• didilej

    ~ Tassmetoden ~ - en mild sömnskola

    I den här tråden diskuterar vi Tassmetoden (fi. Tassuhoito).

    Tassmetoden introducerades i Finland för ungefär 10 år sedan i Finland av psykologen Katja Rantala. Den är dock ursprungligen utvecklad av Dr Klaus Minde på McGill universitetet i Montreal. Grundtanken med metoden är att lugna barnet och få barnet *redo att somna* men att barnet sedan skall somna på egen hand. Tanken med att man sätter handen ("tassen") på är ursprungligen hämtad från djurvärlden - också djurhonor lugnar ju sina ugnar genom att sätta tassen stadigt på sin unge Därifrån kommer alltså namnet! Modellen rekommenderas av bl.a. Helsingfors sjukvårdsdistrikt och Mannerheims barnskyddsförbund.

    Så här fungerar det:
    Alltid då barnet gråter vid nattning eller vaknar på natten följer man följande rutin:
    1) Lyssna först av gråten; är där pauser? tystnar den av sig själv? Ifall gråten blir mera intensiv fortsätt till steg 2
    2) Sätt handen stadigt på magen/bröstkorgen/ryggen/sidan beroende på hur barnet sover; visa alltså att pappa/mamma är här men du skall sova nu. Ifall gråten tystnar håll kvar handen en stund men ta bort innan barnet somnar. Ifall gråten inte tystnar steg 3.
    3) Smek barnet med stadiga, rytmiska, lugnande rörelser. Ifall gråten tystnar håll kvar handen en stund men ta bort innan barnet somnar. Ifall gråten inte tystnar steg 4.
    4) Ta upp barnet i famnen och höll tight upprätt intill kroppen samt ifall barnet är hemskt ledset smek ryggen med stadiga, rytmiska och lugnande tag. Sätt ner i sängen genast då barnet är lugnt men innan det har hunnit somna. Behöll handen på en stund så att barnet känner att du är där.

    Ha med en snuttefilt alltid då barnet är i famnen som ni sedan sätter t.ex. mot barnets kind då ni lägger ner barnet i sängen. Snuttefilten funderade alltså som trygghetsöverförare.

    För att sömnskolan skall lyckas gäller det att:
    - du själv är lugn och tålmodig, eftersom barnet reagerar på förälderns sinnesstämning. Den föräldern som är mest utvilad passar bättre att sköta barnets uppvak.
    - Att uppfylla ömhetsbehovet dagtid ger en bra grund för god nattlig sömn. Håll barnet nära och lek lekar som innefattar mycket kroppskontakt.
    -Ifall barnet somnar t.ex. under amningen, väck barnet ömt till insikten att hon lyfts till den egna sängen. Det är viktigt att barnet på natten vid uppvak inser att hon är på den trygga plats där barnet somnade.
    -Barnet kan till en början reagera på sömnskolan med intensiv gråt, men klarar av de nya rutinerna när föräldrarna finns i närheten, där för att hjälpa.
    -En regelbunden dagsrutin är viktig för att sömnskolan skall lyckas.

    Metoden rekommenderas från 6 månader och kan användas oavsett om barnet sover på rygg, sida, mage, i egen säng eller samsover.

    Om barn och inlärning (fritt översatt från en föreläsning av Katja Rantala):
    "Bebisar har lätt för att lära sig och håller hårt fast vid det som de har vant sig vid. Så måste de fungera för det är det genom detta som de lär sig att bygga och få ordning på sin värld och börjar förstå den. Rutiner hjälper babyn att förstå vad som är på kommande och det gör världen trygg; babyn behöver inte vara på sin vakt mot överraskningar. Babyn lär sig på så sätt att hon fogar ihop saker som händer på samma gång eller i följd till minnessekvenser. Sådana här minnessekvenser kan barnet inte ändra på så lätt. Då barnet växer utvecklas hennes förmåga att med tankens hjälp sammanfoga saker och ting, men generellt sätt kan ett litet barn inte vara speciellt flexibelt."

