Äntligen plus efter IVF, BF hösten/vintern 2011

Jis, han är tyvärr ett riktigt rötägg, separerade för 6 år sen. BLÄ!

Najje, tack för kramen! Om du känner att du kommer att oroa dig om du inte gör KUB tycker jag att du ska göra det. dock är det ju ingen säker "diagnos" man får, utan bara en risk siffra.

Vicksan, Det var samma här! Han gjorde allt för att sabba när vi separerade, ändå hade vi gått på samtal i 2 år utan att något blev det minsta bättre. Vi är så otroligt olika, och tyvärr saknar han nog en stor portion empati. Han tycker att allt är alla andras fel (oftast mitt), när det är han som har svårt att samarbeta. I det här läget har jag lagt åtskilliga tusen, och flera helger på att leta efter o köpa begangnad cross o skydd till Casper, o han tycker att han ska ha tillgång till dem nu o lämna tillbaka trasiga grejer. Han vill dessutom att vi ska köra ut sakerna till honom, (han bor 3 mil härifrån) eftersom han inte orkar komma o hämta. Gör vi inte det är vi dumma... Tja, det hela är så skruvat, men i hans värd är det vi som är elaka/svåra, och honom det är synd om. Vem lånar föresten ut en cross som kostar 10000 till någon som bara är elak emot en?? Han är bara rädd om sina egna saker, o skulle ALDRIG låna ut till oss om det var tvärt om. Att sen begära att vi ska sitta och leverera grejerna är bara för mycket. BLÄ!!!!

KEL, tack för att du la till mig igen! Har fortfarande den här super störiga webläsaren som gör att jag inte kan skriva vad som helst här heller...
Ang pappan, skrev det i ett mail till honom efter att jag lagt på luren. Passar det inte att låna på våra premisser så är han välkommen att köpa egna grejer. tyvärr är han som Strössels mamma, att i stället för att bli glad att vi lånar ut sakerna, blir han sur för att vi vill ha dem hela tillbaka. Jag skulle kunna älta honom i en evighet, han har orsakat mig/oss så mycket under åren att det inte går att beskriva. Tyvärr blir jag ju aldrig kvitt honom, men jag försöker ha så lite som möjligt med honom att göra. KRAM o tack för att jag får kräkas ur mig.

Najje, jag har försökt det, men då straffar han mig genom sonen... Alltså genom att säga massa dåliga saker om mig, att det är mitt fel att dom inte kan osv... pga att vi inte ställer upp, skutsar, levererar, lånar ut osv mm... Vill inte göra Casper delaktig i våra bråk, så jag kan inte heller försvara mig gentemot honom heller. Vill att han ska tycka om sin pappa, och jag märker hur han mår dåligt av att behöva ta ställning. Därför säger jag inte till honom att det är pappa som ljuger, eller inte ställer upp mm, vill helt enkelt inte göra så mot min pojke!

Stössel, Kelsson o Anderska, GRATTIS till nya veckor.

Stössel, sista veckan! Är grymt avis på dig! Hejja!

Dealiy, grattis till v12! det är en magisk gräns att passera, väldigt stor chans att det går hela vägen nu. Hejja dej också!

Najje, bra beslut tycker jag! Vi gjorde KUB eftersom vi blev erbjudna o jag tyckte det var mysigt att göra ett VUL m sombon eftersom vi hade så mycket blödningar i början o inte visste hur det skulle gå. Vi trodde såklart att vi skulle få bra siffror, och att det kulle vara en mysig upplevelse. Så blev det ju inte. Skulle inte göra kub om jag blev gravid igen. Kram till dina två små också!    

Kramosin, stackare... kan du be om att få komma till sjukgymnast kanske? Tens kanske kan hjälpa mog värken, eller massage. Jag misstänker att jag kommer att få ont i slutet, hade ju det i början, nu är det ganska bra. Gå o lägg dig en stund på dagen annars m en varm vetekudde över det onda. Bara två veckor kvar, grattis till dem.

Ego, kan inte riktigt komma över gårdagen... har legat vaken o lipar här nu på morgonen. Jag är JÄTTE ledsen att jag ältar detta, ni som inte orkar läsa, strunt i mig nu. Jag vet bara inte vart jag ska göra av den här kännslan. Jag har varit på sammarbetssamtal m pappan, även BUP för sonens skull, men han vill inte. Kommer inte eller motarbetar på andra sätt. Jag har gett upp tanken att vi någonsin kommer att komma överens, och har så lite som möjligt med honom att göra. Det är HAN som alltid kommer till oss och behöver hjälp, ringer i sista sekund o vill att jag tar Casper, när jag bett honom att säga till någon dag innan. Jobbar skit mycket de veckorna han är hos sin pappa, och måste alltid lägga om min planering i sista stund när han gör så, men självklart vill jag ha min son hos mig! Jag ber honom aldrig ta casper åt mig, jag ber honom aldrig om nånting! Förutom möjligen att ta casper till simhopp på onsdagarna då det är hans vecka... Jag betalar allt, hans sporter, hans skolomsorg, hans försäkrig, vinerkläder, kängor o allat annat dyrt, tar honom till läkarn, sköter hans utvecklings samtal, går på föräldrarmöten, sitter i föräldrarrådet.... Aldrig ber jag hans pappa om att få låna deras saker, eller att han ska ta Casper på kort varsel. Jag ser till att ta hand  om mitt barn när han är hos oss... Sen blir jag ändå utskälld för att -han är så djävla trött på mig!!! Jag ber ju inte om något, vad är det han är trött på?? Att jag däremot får Casper varje måndag skitig, med långa naglar, luktar gammal smuts, ofta kläder som är strasiga eller för stora/för små, får tillbaka trasiga saker vi lånar ut, får irriterade komentarer när jag säger att ni får låna crossen om ni hämtar den här och lämnar tillbaka den... Vem är det som borde vara trött på vem?? Jag fattar helt enkelt inte....

