IVF för oss som är snart 40. Våra chanser?

Jag hoppas det. Tack!

Jag håller helt och hållet med erat resonemang om immunologi. Svenska IVF läkare är så pengarkåta att dem skiter fullständigt i immunologiska hinder hos sina patienter. Jag har ju berättat till er att maken är njurtransplanterad och käkar starka mediciner som dämpar hans immunförsvar. Dessa mediciner påverkar mycket annat i kroppen, värför skulle dem skona hans sperma då? Ingen läkare någonsin har sagt till oss att det kan vara orsaken till vår barnlöshet. Nehej, varför fick Daniel frysa in sin sperma innan han transplanterades då? Jo, för att det tar lång tid att återhämta sig och medicinerna som förhindrar avstötning är inte att läka med. Men tyvärr, har man inte öde att födas som prins får man inte veta saker av läkaren, utan måste skaffa kunskapen själv. Ber man läkarna om extra tester då får man bara nej, nej, nej till svar, alla dessa extra tester kostar massa pengar och du är mer eller mindre rättslös. Det enda IVF läkarna är villiga till är att erbjuda dig en behandling som dem tjänar pengar på. Jag har nu lärt mig att ta deras "sanning" med nypa salt alltid.

Mamman, lycka till med ÄL-srutan ikväll och ÄP på fredag!

Jannet, välkommen hit! Fick du barn alls på något av dina försök?

Vadför kan inte ni få barn annars? Varför IVF?

Jag har försökt knacka dörr hos läkarna, man bryts ner väldigt fort. Husläkare tyckte jag var dum i huvud när jag kom in med mina nojjor och ville testa det ena och det andra. Fick mer eller mindre utskällning av husläkaren och efter ett par gånger fick jag lämna TSH och järn, bara pga att jag lider av järnbrist (fick tom blodtransfusion 2002) och inte käkat järntabletter på länge pga levaxin. Fick inte ens veta om svaret, fick ringa själv och fråga och nu fortsätter jag medicinera mig själv igen för att läkaren inte hört av sig hur jag ska göra.

Gick till privat gyn 2 ggr också och försökte tjata till mig vissa tester, med den ena gick jag inte långt, den andra sa att jag hade svamt och lite bakterier, fick medicin mot båda. Lämnade även prov för mycoplasma, men fick inget svar från dem heller. Antar att det inte var någon fara.

Sophiahemmet dömde ut oss genast redan 2005, dock inte pga några immunologiska orsaker, vilket jag starkt misstänker idag.

Boe, du har slagit världsrekord! 17 ägg, wow, det är något att vara avis på! Grattis! Vem gjorde ÄP på dig?

SH dömde ut oss att få barn naturligt alltså, det var bara IVF som gällde, men några vettiga förklaringar till varför fick vi inte. Jag var ju bara 35 år då, hade två barn sedan tidigare och gravid ett par gånger till med en annan man, men dock kallades jag infertil kvinna och maken infertil man, men som sagt utan någon vettigt förklaring. Men, åh vad vi tyckte dem var snälla och trevliga, dock gick vi inte på deras slutsats, jag hade svårt att tro på det helt enkelt redan då, men kunde inte säga varför egentligen. Vi gjorde aldrig någon behandling hos dem och så blev jag gravid spontant (med MA) så vände vi oss tillbaka till SH, men slutsatsen var samma, infertila med IVF som enda alternativ. Varför? jo makens simmare var få och slöja just då, men jag blev ju faktiskt gravid med dem för bara 2-3 mån sedan! Vi hann sen med en landstingsbehandling och fortsatte med CvL sedan.

Tyvärr har en "bad feeling" denna gång också. Det enda symptom jag hade haft var ömma bröst, men inte längre. De slutade ömma igår och jag hade jätte jätte ont i magen ett par gånger, kändes som magknip, men jag undrar vad det var egentligen. Blöder inte, men sitter på vanlig mensvärk just nu och förra gången började jag blöda först 3-4 veckor efter att mina symptom försvann, hade mycket mer symptom då än nu annars.

Oddvar hade jag. Morfinet funkade bra på mig med, men jag var inte helt borta denna gång och kunde mer eller mindre följa förloppet. Förra gånger minns jag ingenting om, var inte med alls då.

17 juni, en vecka efter semestern. Det kommer att gå fort, men jag känner verkligen ingenting, det trycker inte eller drar i magen, känner ingen växtvärk, är inte kissnödig något oftare än vanligt, har ingen halsbränna, är inte illamående och har inte ömma bröst längre. Eftersom jag plussade så tidigt så borde man väl känna lite i magen nu? Men inget, nada, niente, zero. Lite mensvärk idag förresten, hemskt jobbigt är det.

Snösport, jag har inte haft några symptom alls förutom lite ömma bröst den här gången. Det är klart att jag hoppas och önskar inget annat att vi lyckas allihopa. Men förlåt att jag gnäller så mycket, vill verkligen inte göra dig upprörd, ska sluta med det genast.