    Det är alltså därför man måste upprepa, upprepa och upprepa samma handlingar. Så småningom "lär" sig barnet att det är tryggt och att mamma och pappa finns där också på natten men man måste låta det ta den tid det tar. Ungefär 3-4 dagar upp till en vecka har jag läst någonstans att det tar för barn att lära sig nya rutiner men det varierar förstås från barn till barn.

    Mera information (tyvärr bara på finska) hittas t.ex. här:
    vanhemmat.mll.fi/hoivaan_ja_kasvatan/uni/uni_tassu.php
    www.hus.fi/default.asp
    yle.fi/akuutti/arkisto2004/231104_b.htm

    ***
    Vår historia:
    Då lillen var 4 månader började han vakna hemskt ofta på natten, 10-15 uppvak per natt blev det. Efter 2 måndader gick vi på knäna av trötthet och var ganska desperata. Jag läste då om den här metoden och då lillen fyllt 6 månader och åt ordentligt med riktigt mat dagtid (morgonmål, lunch, mellanmål, middag och kvällsgröt) var det dags! Pappan tog första nätterna och då var lillen nog ledsen i perioder då han inte förstod varför han inte fick snutta som vanligt (men han var ju i alla fall trygg i pappas famn). Efter några nätter räckte det med att sätta handen på honom för att han skulle somna om. Efter ytterligare några nätter vaknade och skrek till men somnade om utan att vi behövde göra något alls. Och sedan dess har vi sovt
    ***

    Jag startar den här tråden i hopp om att någon annan kan få lika bra hjälp av metoden som vi fick!

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-02-04 19:45
    Det här är så viktigt att jag vill sätta in det här i TS så att det inte "drunknar" bland alla inlägg:

    Om/då ni bestämmer er för att följa Tassmetoden - BESTÄM er då och följ samma rutin hela tiden. Ge inte dubbla budskap till barnet - då kan barnet omöjligt förstå vad som gäller! Ifall ni tänker "det här kommer knappast att fungera" - då kommer det inte att fungera. Någon natt, kanske där kring kl 4, kommer ni att ge upp och inte orka ta upp, lugna och lägga ner barnet då ni vet att det troligtvis innebär att ni igen måste ta upp, lugna och lägga ner barnet osv. Men ifall ni bestämt er, BESTÄMT att det enda som gäller på natten är att man ligger lugnt i sin säng - då kommer det att bli så, så småningom. Ert barn har ärvt sin envishet någonstans ifrån, kom ihåg det

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-02-14 11:03
    Några frågor dyker upp flera gånger och då tråden börjar vara så lång lägger jag in dem i TS så att alla hittar svaren.

    Kan man sluta nattamma och börja ha babyn att sova i egen säng på samma gång? Alla föräldrar och barn är olika så det är omöjligt att svara entydigt på den frågan. För vissa passar det att göra allt på en gång, andra vill först introducera spjälsängen som sidovagn till föräldrarnas säng, först bara tassa vid nattning och sedan börja tassa hela nätter. Gör som det känns bäst för er så blir det nog bra!

    När skall jag ta bort tassen, det är jättesvårt att veta vad "innan barnet somnar" betyder? Så här har jag svarat på den frågan: NÄR man skall sluta kan man nog bara lära sig genom trial-and-error, jag försökte sluta alltid när jag kände att han var lugn och var redo att somna i början och sedan (efter några nätter) började jag ta bort tassen genast han var lugn, och sätta tillbaks den ifall han började gråta, och ta bort den genast han var lugn... det är ett samspel där man ger så mycket tröst som behövs, varken för mycket eller för litet.

    Hur skall vi göra med nappen? Antingen eller Känner man att nappen stör mera än den gör nytta tar man bort den. Man kan också sy fast nappen med ett kort tryggt snöre i pyjamasen så att barnet själv lär sig att sätta tillbaka nappen i munnen.

