu.php
    www.hus.fi/default.asp
    yle.fi/akuutti/arkisto2004/231104_b.htm

    ***
    Vår historia:
    Då lillen var 4 månader började han vakna hemskt ofta på natten, 10-15 uppvak per natt blev det. Efter 2 måndader gick vi på knäna av trötthet och var ganska desperata. Jag läste då om den här metoden och då lillen fyllt 6 månader och åt ordentligt med riktigt mat dagtid (morgonmål, lunch, mellanmål, middag och kvällsgröt) var det dags! Pappan tog första nätterna och då var lillen nog ledsen i perioder då han inte förstod varför han inte fick snutta som vanligt (men han var ju i alla fall trygg i pappas famn). Efter några nätter räckte det med att sätta handen på honom för att han skulle somna om. Efter ytterligare några nätter vaknade och skrek till men somnade om utan att vi behövde göra något alls. Och sedan dess har vi sovt
    ***

    Jag startar den här tråden i hopp om att någon annan kan få lika bra hjälp av metoden som vi fick!

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-02-04 19:45
    Det här är så viktigt att jag vill sätta in det här i TS så att det inte "drunknar" bland alla inlägg:

    Om/då ni bestämmer er för att följa Tassmetoden - BESTÄM er då och följ samma rutin hela tiden. Ge inte dubbla budskap till barnet - då kan barnet omöjligt förstå vad som gäller! Ifall ni tänker "det här kommer knappast att fungera" - då kommer det inte att fungera. Någon natt, kanske där kring kl 4, kommer ni att ge upp och inte orka ta upp, lugna och lägga ner barnet då ni vet att det troligtvis innebär att ni igen måste ta upp, lugna och lägga ner barnet osv. Men ifall ni bestämt er, BESTÄMT att det enda som gäller på natten är att man ligger lugnt i sin säng - då kommer det att bli så, så småningom. Ert barn har ärvt sin envishet någonstans ifrån, kom ihåg det

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-02-14 11:03
    Några frågor dyker upp flera gånger och då tråden börjar vara så lång lägger jag in dem i TS så att alla hittar svaren.

    Kan man sluta nattamma och börja ha babyn att sova i egen säng på samma gång? Alla föräldrar och barn är olika så det är omöjligt att svara entydigt på den frågan. För vissa passar det att göra allt på en gång, andra vill först introducera spjälsängen som sidovagn till föräldrarnas säng, först bara tassa vid nattning och sedan börja tassa hela nätter. Gör som det känns bäst för er så blir det nog bra!

    När skall jag ta bort tassen, det är jättesvårt att veta vad "innan barnet somnar" betyder? Så här har jag svarat på den frågan: NÄR man skall sluta kan man nog bara lära sig genom trial-and-error, jag försökte sluta alltid när jag kände att han var lugn och var redo att somna i början och sedan (efter några nätter) började jag ta bort tassen genast han var lugn, och sätta tillbaks den ifall han började gråta, och ta bort den genast han var lugn... det är ett samspel där man ger så mycket tröst som behövs, varken för mycket eller för litet.

    Hur skall vi göra med nappen? Antingen eller Känner man att nappen stör mera än den gör nytta tar man bort den. Man kan också sy fast nappen med ett kort tryggt snöre i pyjamasen så att barnet själv lär sig att sätta tillbaka nappen i munnen.

    Vad skall man göra då barnet står upp i sängen och far runt? Vid nattningen kan man t.ex. göra så att man lägger ner bebisen i sängen, säger god natt och gå ut ur rummet. Sedan då bebisen blir ledsen går man in och lägger ner barnet och håller tassen på en stund, lägger ner barnet och håller tassen på en stund och lägger ner barnet och håller tassen på en stund, lägger ner... eller så börjar man genast lägga ner hålla tassen på en stund, lägga ner hålla tassen på en stund, lägga ner...

    Givetvis är ni också välkomna att komma med flera frågor i tråden

    Glöm inte bort punkt 1 i schemat (speciellt efter några nätter) det är viktigt att ge barnet en chans att själv komma till ro först innan ni börjar hjälpa till!

