Hajhaj.
Får man hänga med här?
Är en Vellingetjej från början, men bor nu i Kävlinge då sonen börjat skolan där. 27 år..host host, iaf en månad till :-P
Väntar mitt andra nu, bara 7 år senare än första 
BF den 4.e Maj.
Illamåendet har slagit mig med en storm. Kräks heeeela tiden. Hujedamej.
Nåväl. Hellre de än inget alls :-P
Hur mår ni andra?
Nämen galet skoj och träffa så många Vellinge töser här.
Fan vad kul.
Smilla, säg, vem e du? Med tanke på vi gått i samma klass.
Känner faktiskt igen alla av er från Vellinge med bild. Yeahcarro spelade ett tag i mitt basketlag på unga år.
Men SuzR är jag liite osäker på. Svårt att se på en liten bild, men tycker mig verkligen känna igen ditt ansikte.
Som sagt, skitkul man väntar barn samtidigt. Tyckte de va dax för min del igen. Min son bir ju 7 år när han blir storebror och han väntar otåligt.
"Men åhh, när ska du bli tjock dååå?
Lilla hjärtat.
<3
Paulamaula: Välkommen 
Såg du bodde i Lödde, har bott där ett tag, men flyttar till Kävlinge nu. Sonen går på förskola i lödde. Hur gamla är dina barn? Går dom skola i lödde?
Paulamaula: Ah vad kul. Det gjorde min son oxå. Han slutade i våras o började nyligen på HC förskola.
Han gick på solen
Kanske har setts nångång då?
Gokvälk alla.
Smilla: Hej Sara
Det va inte igår. Världen är liten.
Jag tog reda på könet med min son. Oj vilken känsla de blev när jag fick veta jag hade en son i magen. Tänker ta reda på de igen, utan tvekan!!
Nu har jag jobbat vad jag ska och sova gott
Gonatt alla!
Hej alla.
Va ett tag sedan. Spännande att läsa vad alla skriver/skrivit.
Ser att det är bröllops snack. Mkt med bröllop nu känns de som. Vi planerar våret eget redan (förlovade loss den 22.a dec), men jag planerar alltid evigheter innan :P
Dock mitt "bekymmer" nu är min systers bröllop. Innan jag berättade om min graviditet så blev jag och mina 2 andra systrar förfrågade om vi ville vara hennes tärnor på bröllopet. Vi skulle ha blåa vackra klänningar och, ja, klart jag blev jätteglad.
Efter gravidteten bekräftats, så antyder hon rakt ut att jag såklart inte kan vara tärna längre på hennes bröllop. För ja, jag skulle i stort sett "förstöra" hennes bröllopsbild eftersom jag ska bli fet (gick upp 20 kilo med sonen). Och sen la hon snyggt till att de va ju klart de skulle bli jobbigt för mig och tugnt, blablabla. Det fick jag inte avgöra själv. Rätt så känslig som man är under gravidteten reagerade jag starkt och började såklart gråta.
Vem vet. Men att bli "straffad" för man är gravid är väl bara lite över gränsen?
Sen va det även en självklarhet att jag INTE fick sitta vid "vip" bordet där bröllopsparet, brudgummar och tärnor ska sitta. Jag har barnvagn och en eventuell vaken son, så jag ska placeras vid ett fönster.
Mm..får faktiskt nästan tårar i ögonen av detta, för jag tycker detta är så fel av henne.
Nej usch, inte meningen det skulle bli nåt "tycka synd om" inlägg.
Har ni alla köpt vagnar än? Har nog missat alla dessa samtalsämnen redan :)
Vi inskaffade en Emmaljunga Nitro City. Ngn som har erfarenhet av denna? Tyckte den verkade så bra.
Hej igen alla.
Tack för ert stöd och era ord. Trodde det kanske va lite jag som överreagerade pga horomonerna. Men då va det inte så "överkänsligt" som syster sa, när jag blev ledsen.
Vi har aldrig haft en "jättebra" kontakt direkt. Den blev så mkt mer intevsiv efter jag blev mamma första gången, och ja, sen när hon själv fick barn. Men det va ju lite pga barnen vi umgicks. Men de kändes bra och så att få en kontkt igen.
Därför blev detta ett så snesteg, och jag känner inte längre för att åka hem där för att hänga, inte ens för barnens skull och det gör ont i mig 
Jag känner att allt är på hennes vilkor och hon kan vara väldigt "bitchig" och ja, lite svårt för de och håller därför, och alltid gjort, mig på avstånd.
Klart jag fortfarande är ledsen ang bröllopet, men vill hon knappt ha mig där, ska man då släppa sin egen stolhet och ens gå dit? Lite så jag tänker, även om tankarna att, klart jag ska dit, annars gör jag det värre.
Suck, mkt att tänka på, men inte alls säkert jag "kan" pga förlossningen. Lite i smyghet vill jag nog föda just den dagen.
Till nåt roligt ist :)
Jag har nyss gått in i vecka 25 och tycker jag är enorm, haha. Säkert gått upp minst 10 kilo, har INTE vägt mig, fniss. På tors ska vi till BM igen för att vägas (ryser), mäta symfys och lyssna på lillkillens hjärta :)))) Lääängtar!!
Smilla: Vad bra att Nitro va en bra vagn. Vi hade sån beslutångest och visste inte vad som va rätt och fel. Kändes oroligt att leta vagn nästan. Så mkt att välja på och man vill ju inte välja fel.
Nu e jag tillbax för att stanna här och prata roligheter med alla er 
Hej igen alla.
Nyss ätit frukost. Blev en lång dag igår.