    Vad skall man göra då barnet står upp i sängen och far runt? Vid nattningen kan man t.ex. göra så att man lägger ner bebisen i sängen, säger god natt och gå ut ur rummet. Sedan då bebisen blir ledsen går man in och lägger ner barnet och håller tassen på en stund, lägger ner barnet och håller tassen på en stund och lägger ner barnet och håller tassen på en stund, lägger ner... eller så börjar man genast lägga ner hålla tassen på en stund, lägga ner hålla tassen på en stund, lägga ner...

    Givetvis är ni också välkomna att komma med flera frågor i tråden

    Glöm inte bort punkt 1 i schemat (speciellt efter några nätter) det är viktigt att ge barnet en chans att själv komma till ro först innan ni börjar hjälpa till!

    Och till sist det viktigaste av allt som ModestyBlaze uttryckte så väl att jag lånar hennes ord:
    Det är viktigt att man hela tiden har siktet inställt på att göra mindre och mindre. Inte samma, då är det lätt att man fastnar där man är på någotvis och till slut blir det sämre igen. Men om man gör mindre och mindre, då har man ju "MERA" att ta till när det verkligen ÄR KRIS. Så jobba på med era mål i sikte, det är det viktiga, detta är en process. Några steg fram och något bak. Sen fortsätter man, se inte bakåt blicka bara framåt!

  • Svar på tråden ~ Tassmetoden ~ - en mild sömnskola
  • Kia761 2

    Intressant slutsats! Säger inte att det är helt fel men om jag hade haft ett barn som inte har något "fel" och ändå inte skulle få ordning på sömnen skulle jag i det närmaste känna det som ett hån fastän jag tillämpat metoden/metoder. Jag själv är välsignad med en underbar bebis på 3,5 månad som sovit hela nätter sedan 2 veckor tillbaka och i egen säng sedan 1,5 månads ålder. Vi har följt konstens alla regler i 3 veckor( dock kanske inte helt enligt tass) men ; tydliga rutiner kring läggdags, ett mysdjur, se till att bebisen är mätt under dagen, påbörjat nattande så fort bebisen visat tecken på sömn, alltid vyssjat och agerat vid minsta gråt, . Resultatet har blivit världens gladaste bebis under sin vakna tid, snabb i utvecklingen och framförallt oavbruten sömn från 20:00-07:00. Jag ser oss inte som några superföräldrar och vi har inte kämpat oss blåa heller för att få det att funka. Däremot tror jag att vårt barn varit mer receptiv när det gäller att ta till sig av rutinerna. Jag ser så många runtomkring mig som försöker ännu mer ihärdigt än vad vi gör men ändå får dom det absolut inte att fungera. Just därför tror jag det är en brist i att säga att det inte passar föräldrarna men att det snarare ligger på individnivå hos barnet. Personligheten med andra ord.
    Jag svarar gärna på frågor om någon undrar om hur vi löst sömnrutinerna och jag menar inte att mucka igång ett gräl men däremot att kanske ifrågasätta sömnmetoder generellt då jag anser att det är så mycket individer man pratar om. Inte bebisar som en homogen grupp.

  • Annajosefina
    ModestyBlaze skrev 2013-03-24 12:03:54 följande:
    Så vad menar du barnet skall lugnas av då?

    Tanken är ju att du har rätten att hålla barnet tills det är lugnt, det kan ju ta allt från 1 min till 45 min. Men skillnaden är att du finns där. 
    Ja, av att ge bröstet t ex. Min dotter blir inte lugn och slutar gråta förrän hon får bröstet. Håller jag henne upprätt mot mig trycker hon bara bort sig från mig för att hon är så arg och fäktar med armarna så att det liksom inte går att hålla henne tätt emot.
  • Sally01

    Hej!

    Jag har en son på 10 mån som sover jätte dåligt. Känns som att jag testat allt. Han kan vakna 1gång i timmen ibland oftare. Gjort de i flera månader. Haft några bra nätter.  Vet inte vad jag ska göra. Han äter jätte bra på dagarna och sover bra på dagarna och är en glad kille hela dagarna. Men på natten händer något, så orolig. Förrut sov han i vårat sovrum men ha nu flyttat honom till hans egna sovrum med hopp om bättre sömn då han kanske vaknade hela tiden av att vi störde honom men de blev inte bättre. Vad göra?
    Kan tassmetoden vara något tror ni?
    Eller är han för gammal?
    Tacksam för råd oh tips.