    Och till sist det viktigaste av allt som ModestyBlaze uttryckte så väl att jag lånar hennes ord:
    Det är viktigt att man hela tiden har siktet inställt på att göra mindre och mindre. Inte samma, då är det lätt att man fastnar där man är på någotvis och till slut blir det sämre igen. Men om man gör mindre och mindre, då har man ju "MERA" att ta till när det verkligen ÄR KRIS. Så jobba på med era mål i sikte, det är det viktiga, detta är en process. Några steg fram och något bak. Sen fortsätter man, se inte bakåt blicka bara framåt!

  • Svar på tråden ~ Tassmetoden ~ - en mild sömnskola
  • ModestyBlaze
    Mirali skrev 2013-01-25 10:37:03 följande:
    Hur gör man om hon inte gråter utan bara klagar, typ "pratar" med missnöjd röst oavbrutet hur länge som helst?

    Jag har ofta svårt att avgöra var gränsen går för att gråta och vara riktigt ledsen eller bara smågnälla lite vilket min dotter gör mycket oftare.
    Om detta gnället pågår en längre tid och blir liksom "upphakat" man märker när de har liksom hakat upp sig, DÅ måste man också lugna tycker jag. Man kan kalla det för mantra skrik, de liksom hakar upp sig i sitt eget klagande. Det skall man inte göra tycker jag.
  • Kaede
    ModestyBlaze skrev 2013-01-24 15:26:31 följande:
    Hej,

    Först vill jag säga att du får strålande hjälp av Kaede! så jobba på med målet i sikte.

    Jag hakade upp mig lite på detta du skrev, kan ha misstolkat men väljer att förtydliga i alla fall.

    "Hur sjuttsingen ska jag få honom till sömns då i sin egen säng?  "

    Oavsett vilken metod man väljer och hur man gör så är det en "lugna ledsna barn" metod, ingen SÖVA metod. Om du hänger med här? Så du skall lugna ledset barn för att ge "förutsättningarna" för sömn. Om du söver och söver om ditt barn med olika hjälpmedel så binder du ris till egen rygg. Så snacka, skratta, prata får man göra så mycket man vill. Men man får inte vara ledsen, då skall man bli lugnad (inte tröstad eller tycka synd om. Så tänk lugna för att ge förutsättningarna för sömn.

    Sen, sist, så när jag var liten var det lugnande för mig att höra mamma och pappa uppe, prata, titta på tv och vta att de var vakna och hade koll på alla "spöken". Så för liv är mitt råd, rackarns liv så han vänjer sig. Min son sover genom ALLT, även nyårsraketerna utan minsta problem.

    Alla barn vaknar om natten, nyckeln är ju att lära dem somna om själva utan hjälp, så sluta med verktygen så fort barnet är LUGNT, inte sömnigt, då har man jobbat för länge. Så fort gråten slutar lägger man ner med tassen osv...           
    Smart uttryckt. Lugna ledsna barn, inte söva. Det är till hjälp för mig med att tänka så
  • Kaede
    ModestyBlaze skrev 2013-01-24 15:26:31 följande:
    Hej,

    Först vill jag säga att du får strålande hjälp av Kaede! så jobba på med målet i sikte.

    Jag hakade upp mig lite på detta du skrev, kan ha misstolkat men väljer att förtydliga i alla fall.

    "Hur sjuttsingen ska jag få honom till sömns då i sin egen säng?  "

    Oavsett vilken metod man väljer och hur man gör så är det en "lugna ledsna barn" metod, ingen SÖVA metod. Om du hänger med här? Så du skall lugna ledset barn för att ge "förutsättningarna" för sömn. Om du söver och söver om ditt barn med olika hjälpmedel så binder du ris till egen rygg. Så snacka, skratta, prata får man göra så mycket man vill. Men man får inte vara ledsen, då skall man bli lugnad (inte tröstad eller tycka synd om. Så tänk lugna för att ge förutsättningarna för sömn.

    Sen, sist, så när jag var liten var det lugnande för mig att höra mamma och pappa uppe, prata, titta på tv och vta att de var vakna och hade koll på alla "spöken". Så för liv är mitt råd, rackarns liv så han vänjer sig. Min son sover genom ALLT, även nyårsraketerna utan minsta problem.