Är rätt nere nu. Min sambo blev uppsagd igår. Så jävla fel tidpunkt. Han jobbade som IT tekniker på 3 i Danmark. Där finns inga som helst regler, eller uppsägningstid. Utan han kom dit på morgonen som varje dag i 5 år.
"Vi behöver inte dina tjänster längre", tack och hej. Så han fick åka hem direkt.
Längesen jag grät så mkt som jag gjorde igår. Oron är hög och nu måste vi börja snåla igen.
Detta innebär 30 000 kr back varje månad. Han skulle dessutom fått en bonus på 30 000 i feb. Vi hade allting på de torra och dom bara kickar honom. Utan ngn anledning som helst. Han tror starkt själv på att det är för att han ska bli pappa. Direkt efter han berättade nyheten för cheferna, så anställde dom en kille som skulle hjälpa Christian med hans uppgifter, för han hade alltid massor och göra. Så C har lärt upp denna killen hela hösten, och nu när han är färdig så kickar dom C.
Just nu hatar jag allt som har med Danmark och göra. Ett land så nära oss, men så hjärndött land, men idiotiska regler. Fy fan och bo där.
Så ja, nu har vi ingen som helst inkomst, förutom min. Men den räcker inte långt. Nyss köpt hus och allt..och blir föräldrar om ca 3 månader. Jag är så nere just nu.
Den enda sak som håller mig uppe nu är att vi har en del sparade pengar, så vi klarar oss ett par månader, men dom skulle vi ju sparar vidare. Ha till lillen, eventuellt resa och ja. Allting bara rasar.
Chrsitian däremot lyckas vara positiv i det hela. Han har bra meriter inom data och sånt skrafs, och bara i dk, så finns de över 70 jobb med Chirsitans kunskaper. Så han sitter just nu på ovanvåningen och förnyar sitt cv för att söka alla jobb han hittar. Tror lite hans posivita sida är för att jag inte ska bli mer orolig och ledsen.
Att söka jobb i dk igen tyckte jag va dumt, men eftersom det inte finns så mkt i Sverige så får det bli en tillfällig sak. Samt att han nu kollat upp ordentligt med säkerhet för svenskar över sundet.
Så ja, drar ett djupt andetag och ser att altid löser sig. Stängs en dörr, öppnas en annan.
Ang min syster så träffas vi ju såklart på familjemiddagar, vilket vi har ofta, och när barnen ska leka och ja, allt sånt där. Men att lyfta luren och ringa varann för att snacka" har vi aldrig gjort. Vi träffas aldrig utan barn eller andra familjemedlemmar, vi pratar sällan med varann, för det ligger på en obehaglig och pinsam nivå. Vi har inget gemensamt och kommer inte överens.
Men låtsas alltid som ingeting för andra skull. Hon ringer alltid vår pappa för att höra ngt om mig. Om jag t.ex skrivit nåt märkvädgt på ex facebook, så ringer hon pappa och frågar vad som hänt, ist för att ringa mig direkt.
Lixom svårt att förklara situationen, den är död men ändå inte död.
Eftersom det alltid varit så, så har de blivit en vana för alla runtomkring. Man "ser" det inte på samma sätt längre. För ja, vi låtsas som inget. När vi bodde under samma tak så slog vi rejält. Inte något "dra i håret", utan slag med nävar osv. Så redan som barn var de dömt. Min mamma försökte "försvara" Jenny <syster) när jag berättade ang bröllopet, för att lugna ner mig på nåt sätt. Att "du vet hur jenny är", "hon menar nog inget illa", "det kanske blir tugnt för dig och hon tänker på dig". Innerst inne vet hon att så är inte fallet.
Min pappa däremot som är min "rock", mitt allt, han blev flyförbannad och sa att ska de va på det viset, så ska han också hålla sig borta från bröllopet. (jenny är väldigt fin i kanten). Han sa att är vår familj inte tillräckligt fina för hennes bröllop, så får de va så.
(Jenny har en förmåga att ta sig till hennes sambos "fina" familj, men vår är mer alldaglig och rolig. Skämtar gärna och ingen skäms för nåt).
Jag älskar min syster, men det är ingen människa jag hade kunnat umgås med privat.
Usch nu till nåt roligare.
Ser ni börjat prata namn. Vi bestämde oss redan innan vi visste de va en son vi väntade.
Min första heter Liam, och det va ovanligt för 7 år sedan. (älskar "ovanliga" namn).
Min sambo sa att vi måste hitta nåt som matchar Liam. Och bägge föll direkt för ett namn som man antingen älskar eller hatar - Caspian!
Är redan kär i namnet, hihi.
Okej. Tack för hjälpen, ska genast kontakta dom.
Pratade nyss med C och han sa att 3 är sluga och listiga.
När han blev anställd där fick han skriva på vad som serverades för att få jobbet. Han kommer inte alls ihåg vad som står där. Ska försöka hitta sin del. Han har flyttat 4 ggr på 5 år, så han e lite rädd han inte ska hitta de. Måste väl kunna begära en kopia av nåt slag?
Enligt 3 va de bara att packa och dra. Fick ingen vettig anledning till varför dom valde bort honom. Men som sagt, fått reda på att dom snackar massa skitanledningar på jobb om varför han fick gå. Är de lagligt? Att inte berätta för den anställde varför han får gå, men sedan snurra runt skitsnack för att dom inte ska verka som boven.
Vi kommer aldrig klara oss utan erstättning av nåt slag
:(
Okej. Vad skönt o veta.
C har maialt dom nu, och ringer dom imorgon. Hoppas verkligen att få hjälp.