     

  • ModestyBlaze

    Hej
    Jag anser att det inte riktigt finns något bästföredatum. ;)

    de kan bli gamla, man får ibland modifiera lite när de är större bara.    

  • Zoe

    Vi körde igång med tassmetoden för 1,5 vecka sen, då jag ammat till sömns dag och natt i 6 mån. Pappan körde 2 nätter ensam och det gick bra, klar förbättring redan 2:e och 3:e natten, så skönt. Vi har gett honom ersättning 1 ggr per natt, eftersom han inte kommit igång med maten så bra än och behövde mer än han fick i sig (slutade ju amma hela nätterna).

    Nu går det dock sämre. Efter 3-4 dagar började han gallskrika vid läggning, speciellt på dagen, och blir verkligen inte lugn i famnen. Så fort vi lägger ner i sängen är det gallskrik och att lägga nån tass på är inte att tänka på, han kastar sig åt sidorna och rullar runt. Skittrött, men blir inte lugn i famnen såvida vi inte gungar frenetiskt. Vad tusan gör vi? Jag blir gråtfärdig varje läggning nu på dagarna och det tar timmar. Jag har en dotter på 2,5 år som är hemma vissa dagar och det känns förjäkligt att inte kunna vara med henne när jag försöker natta lillebror i evighet. Vi kan inte ta varje lur i sängen då jag lämnar på förskolan och ibland måste vi ju vara ute, så vagnen och bilen sover han också i på dagen. Snälla hjälp! Jag tappar hoppet snart :(

  • Zoe
    Mirali skrev 2013-05-28 12:56:33 följande:
    Om du blir gråtfärdig så märker barnet det. Jag förstår att det känns jättejobbigt att det även går ut över storasyster. Jag tänker också att man måste ändå lyssna när barnet uttrycker sina behov, ni får kanske fundera över hur mycket ni är beredda att kämpa för det här. Att gå från att amma hela tiden till ersättning bara en gång är också ett ganska stort steg för honom. Kanske är det bättre att gå tillbaka lite och sedan försöka igen när du hämtat mer krafter, eller om det går att du umgås med storasyster (gärna ute så ni inte hör skriken) och pappan nattar ett par nätter till? Men han kanske inte heller har lugnet och energin kvar som krävs? Jag tror att hur ni än gör så är det viktigt att ni bestämt hur ni ska göra. Diskutera fram ett tillvägagångssätt som känns som att det skulle kunna fungera och leda framåt utifrån hur situationen ser ut nu. Gå sedan in för det med lugn och övertygelse, så att ni utstrålar till barnet att "nu är det det här som gäller" Om det du gör bara får dig att känna dig ledsen och uppgiven eller stressad och arg så är det ingen idé att fortsätta så utan då måste ni byta strategi tills det känns okej för dig

