Kanske inte den roligaste, men nu när jag läser den i efterhand så kan jag småskratta lite =)
Jag vaknade vi halv fem den 23 augusti med värkar (jag vaknade för övrigt till allo, allo´s herr flick Laughing)
Värkarna kom och gick i typ en timma typ.
Ringde in till förlossningen vid åtta tiden, och då svarar om ingen annan än min svärmor.
jag åker in till kk och dem sätter ctg på mig.
värkarna har avtagit så jag skulle komma tillbaka klockan tolv sade dem. (då är klockan tio) åker ifrån östra sjukhuset och in till stan.
jag och mossan sätter oss på mcdonalds.
väl tbx på sjukhuset klockan tolv så undersöker dem mig och jag får åka hem. (vi väntade på att svärmor ska sluta så hon kunde köra oss hem.)
är hemma vid tretiden, mossan börjar laga mat och jag går in och lägger mig.
hinner inte vara hemma mer än en timma innan jag rusar ut i köket och säger nu har jag ringt svärmor för nu så ska jag in.
svärmor kommer och hämtar oss och vi åker och hämtar upp gubben innan vi åker till sjukan.
väl inne på sjukhuset så blir jag inskriven.
värkarna blir starkare och jag får lustgas (fyllegas)
Gasen hjälper ganska bra till en början. vet att min gubbe hade vart med min väninna nere i kiosken och köpt ahlgrens bilar.
Jag ber om en sådan och precis när jag börjar tugga på den så kommer det en värk och jag suger tag i gasmasken.
Poängen är den att jag hade fortfarande bilarna i munnen och jag kan inte beskriva hur satans äckligt det var, kan än i dag inte äta bilar utan att känna den doften som blev och börja ulka typ.
Mina värkar bli allt starkare och starkare, och nu så hjälper inte gasen mer.
Barnmorskan frågar om jag vill ha en EDA jag vrålar neeeeeeeeej inga jävla tjockisnålar ska in i min rygg.
Jag börjar yra om att jag inte vill vara med mer nu utan jag ska hem och sova, (men det fick jag inte, dumma bm Wink )
Bm ber mig att ställa mig på alla fyra och luta mig mot sängen som vi hade fällt upp. Men jag vägrar promt.
Mina värkar kom nu så tätt och gick aldrig ner ordentligt så jag fick ingen "paus" utan värkarna låg nästan på topp hela tiden.
(ctg mäter ju värkarna i 0-100, mina låg på ca 60-65 till 100 hela tiden, och är man uppe i hundra så gör det jääääätte ont)
Mitt under detta så säger mamma att nu håller värken på att gå över, och jag svarar med gasmasken halvt nedkörd i halsen typ att VA FAN VET DU OM DET?
När krystvärkarna börjar så känns det som att jag skulle skita ungefär. men när dem väl kom så tog det ungefär två timmar innan lillan var ute.
Från att jag blev inskriven till det att lillan kom så tog det åtta timmar, en ganska så snabb förlossning för en förstagångs föderska =).
men det kändes som en hel evighet.