Äntligen plus efter IVF, BF hösten/vintern 2011
Det här hände...hoppas ja inte skräms nu för alla er 1a gångsföderskor...I fredags så hade jag en riktig städmani dag o skrubbade badrum och dammsög o våttorka alla golv. Var dessutom på toa säkert 16ggr för att göra nr 2, de va tom så maken reagerade - ska du gå IGEN?
Var dock väldigt trött o sov middag 2 tim o sen efter middagen så la vi oss o såg film varpå jag somnade efter 30min och vaknade kl 23 av en konstig känsla, satte handen mellan benen o säger "älskling jag tror mitt vatten har gått" o reser mig snabbt som attan (dock inte utan att läcka ner soffan) o springer upp på toa. Väl uppe är trosor o klänning genomvåta. Ringer förlossningen o de ber att jag kommer in på kontroll. Har då vattnet går inga värkar. På väg in till förlossningen sätter värkarna igång, först 1 var 7e min. Kommer in och får ligga med CTG och under tiden så får jag mer o mer värkar. Jag har 3 per 10 min, men de är för svaga och oregelbundna tycker dom och 00:45 är vi på väg hem igen. Redan i bilen på väg hem får jag starkare värkar. Väl hemma vill maken att jag ska sova litet men jag har så ont att jag kan inte ligga ner. Ställer mig på knä i duschen och lutar mig mot badkarskanten och har mobilen vid mig och använder dess stoppur för att kolla längden på värkarna.
Hade redan när vi kom hem 3 värkar på 10 min som varade 40-60sek, men ville inte åka tillbaka igen då de sa att jag var bara öppen 1 cm och att det skulle dröja timmar innan jag var öppen de 3cm som krävs för inskrivning. Så jag härdade ut så länge jag kunde men jag stod ju typ o skrek i duschen av smärtan, försökte andas genom värkarna som jag blivit lärd, men de var jättestarka!
När jag inte stod ut längre så ringde jag in igen och de sa att vi var välkomna tillbaka o att de hoppades att det hade öppnat sig lite mer sen sist. Klockan var då 2:45, dvs 2 tim efter vi lämnat förlossningen.
Väl inne konstaterar dom att värkarna är lite mer "rejäla", kopplar på CTG och kollar tappen. Är nu öppen 4 cm och har 3 kraftiga långa värkar per 10 min. 3:20 blir jag inskriven. Börjar med lustgas. Kl 5 ber jag om EDA, då jag har så fruktansvärt ont och dessutom börjat få krystvärkar trots att jag bara är öppen 9cm, och får absoluuuuut inte krysta. Där hade jag världens panikkänsla vet jag - hur gör man för att stå emot en impuls så stark? Halv 6 får jag EDA och därefter s lugnade allt ner sig.
Jag tyckte dock itne att det gjorde nåt att förloppet stannade av litet, jag var såå trött att det var skönt att kunna vila lite mellan värkarna. Så mellan halv 6 och 9 händer i princip inte ett jota. Jag får lite värkstimulerande för att få ner honom den sista 1,5 cm som krävdes innan jag kunde börja krysta och 9:30 frågar BM om hon ska fylla på EDA igen, varpå jag säger (det här har maken berättat för mig, jag har inget minne av detta) - Nej, nu räcker det. Nu ska den UT. Vi påbörjar krystningsarbetet och 40 min senare så är han ute!
Jag sprack ganska mycket och fick en hel del stygn där nere, mellangården klarade sig men "allting annat" gick sönder. Men är SÅ lycklig i min lilla son och vi myser på här hemma!