• Barbaboo

    Hej alla som kämpar, hoppas verkligen inte att tråden dör ut, den har verkligen hjälpt mig att orka!

    Är nu i slutet av v 36 och jag har oerhört svårt att förstå att jag snart ska få mitt efterlängtade syskon till Julia... Har också svårt att fatta hur jag orkat gå igenom allt...

    När jag nu har distans (genom tid som gått och genom att kroppen faktiskt visat sig vara fertil och frisk) så bleknar de svåra minnena och jag vågar tänka tanken om att det finns någon slags mening med det som skett (nej, det kunde jag verkligen inte tänka när jag befann mig mitt i eländet, inte meningen att provocera!). Men jag antar att psyket vill få ihop livserfarenheterna till något meningsfullt...

    Jag minns så väl att jag trodde det var något fel på min kropp, att det var fel på mig och att det var mitt eget fel... Men än idag så vet jag inte varför det lyckas denna gång. Är det trombylen, progesteronet o fragminet? Ingen aning men jag är så sjukt tacksam att jag inte gav upp!

  • Barbaboo

    Bamsekram Vilaa...

    Ninninn, ingen prednisolon, hade det hemma men åt inte av det. Tror mest på trombylen och att min lutealfas förlängdes med hjälp av progesteron, hade bara 7-9 dagars lutealfas..

  • Barbaboo

    Kärt barn, gratttis!!!!! Jag levde i delmål denna graviditet och det blev lättare att hantera allt. Hoppas att din tur har kommit nu, plötsligt händer det ;)

  • Barbaboo

    Välkomna till nytillkomna. Jag blir rörd över att ni följt tråden och att den gett er stöd. Häng kvar!

    Och till alla som är nygravida, jag håller alla tummar och tår :)

    Min status: i väntans tider... Är i v 38 nu och fattar inte att det är sant.

    Graviditeten har jag delat in:
    V 7, hjärtat slog
    V 9, hjärtat slog
    V 13, hjärtat slog och kubtest ok, BF 27/6
    V 14, "vad var det för kittel?"
    V 15, "kände jag något röra sig..?"
    V 16-17 kände def att det var bebisrörelser
    V 19, RUL, allt fint med flickan. Växt som hon ska, samma BF datum 27/6 (vilket fick mig att tro på riktigt, att jag hade ett friskt foster i magen).

    Efter RUL och framåt har jag "hängt upp" mig på fosterrörelserna.
    Alla besök hos bm visat fina provsvar och flickan har vuxit jättefint i sin kurva.

    Var hos bm senast igår och fick då berätta att jag har lika svårt att titta bakåt som framåt... Jag vågar fortfarande inte, fullt ut, lita på att det blir ett barn till slut :/ jättetråkigt och jag blir lite rädd för att anknytningen ska drabbas.. Jag har en inneboende tanke att allt ska tas ifrån mig..
    Svårt med tilliten..

    Jag går inte runt och oroar mig, inte så, men det jag vill säga är att allt jag gått igenom har satt djupa spår...

    Men det känns ju givetvis också att det är värt all oro, all ångest och ovisshet!
    Man måste nog visa sig själv väldigt mkt tålamod, förståelse och kärlek och det glömmer jag ibland.

    Kram till er alla.

  • Barbaboo

    Ang ÄL flytningar så fick jag alltid stegring flera dagar efter själva flytningarna.. Läkarna trodde mig inte och sa att det var omöjligt. Sekretet ÄR ägglossningen, sa dom.

    Men jag har blivit gravid tack vare ÄL stickor och INTE sekretet..

    Men sen, efter stegringen, hade jag bara några dagar tills mensen kom (7-9 dgr). Alltså kort lutealfas, vilket jag till slut fick hjälp för med progesteron. Tror inte äggen hunnit fästa ordentligt innan jag fick prog, och att det kan vara en anledning till missfallen...

  • Barbaboo

    Välkommen TantForm, synd att du behöver hänga här! Men du har helt rätt, här kan man kräkas ur sig all oro o ångest och veta att man blir sedd och hörd utan att bli dömd.

    Jag hoppas innerligt att pyret stannar kvar och att graviditeten utvecklas som den ska..

    Ninninn, tänker på dig idag!

  • Barbaboo

    Härligt Ninninn, Ännu ett delmål -check!

    Jag minns också att mina symtom kom och gick i början, så var det lång tid.. Antog alltid att det gick åt pipsvängen.. Men jag hade tack o lov en hysterisk avsmak för kaffelukt som kom i v 6-7 och det symtomet slutade aldrig... Jo, nu är det rätt ok men kan ff inte dricka kaffe...

    Men lärdomen av denna graviditet är att symtomen kommer och går, likaså fosterrörelser i början, kunde gå 3 dgr mellan gångerna och det var sjukt drygt..

    Men here I am, förvärkar o sammandragningar it is!

  • Barbaboo

    Csillag, lycka till med vul på torsdag, grodan ska överleva och det är din tur nu, basta!

  • Barbaboo

    Äntligen är hon här, vår efterlängtade Selma!!
    Allt gått superbra och hon är frisk och helt perfekt!
    Öppen 7 cm när jag kom in och efter 1.20 på förlossningen var hon född, ingen bedövning!!! Hann inte :)

    Jag är så lycklig :)

    Jag skriver mer sen, är på BB nu.å

  • Barbaboo

    Oj, saftmedbulle - ett varmt grattis till flickan :) Underbart!!!!!
     Vilket mirakel hon är. Jag är helt säker på att hälsan din kommer tillbaka - Med råge.

    Stort lycka till med liten <3   

  • Barbaboo
    Olga skrev 2012-07-10 23:45:48 följande:
    Jag skulle vilja veta hur det gått för TS :) Har bebis kommit än? 

    Jajjamensan Olga :)

    Hon kom för drygt 4 veckor sedan och allt har gått jättebra. Hon föddes 2 dagar tidigare än BF så jag behövde inte gå över tiden :)

    Graviditeten har varit jobbig på olika sätt, men mest overklig på något sätt... Jag förstod nog inte att jag skulle ha barn förrens jag faktiskt födde henne.. förträngde tom värkarna.. så efter 1 tim och 20 min på förlossningen så kom hon med en himla fart.

    Lycka till alla!
           
  • Barbaboo

    Hej alla tjejer!

    Jag tittar in här och säger hej och kram :)
    Länge sedan jag var inne och hälsade på.

    För mig har det varit viktigt att få slappna av och glömma bort den smärtsamma tiden som rådde under mina missfall, det har tagit tid att läka och jag får fortfarande nypa mig i armen när jag inser att jag till slut fick min lilla flicka...

    Mirakel sker hela tiden och jag hoppas innerligt att ni orkar kämpa på och får den hjälp ni behöver.

    Jag mår jättebra nu och det går fint med min lilla Selma som blir 7 månader på fredag, shit va tiden går :)

    Jag har inte läst era inlägg och jag vet inte när jag tittar in igen, men tills vi ses igen, ha det så bra och jag skickar en varm stor kram till alla som behöver.

                    

  • Barbaboo

    Hej alla :)

    Kommer in och säger hej igen!

    Min stora dotter ska bli 13 i år och min lilla blir nu 19 månader, full med trots och jäkelskap ;)

    Hoppas ni alla mår bra och kämpar på.

    Kram

Svar på tråden 4 missfall.. Finns det hopp?