    Alla barn vaknar om natten, nyckeln är ju att lära dem somna om själva utan hjälp, så sluta med verktygen så fort barnet är LUGNT, inte sömnigt, då har man jobbat för länge. Så fort gråten slutar lägger man ner med tassen osv...           
    Ja alltså vi har börjat "leva" hemma igen. Det är inte läge att klirra med porslin men vi pratar, har klassisk musik på i köket, ser tv i vardagsrummet och hämtar vatten. Det händer att hon vaknar. Men jag tänker så här. Ifall hon vaknar av vardagsljuden, alltså inga överdrivna ljud, så är det ok. Då söver vi om henne. De ljuden ska hon ju lära sig att de inte är farliga utan trygga. Precis av samma anledning har vi bestämt att ge det ett par nätter nu när vi flyttar in i sovrummet igen. Hon vaknar, blir ledsen (det är ju något som lever i det rum hon sovit själv i under nästan två veckor) så vi söver om genom nattramsan från sängen och igår sov hon faktiskt mellan tolv och fem innan hon vaknade igen. Med oss i sovrummet.

    När jag ser tillbaka började vi smyga när hon vaknade av vissa ljud. Ju mer vi smög, desto mer lättväckt blev hon och vi smög ännu mer. Snacka om att man är sin egen största förstörare!

    Sen tänkte jag på en grej, vi plockade några bra saker ur SHN (vilket man väl inte får säga på familjeliv då den metoden verkar vara lite tabu här). Men att tinga insomnandet med en godnattramsa har varit till stor hjälp för oss då ramsan funkat att säga från sängen mitt i natten utan att gå upp. Hon blir trygg av den.  Sen har vi väl aldrig kommit till just den metodens slut eller vad vi ska säga. Vi går nämligen alltid in och lugnar om när vi anser det behövas och det behövs fortfarande ibland. Vilket vi tycker är lugnt då hon är så liten. Sedan har inte vårt mål varit att hon ska sova hela nätterna än. Det är en bonus för alla inblandade men vaknar hon till nu när hon går igenom en utvecklingsfas och drömmer extra mardrömmar så vaknar hon till. Inte mer med det.

    En annan bra grej som tilltalade oss med den metoden (plocka russin ni vet) är att barnet ska skratta och vara glad innan läggning. Så vi läser, ammar och har  oss och sedan myser och busar vi med hjälp av blås på magen och roliga ljud fram kiknande glada skratt hos vår lillskrutta i vår stora säng. Vi busar bokstavligen ur henne dagens sista energi. Dagen ska avslutas i topp typ. Förhoppningen är att hon tar med sig glädjen in i sömnen. Det har blivit en supermysig rutin där vi hela familjen deltar. Dagens absolut bästa stund. Det passar ju inte alla men detta busande har än inte kommit ivägen för sovandet. Gör det det senare så får vi ändra kvällsrutin.

    Sedan säger vi godnattramsan när vi lägger henne. Är tysta medan vi tassar och går så hon ser oss gå när hon är lugn. När vi går är vi tillbaka i SHN och ramsar oss ut och använder ramsan som bekräftelse på att vi är kvar utanför. Vi stökar också på i köket och till ramsor med jämna mellanrum samt stöket ligger hon och tröttgnäller/pratar en stund, ibland skrattar hon lite medan hon tuggar på snuttefilten eller sockarna. Går det över till gråt testar vi ramsan först (hjälper oftast) annars går vi in och gör om allt. Då brukar hon ofta nöjt lägga sig tillrätta själv. Hon vill helt enkelt ha tassen igen 

    Det har hänt att hon blivit superledsen och inget har hjälpt. Då tar vi upp direkt. Vi litar på vårt omdöme vad gäller vår dotter och hennes sätt att gråta. De gångerna det hänt har hon varit täppt och törstig och sådant. Men det hörs på gråten tycker jag. Om man vågar ha lite is i magen och lyssna in ljuden så hör man rätt snabbt och jag vill lova att variationen på gråten, gnället, ljuden är enorm.