    Tack snälla för ditt svar! Det betyder mycke att någon lyssnar när det är jobbigt. Jag tror absolut du har rätt, vi måste nog tänka om och göra en ny plan. Vi har kommit in i en dålig cirkel och jag vill inte att lillebror ska få en massa dåliga känslor för sin säng och sovrummet. Jag är bara så besviken på att det gick så bra när vi körde igång och även de första gångerna jag sen skulle natta på dagen (pappan tar oftast på kvällen), kände att han verkligen köpte det. 4:e dagen blev det ingen tassning på fm eller lunchlur, jag hade besök av mamma gruppen så lillen fick somna i vagn oxh sen i selen. Sen på em när jag skulle tassa gick det jättedåligt. Har inte riktigt funkat sen dess, men kan den dagen verkligen förstört allt? Ibland känns det som att amningen förvirrar, jag ammar ju på dagen fortfarande, bör jag sluta för mer tydlighet? När jag sov borta första tass-helgen så ammade jag ju inte mkt, kanske bara en gång när jag var hemma på dagen, resten fick han flaska med ersättning eller bröstmjölk. Set gick ju bättre med sövandet då... Ja, jag är förvirrad minst sagt. Såklart känns det jättedåligt när min lille är ledsen och det funkar inte. Men jag fattar inte vad vi ska göra istället...natta i vagnen varje lur dagtid är svårt, då får jag nästan lämna dottern själv inne och det känns inte bra. Även om jag är precis utanför. Är hon med så somnar han inte på väldigt länge. Vi drog igång med tassandet eftersom jag höll på att falla samman av trötthet, jag fick ju ta varje natt och sonen vaknade varannan timme som bäst, ofta varje. Han tröstades bara av amning. Nu går nätterna hyfsat bra, pappan ger flaska och nattar om vid uppvak, än så länge funkar det och han vaknar en eller två ggr per natt nu. Så skönt! Är bara rädd att det ska gå tillbaks till som det var innan, om vi lägger ner tassandet på dagen. Men är det så vi ska göra? Natta i vagn pp dagen, jag får hitta ett sätt så det går ihop med dottern. Och sen bara tassa vid nattläggning, nattuppvak? Måste ha en plan, fixar inte att bli så trött som jag var innan, huva. :(
  • Zoe
    Mirali skrev 2013-05-28 17:43:35 följande:
    Tycker absolut inte du ska sluta med amningen bara för detta! Men jag hör också till de som tror hårt på att man bör inte sluta amma innan barnet är ett år om man inte har särskilda skäl. Helst inte före 2år, vilket är den internationella rekommendationen. Sedan är såklart "särskilda skäl" individuellt och var och en gör som de vill, kanske skulle det göra att han lär sig detta snabbare och om det verkligen känns viktigare för dig så kör på det. Men tänk ett varv till, har du väl slutat amma kan du antagligen inte börja igen. Det behöver inte alls vara du som har "förstört" vanan med att söva honom på annat sätt, det är klart att han måste kunna sova i vagnen eller någon annanstans ibland, men kan ju inte vara hemma jämt. Det kan vara en tand på väg upp, lite växtvärk eller något annat som gör att det kryper i kroppen på honom. Det kanske inte passar honom att försöka med nya vanor just den här veckan för att det är något annat som händer i hans kropp nu som kräver mycket energi. Bara ni kan veta vilken plan som passar er. Om det var jag skulle jag som du säger söva på andra sätt när det är som svårast, t ex i vagnen eller amma till sömns, att amma till sömns måste inte bli tabu bara för att ni inte vill göra det varje gång. Om det fungerar att pappan tar de flesta uppvaken på natten är ju det bra och kanske kan ni återinföra tassandet bara då till en början? Utom den gången han ska få flaskan, vilket bör ske ungefär samma tid varje natt. Men som sagt, bara hur jag tänker spontant. Försök göra vad som känns enklast och mest praktiskt för er, det är ni som ska orka fortsätta.

    Ursäkta att min text blir i en enda lång rad, måste vara iPad:ens fel. :) Tack för svar igen! Jag känner inte heller att jag vill ge upp amningen riktigt ännu, men sömnbrist manar fram desperation. :) Jag fortsätter på dagen några ggr, sen tar pappan flaska på natten. Vi tar vagnen nu på dagen, för som du säger ( vilket är bra att höra ibland) så känns det ju bara jobbigt och vill ha lite mer harmoni med min son än timmar av skrik innan sömn. Är nog bara rädd att vagnen ska sluta funka och jag står utan alternativ. Men, ska ju inte gå händelserna i förväg, vilket jag ofta gör. Han fick sina två första tänder samtidigt som vi började med tassningen, såklart kan det spelat in. Kanske försöker på nytt om ett tag! Tyvärr vaknar sonen nån gång mer på natten nu, känns som han sov lite bättre på natten när vi tassade på dagen, men samtidigt var det ju mkt mer jobbiga känslor för oss alla. Lite dubbelt där, hm. Får se hur det utvecklar sig... Ska köra på ditt tips, att mata en gång på natten och övriga ev uppvak tassa. Så får det bli! Hatar att jag är så känslig för gråt, det bara skär i mig...och gråter gör han, ibland blir han inte lugn på länge i famnen på natten, och då slutar det oftast med att jag ammar. Inte dumt såklart, men rädd att det blir en ond cirkel och att alla hans uppvak kommer kräva mat igen, som det var innan. Tycker du det är idé att väcka en ggn samma tid och mata med flaskan, sen resten av hans egna uppvak tassa? Kan ske blir mer tydligt då? Konstigt att få mat ibland och ibland inte tänker jag?
  • Alimanda