Strössel, men sätter de inte igång efter 1 vecka över tiden m oss IVF'are? Jag fick sonen för tidigt, gick en hel dag i trappor, o ut kom han (inte för att jag ville, stod på mässa och hade inget val..) Kanske något att testa om du ledsnar .

Vi fick dåliga siffror bara, hamnade i "högrisk" gruppen. Jag har en ganska lång historia bakom mig dock, fick för ca 1,5 år sedan en tumör i livmodern i samband med ett missfall. Detta skedde efter min första IVF behandling, o var en spontan "graviditet". Tumören spred sig aldrig, men jag kommer alltid att ha risk för att få canser vid en vanlig hcg stegring, alltså vilken vanlig graviditet som hels, och framför allt efter förlossningen. När vi fick dåliga siffror på kub blev alltså valet att göra moderkaksprov, för att säkert få veta om bebisen hade någon av de 3 trisomierna. Hade vi fått trisomi 21, vilket är DS, hade ju barnet kunnat födas och få ett bra liv, men hade jag dessutom fått cancer i om med förlossning, cellgifter och allt vad det innebär hade vi inte kunnat försöka skaffa ett barn till. Trisomi 13 o 18 kan barn inte leva med, och då hade vi återigen stått inför risken att jag får cancer efter förlossning, men då med ett dött barn. Vi var helt enkelt tvungna att veta. Moderkaksprovet var inte så farligt efter att man gjort ett antal äggplock, samma typ av nål fast genom magen i stället. Dagarna att vänta på resultatet däremot var värre... Det tre faktorer man lägger ihop vid kub är ju nackspaltens mått, åldersfaktorn samt värden på det blodprov du lämnar. Har man en bebis med kromosom fel läcker man ut ett b-hcg samt ett protein som kallas PAPP-A. Jag vet med mig att jag ligger högt hormonmässigt, och detta är ett av de faktorer som gör att riskerna på kub dras upp. Jag har en hel del info om detta om du vill ha? Om ni ändå skulle välja att beålla barnen trots kromosom avvikelsr skulle jag inte göra provet. Det har ändå en liten risk, för mig var det 1,5 % eftersom jag hade en del blödningar i början. Skulle inte utsätta bebisen för det om jag inte hade varit tvungen. Du har ju dessutom två små underverk därinne, o man skulle aldrig gå in o ta bort den ena vad jag vet...? Att båda skulle ha något kromosom fel känns ju helt osanorlikt. Oj, vad långt det blev nu igen..
Kram o ha en fin helg! 

Strössel, jo det känndes som att de var av samma skrot o korn, mitt ex o din mamma... tråkigt verkligen. Om bm sa att ni förmodligen inte ses igen, så tror jag nog hon har rätt.. hehe så spännande! kram.

Karmosin, vad härligt med en go BVC tant! Vi hade också en som var super till sonen. Som tur är älskar min pojke sin pappa, det är mest jag som blir lildande. Därför känner jag ännu mer att jag inte tänker bidra till att försvara mig när han straffar mig genom att ljuga för sonen, känns viktigare att de har en bra relation. Dock bllir man ju ledsen... kram!

Tredjemaj, grattis till 2 sifrigt! Vi har gått i familjeterapi i 2 år.. Det hjälpte inte då, och kommer tyvärr inte hjälpa nu. Tror som sagt att han har en släng Asberger, han har det i släkten. Han fattar inte helt enkelt.. Det som sagt inte jag som ber honom om något, det är han som vill ha hela tiden, och jag som blir utskälld. Inte logiskt för någon annan än han själv. KRAM!

Enya, Men förlåt!! nu mins jag, du fick tre embryon, inte två bebisar. Jätte ledsen... Brukar ha koll, senaste tiden rör jag ihop saker, och glömmer. Kontsig kännsla för mig som brukar anklagas för att ha "klibb hjärna"... hehe.. Vad du än beslutar så är det bra att vara förbered på vad man ska göra med resultatet av det man får veta. Sen är det ju bara trisomierna man kan får svar på, alla andra saker finns ju inga tester för. Man tenderar att hänga upp sig på detta, att det blir som en garanti för att barnet i övrigt ska vara friskt, men så är ju ju inte. Vi har blivigt så bra på att kontrollera allt, att det som anses avvikande blir läskigt och svårt. Jag vet inte riktigt hur jag står i alla dessa frågor, ibland önskar jag att man bara slapp välja. Vi kommer ju alla älska våra barn, oavsett hur de kommer ut! Bara de lever. Stor kram till dig i alla fall, och lycka till med det ni beslutar!