4 missfall.. Finns det hopp?

Tack milja! Det är oändligt skönt med bekräftelse på liv eftersom jag inte känner av rörelser än och illamåendet kan säkert vara kvar ett tag även om det går åt skogen. Litar inte på något tyvärr.

Håller tummarna för dig Pimpinellan!

milja: svar på inlägg för länge sedan. Jo, det känns lite godtyckligt att dosera progesteronkrämen. När jag tittade på bilden häromdagen insåg jag att jag nog snarast underdoserat, eftersom jag var mer rädd för motsatsen.

Välkomna nya medlemmar i tråden! Lycka till med undersökningar och vårdkontakter.   

milja: det finns en lista som mest jag pushat för. Sök på min användare så hittar du senaste pushen och sedan att den fyllts på tiden precis efter. Jag efterlyste sist bättre varianter, t ex separat tråd i trådstarten som finns i en annan bra missfallstråd. Hoppas att du kommer över deppet snart ! Absolut normalt i vår situation. Som hopp är det faktiskt så att av oss som varit med här länge har det blivit en bebis och en hel drös är gravida (längre än vi brukar vara) just nu. Så jag tror faktiskt att oddsen är rätt goda, problemet är att hitta just sin lösning eftersom det finns så hemskt många möjliga orsaker och att orka fortsätta utan att det förtar resten av livet. Håll ut och stor kram!

Pimpinellan: beklagar att det inte verkade vara någon positiv överraskning på gång. 

Älskade Vilaa! Jag blir så ledsen av att läsa. Jag är med dig på det lilla hopp du har. Kan det gå bra för mig (lyckat RUL igår) kan det gå bra för dig. Största kramen!!

Vilaa: beklagar av hela mitt hjärta! Hoppades verkligen att det var er tur nu. Varför, vad ska det vara bra för?! Sen att det ska krångla att få ut skiten också. Jag har fått cytotec en gång (dubbel dos vaginalt), det gjorde riktigt ont och blödde en hel del. Jag låg dock inne på sjukhus då och när ett ultraljud dagen efter visade att det inte var ute blev jag skrapad. Vid den tidpunkten var jag lyckligt omedveten om upprepade missfall (det var nummer två), men efter det har jag ju också blivit opererad för sammanväxningar, troligen pga skrapningarna. Har ni tid, pengar och ork är det nog inte fel att vända sig utomlands. Så många missfall kan knappast vara en slump och ni verkar ha utrett det som finns att tillgå i Sverige även om du inte medicinerat så mycket. Största kramen!!

snöboll: fy, vilken historia du har! Beklagar verkligen. Jag går in i v 21 i morgon och försöker intala mig att det bör gå vägen nu, alla andra (fem) MA har varit senast v 11.

Kram alla kämpare! 

Tack! Ja, denna graviditet går mot strömmen jämfört med många andras. Jag har kört tyngsta "svenska" medicineringen tidigare (progesteron, trombyl, fragmin och predinsolon i olika doser) utan resultat, samt förstås ett par helt naturliga graviditeter innan det blev systematik i MA. Nu lämnade jag alla mediciner och körde naturlig progesteronkräm från ÄL, kinesiska örter efter plus (hann inte jättemånga dagar innan illamåendet tog överhanden) och även danskt "baby-klister". Vad som gjorde skillnad kan man aldrig veta, men progesteronen kommer jag att fortsätta med tiden ut. 

Grattis Donum! Underbart att du har en sådan positiv känsla!

Vilaa: hoppas att du snart slutar blöda! Det är verkligen inget man vill hålla på med, varenda toabesök är ju präglat av att titta efter blod och det är en hemsk påminnelse om vad som hänt. Kram!

Kramar om alla som mår dåligt!  Stör mig särskilt på kommentarer om "det inte snart är dags". Har konstigt nog inte alls fått många sådana, men för den som orkar med det, är sanningen det absolut bästa att säga. Det blir en tankeställare för den som slänger ur sig sådant utan att tänka.

Grattis Together! Härligt att ni kommit så långt!