Lillstinis, jag tror det är super sunt att ha dessa funderingar! De som tror att skaffa barn är en dans på rosor, att allt är roligt, mysigt och att man lever nån slags "på rosa moln liv" dygnet runt, kommer nog får sig en smärre chock! Framför allt de som har en kris i rellationen och löser det genom att skaffa barn. Ingen bra idé!! Att skaffa barn är en av de största omställningar man gör i livet (enligt mig) o funderar man inte kring vad det kommer att innebära är man nog dåligt förberedd. Sen kan jag lätt säga att min son är mitt livs största glädje, men det är även mitt livs största ... allt faktiskt! Största oro, största irritation, största uppoffring, ansträngning, mm osv. Däremto tror jag det är jätte bra att sätta ord på dessa funderingar, så de inte blir till nån mörk hemlighet som man ska dra runt på. KRAM raring, det kommer gå jätte bra för dig/er när liten kommer.
Strössel, läkarn drog nog lite i tappen, för att hjälpa till (det som gjorde så ont alltså). Vi hejjer på dig allihopa, men bebis kommer ju när den själv vill. KRAM!
Karmosin, tris m din mamma... Min kan också vara lite så ibland, speciellt när det gäller att komma till oss för att hjälpa till. Min bror hjäler hon hela tiden, men de bor närmare. Så har det dock alltid varit i min familj, jag är tjej och får reda mig själv. Har två bröder som alltid fått mer av allt. Jaja... Kan ändå inte klaga, har dessutom en svärmor o svärfar som gör alltsd ställer upp för oss. Skönt att ni har bra kontakt m dagispersonalen, det är ju jätte viktigt.
OJ, vad alla har strukturerad ekonomi! Blir super impad! Vi har en liten avig situation eftersom jag har stått för investeringarna sen tidigare karriär (bostad), men inte drar in så mycket pengar nu. Vi delar i stort sett upp de fasta utgifterna, sambon lånet eftersom han kan jämka på sin inkomst (jag som är egen tar inte ut så mycket lön), jag tar räkningarna. Sen har vi en båt som slukar pengar, där tar nog sambon mer än mig, men vi delar på de stora kostnaderna. Dock har vi ingen plan, inga gemensamma konton mm.
Ego, har också en svacka här... Känns som vi är många i den?? Kanske är det höstmörkret som smyger sig på. Har ingen energi, och känner mig lite deppig. Fånigt, jag vet, men men.. Stör mig på sambon (som såklart alltid får skit när jag är nere...) men tycker inte han anstränger sig. Tycker han är grinig o tråkig, har varit det sen han bytte jobb för ett halvår sen. Vi har pratat om det flera gånger, meninget händer. Nu när jag har det jobbigt tycker jag att det är hans förbannade skyldighet att bidra mer till att det ska funka här. Han kan inte också vara trött o grinig, nu är det min tur..