    Hon kan låta lite undrande därinifrån rummet (dörren har vi på glänt enligt SHN för det passar oss, dels hör vi henne snabbt och dels hör hon oss för tryggheten,) och då säger jag ramsan fast jag försöker förmedla ett svar på hennes undrandeljud genom röstläget. Då upplever jag att jag får svar. Väldigt häftigt. Det är som en dialog ibland. När hon får svar från oss blir hon lugn. Jag tror att det är smart att säga samma sak om och om igen för då blir just de orden förknippade med att sova. Råkade säga dem till min man när vi pratade och blicken jag fick från skruttan var grym. Hon såg så förvånad och undrande ut. Det var så tydligt att hon ansåg att det blev helknäppt när jag sa dem på dagen! Fast hon bara är halvåret.

    Så vi blandar tass med SHN. Fast mycket i båda de metoderna har vi gjort utan att läsa oss till något, det har kommit naturligt. Som buffandet i rumpan (från dag 1), viska en godnattramsa just när hon somnar (från start ast bara en gång), inte låta henne somna ammandes (sista två månaderna) eller låta henne somna själv när jag ligger bredvid (sista två månaderna) eller att vi brutit natten (kanske senaste fyra månaderna) vid sex. Honfår helt enkelt inte kliva upp klockan fem. Jag har legat i mörkret och vaggat och buffat och vi har slumrat supersumpigt men vi tänder inga lampor klockan fyra och kliver upp. Så vid halv sex sex gör vi morgon. Utifrån skruttan. Det märks så tydligt när hon vaknar för dagen.  Det var först när vi läste om olika metoder vi såg mönstret med lugna, gå, lugna om, gå igen som återkommer i flera metoder.

    Jag tror det kommer att gå bra för er. Men kom ihåg lite saker bara'
    * Barnet kommer att protestera.

    *Var konsekvent..

    * Den av er som orkar vara konsekvent och vara uppe hela natten om det behövs bör ta läggningen första natten/nätterna. 

    *Det är faktiskt inte farligt att barnet gråter en kort stund medan ni lyssnar in vad för slags gråt det är. Eller att barnet är vaket om det ligger och leker en stund som Modesty så klokt säger. Vår skrutta somnar trots att hon massakerar sockarna ibland, det sker under stor glädje under en halvtimme innan hon somnar. Ibland stannar hon då upp och det hörs ett lite frågande uh?  och då svarar jag med godnattramsan och så fortsätter hon. Men första natten var hon arg som ett bi och ibland ledsen. Så då sprang jag ut och in och gjorde om.

    Följande har varit till hjälp för oss.
    * Det kan vara till hjälp att bestämma hur länge natten varar. För om det tar lång tid att sätta läggningen så kan det ju vara bra att veta att man ska hålla på till sex, sju eller åtta. Annars är det ju nära till hands att kasta in handduken om det stökar vid fem. Det är ju så nära sex, sju och åtta.

    *Alla gör som de vill, men för oss hjälpte det att vi bröt natten, särskilt under de nya rutinernas införande. Har hon vaknat och gråtit halv sex har vi lugnat henne och när hon är lugn och inte kan somna om går vi in(numera är vi ju alla i samma rum), släpper in dagen, flyttar över henne till oss, ammar och myser. Detta sker med stor tjo och tjim och hon blir så glad. Men vi försöker undvika att hon skriker sig upp ur sängen och över till oss. Hon får så gärna vara hos oss men vi vill inte att hon ska komma när hon är upprörd och otrygg utan att hon ska känna sig trygg i sin säng och att vår säng är myset och intimiteten men inte trösten i första hand.  Ibland går det bara 15 sekunder från lugnad bebis till att vi gör morgon.

    * Vi sov inte med henne under de tio dagarna vi satte de nya rutinerna. Vi försökte två nätter men då sov hon sjukt dåligt så vi flyttade ut. Vi var osäkra och ville veta vad som var vad. Vaknade hon pga oss eller något annat. Nu när vi vet tränar vi på att alla ska sova tillsammans. Men det blev lyckat trots att hon sov själv fyra nätter, med oss två och sedan själv fyra till. Man får lov att ändra eftersom om det känns i ryggraden att det behövs.

