Björkeli:
Jo, helgen har varit bra! Vi har haft det liiiiiiite tufft mellan oss (christian o jag) men det är över nu. Har varit i stugan och där var det fullt hus med barn som sov över och sen vara det kalas hos grannen och grejer som skulle fixas.
Min käre son Ludvig gjorde ju en "härlig" blunder igår.
Han hade två kalas som var på samma tid. Det ena gick till hans klasskompis och det andra till Cornelia (som höll kalaset hos sin mamma). Han har hela tiden lutat åt att vilja gå på klasskompisens, men så blev det i alla fall Cornelias när det väl gällde .
Ok, läget var ju då att detta måste framföras till födelsedagspojken och Ludvig står i färd med att ringa upp. Jag säger då till honom att ....
-Ludvig, du behöver ju inte berätta att det är för att du ska på ett annat kalas som du inte kan komma, utan säga något i stil med att du fått förhinder, något har kommit imellan eller så). Och med de orden tar jag riktning mot badrummet och kliver ner i mitt bad. När jag då ligger där så hör jag Ludvig från köket säga såhär...
-Hej, det här är Ludvig, vem är det jag pratar med?
-Hej, Bennys pappa...
-Jo, jag kan inte komma på Bennys kalas idag
-Det sa mamma att jag inte fick säga , men vänta lite så ska jag fråga henne...
Så springer han in till mig och säger..
eller rättare sagt, jag säger i förväg...
-Men Ludvig, så kan du ju inte säga....
Eh, tänker Ludvig efter och säger..
-Nej, mamma, det kan jag ju inte, och går tillbaka till köket och lyfter luren och säger..
-Jo, det är så, min mamma säger att jag inte får säga det!
Hej då!!
Och så la han på luren
Jag kan säga det att samtalet där efter om hur jag försöker göra lite klarhet över läget (med Bennys pappa) var sådär...