    Jag började med tassmetoden på kvällen på vår nu 11 månader gamla son för ca 4 månader sedan. Det gick jättebra  och vi var så nöjda. Sen var jag bortrest med barnen under en vecka och använde mig inte då av tassmetoden. När vi var hemma igen så var det mycket svårt att komma in i de goda vanorna igen. 

    Jag behöver tips och råd från er med mer erfarenhet för att få till detta. Jag får fortfarande efter så här lång tid gå in och tassa flera gånger på kvällen och vid daglurarna. Det har gått åt rätt håll, han är mindre ledsen och håller mer på att ställa sig upp i  sängen, kravla runt. När han blir ledsen går jag in, ibland lite innan för jag hör att att han gnäller om lite hjälp, så lägger jag ner honom på sidan eftersom han verkar somna bäst då, lägger på tassen eller om han behöver så har jag klappat honom längs med kroppen. Jag får kanske gå in ca 3-6 gånger. 

    Har försökt att stanna något längre hos honom eller gå ut lite snabbare och fler gånger men det känns inte som något hjälp eller så kanske jag bytt taktik för snabbt. 

    Svårast är på förmiddagsluren då det fortfarande tar ca 20 min att söva honom. Det känns som alldeles för länge, eller vad säger ni? Kanske jag borde backat eller provat något annat men jag kände inte heller att jag ville gå tillbaka till att söva honom i famnen. Kan ju också hända att 8-måndersångesten ställde till det för oss?

    Vi har fasta rutiner och siktar på följande tider
    7.00 vakna
    7.30 frukost (ammar också innan vilan)
    9.30 sova inne 1 tim
    12.00  lunch
    14.00 mellis
    14.30 sova 1 timme i vagnen ute, där det nu går bättre och bättre att somna själv
    17.00 Middag
    18.30 kvällsslurk och amning
    ca 19.15 Sova

    Hur går jag vidare, främst med daglurarna? Vad ska jag ändra? Vi längtar efter att vår lille skatt ska få somna utan att vara ledsen, dessutom känner jag att jag behöver lite mer tid med mina två töser på 5 och 7 år. 

    Jag har inte lyckats att få rummet helt mörkt delvis pga vi har lite dålig ventilation och behöver ha fönstret och dörren lite öppna. Försöker även under dagen bjuda på närhet, skatt, frisk luft och mat med extra fett. Kan också tillägga att han ända tills idag när han började krypa,  bara ålat sig fram samt hasat på rumpan. Lite sen i utvecklingen med andra ord. Kanske blir han ännu lite tröttare nu när han kryper mera? 

    i natt ska jag ta tag i nattamningar också och hoppas att det ska hjälpa att komma in i bättre rutiner. 

    Tack för en jättebra tråd!

     

  • Alimanda

    Det var en bra tanke Mirali! Ska fundera på var jag skulle lägga den vilan, bäst vore ju vid 13 men  mellan 13-14 hämtar jag döttrarna. Men behöver de inte ca 14 timmars sömn eller är det för mycket?

    Kan också tillägga att vi har en liten snuttefilt i form av en liten nalle på på en liten filt som han haft sen han föddes men han bryr sig inte om den alls. Många gånger kastar han bara iväg den, ibland låter han den ligga kvar. Ska jag bara strunta i det eller ska jag testa något annat?

    Modesty Blaze eller någon som har fler idéer om varför han fortfarande tar sådan tid på sig och är ledsen när han somnar?

Svar på tråden ~ Tassmetoden ~ - en mild sömnskola