    * Starta när det är helg. Om du tar hela natten och är vaken behöver du ju kunna sova ikapp. Annars orkar man inte vara vaken natt två också. Då är det ju guld om den andra är hemma. Men det gör man ju som man vill.


  • 2grabbsmamman

    Här är en trööött mamma så orkar tyvärr inte läsa igenom tråden just nu, ska göra det när (om?!) jag fått sova lite bättre... Har nu kört tassmetoden med minstingen (snart 11 mån) i 3 nätter. Ungefär hur lång tid brukar det ta innan dom börjar sova längre stunder? Slutade även amma samtidigt, ammade bara "riktigt" på kvällen före läggning och det visade han mindre och mindre intresse för. Men snutta skulle han göra ideligen under natten. Därav anledningen till att jag ville göra nåt åt sömnen. Så nu har jag kört stenhårt på att inte amma och att lägga ner i hans säng innan han somnar riktigt (igår kväll vid läggning misslyckades jag nog dock, han sov nog innan jag la ner...). Och det har gått bättre än väntat, inget skrik eller gråt (inget som inte gått över på en gång jag tagit i famnen iaf).
    Såhär såg senaste natten ut;
    19: somnade,
    21: gråt, tog upp i famnen, lugnade sig, la ner, tassade, sov, tog max 5 minuter sammanlagt,
    24; gråt, samma som innan,
    02-04; ständiga uppvak, behövde aldrig plocka upp utan räckte att tassa, men jag hann aldrig somna om mellen varven...
    05:30; vaknade och väckte även storebror så bara att kliva upp.
    Han sover bättre än innan då han vaknade på kvällen med ca 20-40 min mellanrum och storgrät, och skulle sedan ligga med mig och snutta ca en gång i timmen. Men hur lång tid kan det ta innan han börjar sova längre pass än 2-3 timmar? Upp till 3-4 mån ålder sov han minst 5, oftast 6-7, och ibland 8-9, timmar i följd. Längtar efter att få soooova igen!!!  Laddar för 4:e natten nu, envis är jag som tur är så vägrar ge upp nu!

  • 2grabbsmamman
    Mirali skrev 2013-02-05 13:57:10 följande:
    upp till en vecka tycker jag att jag har hört tidigare i tråden, starkt av dig att kämpa på!

    Du har ingen möjlighet att få avlastning nån morgon eller så så att du själv får sova. Jag har aldrig tagit emot avlastninge under själv natten, men däremot har ibland mamma sovit över eller jag sovit hos henne och så får hon gå upp och ta från 5 på morgonen och jag sover då till kanske 11.



    Tack för svar! I helgen fick jag sovmorgon för då var maken hemma, men nu är han bortrest. Dåligt tajmat, jag vet, men när jag väl bestämt mig för att här ska tassas så kunde jag inte vänta! En vecka ska jag väl kunna härda ut, hoppas bara att det vänder då och han lär sig att sova längre stunder! Ikväll satsar jag nog att gå och lägga mig direkt när pojkarna somnat. Och ska verkligen försöka lägga lillen medan han fortfarande är vaken. Men är så svårt med honom för han kan jaga upp sig så otroligt så snabbt.
  • ModestyBlaze
    2grabbsmamman skrev 2013-02-05 13:18:45 följande:
    Här är en trööött mamma så orkar tyvärr inte läsa igenom tråden just nu, ska göra det när (om?!) jag fått sova lite bättre... Har nu kört tassmetoden med minstingen (snart 11 mån) i 3 nätter. Ungefär hur lång tid brukar det ta innan dom börjar sova längre stunder? Slutade även amma samtidigt, ammade bara "riktigt" på kvällen före läggning och det visade han mindre och mindre intresse för. Men snutta skulle han göra ideligen under natten. Därav anledningen till att jag ville göra nåt åt sömnen. Så nu har jag kört stenhårt på att inte amma och att lägga ner i hans säng innan han somnar riktigt (igår kväll vid läggning misslyckades jag nog dock, han sov nog innan jag la ner...). Och det har gått bättre än väntat, inget skrik eller gråt (inget som inte gått över på en gång jag tagit i famnen iaf).
    Såhär såg senaste natten ut;
    19: somnade,
    21: gråt, tog upp i famnen, lugnade sig, la ner, tassade, sov, tog max 5 minuter sammanlagt,
    24; gråt, samma som innan,
    02-04; ständiga uppvak, behövde aldrig plocka upp utan räckte att tassa, men jag hann aldrig somna om mellen varven...
    05:30; vaknade och väckte även storebror så bara att kliva upp.
    Han sover bättre än innan då han vaknade på kvällen med ca 20-40 min mellanrum och storgrät, och skulle sedan ligga med mig och snutta ca en gång i timmen. Men hur lång tid kan det ta innan han börjar sova längre pass än 2-3 timmar? Upp till 3-4 mån ålder sov han minst 5, oftast 6-7, och ibland 8-9, timmar i följd. Längtar efter att få soooova igen!!!  Laddar för 4:e natten nu, envis är jag som tur är så vägrar ge upp nu!

    Hej,

    jag brukar säga 3+7 3 dagar att införa nya rutiner och en vecka för dem att börja sätta sig och förmodligen sova bättre. Speciellt om du är riktigt konsekvent så borde det inte ta mer än så innan du sover bättre. Sen kan tidiga morgnar och något uppvak kvarstå, men tanken är ju att de klarar av det mesta själva.

    Så tänk på att tassa mindre och kortare tid, gå ut snabbare och snabbare då kommer det gå fortare. Bättre att gå in och ut 100 ggr än att stanna för länge brukar jag tänka. :)   
  • Finis

    Hej!

    Jag har en 2 åring som sover hyfsat dåligt på natten. Blir överburen till min säng någon gång mellan 24 och 03 ungefär. Sover bra i sin säng fram till dess men i min vaknar hon flera ggr. Oftast hjälper det att bara stoppa in nappen. Egentligen skulle jag nog vilja att hon sov i sin säng hela natten för hon verkar sova bättre där, och jag också, FAST det är ju rätt mysigt att ha henne hos mig också.

    Önskar att hon sov bättre på natten och längre i sin säng MEN jag får dåligt samvete när hon somnar ensam. Oftast, när det går som jag vill (det som är lättast) så somnar hon när hon dricker vällingen. Först har vi en mysstund så jag smörjer in henne och vi lyssnar på lugn musik i sovrummet tills hon är redo att somna. Sedan får hon välling i sin säng medan jag sjunger och smeker hennes hår. Då brukar hon somna. Problemet är när hon inte somnar till vällingen, då kan det hålla på länge. Då buffar jag, vaggar, vyssar, sjunger. När jag märker att hon inte är redo att somna för fem öre går jag iväg en stund, låter henne "leka" av sig. Hon brukar ropa efter mig ibland, då svarar jag alltid att jag kommer strax. Går in flera gånger och säger lägg dig ner hjärtat, sen kan jag gå ut igen och säger att jag kommer strax. Ibland sätter jag mig hos henne efter en stund och då är hon redo att somna när jag bumpar på rumpan tex. Ibland somnar hon av sig själv när hon ligger där inne och väntar. Men då får jag dåligt samvete som sagt, att hon legat och väntat och blivit trött och somnat. Hon är aldrig ledsen, då går jag inte.

    Vi har samma rutin varje kväll. Smörjning, samma musik osv.

  • 2grabbsmamman

    4:e natten avklarad. Vaknade oftare än de tre tidigare nätterna, ca 1,5 timmes mellanrum. Var dessutom ledsen varje gång. Vid två av uppvaken fick jag ta upp i famnen. Ena gången fick jag ta upp o lägga ner tre gånger. Han somnade dock om fort de andra gångerna, någon gång helt själv. Somnade vid 19:30 och vaknade "riktigt" vid 07:15. Men ska det vara såhär? Känns lite gruvsamt nu inför 5:e natten, kommer han vakna en gång i timmen och vara ledsen då?!

  • nymamma12
    2grabbsmamman skrev 2013-02-05 13:18:45 följande:
    Här är en trööött mamma så orkar tyvärr inte läsa igenom tråden just nu, ska göra det när (om?!) jag fått sova lite bättre... Har nu kört tassmetoden med minstingen (snart 11 mån) i 3 nätter. Ungefär hur lång tid brukar det ta innan dom börjar sova längre stunder? Slutade även amma samtidigt, ammade bara "riktigt" på kvällen före läggning och det visade han mindre och mindre intresse för. Men snutta skulle han göra ideligen under natten. Därav anledningen till att jag ville göra nåt åt sömnen. Så nu har jag kört stenhårt på att inte amma och att lägga ner i hans säng innan han somnar riktigt (igår kväll vid läggning misslyckades jag nog dock, han sov nog innan jag la ner...). Och det har gått bättre än väntat, inget skrik eller gråt (inget som inte gått över på en gång jag tagit i famnen iaf).
    Såhär såg senaste natten ut;
    19: somnade,
    21: gråt, tog upp i famnen, lugnade sig, la ner, tassade, sov, tog max 5 minuter sammanlagt,
    24; gråt, samma som innan,
    02-04; ständiga uppvak, behövde aldrig plocka upp utan räckte att tassa, men jag hann aldrig somna om mellen varven...
    05:30; vaknade och väckte även storebror så bara att kliva upp.
    Han sover bättre än innan då han vaknade på kvällen med ca 20-40 min mellanrum och storgrät, och skulle sedan ligga med mig och snutta ca en gång i timmen. Men hur lång tid kan det ta innan han börjar sova längre pass än 2-3 timmar? Upp till 3-4 mån ålder sov han minst 5, oftast 6-7, och ibland 8-9, timmar i följd. Längtar efter att få soooova igen!!!  Laddar för 4:e natten nu, envis är jag som tur är så vägrar ge upp nu!
    trött här med, som aldrig förr

    Kaede: 1000 tack för ditt svar, har inte haft energin att svara, förlåt mig,
    har tagit till mig allt du skrivit och vi började i måndags. Tyvärr har vi inte vart helt utvilade så vi har fuskat 2 kvällar, han har somnat i famnen när vi lagt ned honom. Sen har han vaknat efter 2 timmar för nappen åker ut... den där nappen!! Inatt efter att ha ammats kl 2,30 började han gnälla och jag sprang in och behövde bara stoppa in nappen. Även kl 4:20, 5:05 och sen skulle han äta kl 6 igen. Kunde inte somna om så har i stort sett vart vaken sen 3.. med några små dippar av sömn... Åh vad detta tär på en. Han somnar om fort efter att nappen kommit in i munnen. Efter matningen behöver jag oftast bara lägga ned honom i sängen och lägga handen på.
    Men igår natt kl 1 när jag la ned honom började han gurgla och bara tittade på mig med stora ögon. 
    Vad gör ni då? helt klarvaken och ålade sig och had då inte tänkt somna om. Slutade med att jag tog upp honom i famnen så han blev trött och jag la ned honom igen. Skulle jag lämnat honom vaken då han var lugn och gått ut?
    Somnar era bra efter denna metod även fast nappen åker ut?       
  • ModestyBlaze
    2grabbsmamman skrev 2013-02-06 09:02:24 följande:
    4:e natten avklarad. Vaknade oftare än de tre tidigare nätterna, ca 1,5 timmes mellanrum. Var dessutom ledsen varje gång. Vid två av uppvaken fick jag ta upp i famnen. Ena gången fick jag ta upp o lägga ner tre gånger. Han somnade dock om fort de andra gångerna, någon gång helt själv. Somnade vid 19:30 och vaknade "riktigt" vid 07:15. Men ska det vara såhär? Känns lite gruvsamt nu inför 5:e natten, kommer han vakna en gång i timmen och vara ledsen då?!

    Detta kan vara ett klassiskt "bakslag" försök att se framåt, ha målet i sikte, det blir bättre, nu denna natten ifrågasattes de nya rutinerna och ni svarade att det går bra. Fortsätt med samma övertyglese är jag säker på att ni kommer att komma i hamn.
Svar på tråden ~ Tassmetoden ~ - en mild sömnskola