Här kan du skriva det där sms:et eller mailet du så gärna vill men inte vågar skicka!

Jag fattar inte hur du kunde välja att gå framför att prata med mig. Jag förstår inte hur du kan säga att du längtar tills vi får barn och tar dina saker och flyttar två dagar senare. Jag fattar inte hur du kan sitta och planera ett bröllop och säga hur du ser fram emot ett liv med mig och sedan bara tvärvända på ett par dagar.

Jag visste inte att du var så feg. Men jag är jävligt glad att jag fick veta det nu och inte senare. Tack för att jag slösat bort flera år på en kille som bara lekte med mig! Fan!

Jag skulle önska att jag kunde säga så här till min mamma i himlen.

"Mamma jag saknar dig varje dag. Ibland tror jag mig se dig på komma cyklande på din cykel och för någon sekund slår hjärtat ett extra slag. Det var så jobbigt att se dig ha så ont. Så ovärdigt. Du skulle ju vara frisk och se L växa upp. Jag är glad att du fick träffa honom och gav honom det där speciella smeknamnet. Vi pratar om dig mamma, ibland när vi äter frukost tittar L ut genom fönstret och säger så där glatt som bara en treåring kan säga
-Idag är det sol. Mormor är i solen. Visst mamma? :)
Du skulle skrattat åt alla hans tokerier. Han har din humor.
Jag vet att jag inte sa det så ofta och bara några gånger när du var så där sjuk. Men jag älskar dig mamma. 

Jag kan höra din röst och hur du lät när du ringde och ville prata med L fast han bara dregglade ner telefonen :)  Den där sjukdomen var och kommer aldrig vara du! Den vann inte! Du är på en bättre plats full med gula kantareller och dragspelsmusik nu. Jag hoppas vi ses igen någongång.
Kram från mig." 

Till min pojkvän.

Jag önskar att vi kunde ha det så bra som det var för ett år sedan. Fast det var dåligt då eftersom att du inte ville ha ett förhållande. Men då hade inte jag tappat hoppet än. Jag hade inte sett de gamla bilderna som du tydligen måste spara. För "Ska jag radera bort hela mitt tidigare liv eller?"

Nej det är inte hela ditt tidigare liv det handlar om. Det är om en viss person. Det är henne jag önskar att du kunde radera bilderna på.

När jag äntligen, efter två-tre månader vågar ifrågasätta om du skulle bli glad om jag hade bilder på någon jag var kär i när vi träffades för förra sommaren och du valde henne istället för mig. Du försvarar dig med att det inte är roligt för dig heller när du går på stan och blir påmind om vilka människor jag legat med.

Näe det kan jag väll förstå att det inte är roligt, men tänker du efter litegranna så var det när jag insåg att du hade alla de där bilderna från sommaren som hade kunnat blivit vår men som blev er. När jag fick höra av vår gemensamma kompis att du skulle åka ner och hälsa på henne och hennes fittkompis. När jag tänkte Jag vet ju att han inte vill ha något förhållande och han har säkert inte glömt henne än. Det var då denna sommar gick käpprätt åt helvete.

Jag har legat med jävligt många den här sommaren, det har jag erkänt och det är inget jag är stolt över. Jag ångrar mig så inihelvet fast utan det vet jag inte om det skulle vara så bra som det känns tillochfrån just nu. Men som du sa "Varje gång inte jag var med så har du varit med någon annan". Du kanske ser det så, men alla gånger utom en så var det när du skulle varit med men sket i att komma, när du inte verkade det minsta intresserad av att komma, eller av mig!

Du säger att du inte kan lita på folk och kommer att ha svårt att lita på mig igen. Men vet du vad, det är inte så jävla roligt att  försöka lita på dig när du valde henne framför mig för förra sommaren och sket i mig heller. Det är inte så jävla roligt att du måste ha kvar bilderna på när hon sover i din famn som hennes jävla fitt kompis knäppt.

Det spelar ingen roll att det är den fittan som knäppt bilderna. Eller att "Du inte ens tänkt på vilka bilder hon la över på din telefon".

När jag berättat att jag inte gillar dem så kan du väll åtminstone låtsas som att du bryr dig.
Jag har inte vågat titta igenom dina bilder igen. Jag får ont i magen bara jag tänker på det.
Jag tvivlar ändå på att du tagit bort bilderna. Tagit bort henne.

Och det gör så jävla ont att jag nu gråter när jag skriver detta..

Men jag gillar dig ändå, hur mycket som helst.
Och jag tror att vi kommer fortsätta vara VI. I lång tid framöver!
Jag är bara så osäker!

Känner igen det exakt...

Till X sambo: Jag är ledsen, men han och jag hånglade och hade sex för åtta år sedan, precis när ni fått ert "rädda förhållande barn". Vi har kontakt ibland via mail. Jag vill inte ha honom, men han är rolig och jag gillar att skriva till honom. Det är inte laddat för mig, min sambo vet allt om honom. Men din sambo går bakom ryggen på dig och jag får inte sms:a eftersom du kan se det. Jag tror att det är flera än mig han har varit med.

Till min bästa vän: förlåt för alla obesvaradekänslor det senaste året. Försökte ignonrera och skratta bort det. Men nu när u har flickvän så inser jag att jag är kär i i. Jag önskar det blir vi när vi båda är redo! Tll min kusin: jag hatar dig så mycket att jag älskar dug, du sviker mig gång på gång och ljuger hela tiden.. Du tar o tar men aldrig ger. Önskar du nån gång kan öppna ögonen och se den med öppna ögon. Du är genom falsk och jag skäms för dig.. Brinn i helvetet.

Till min "bästa" vän sedan 4 år tillbaka.

Vi har varit bästa vänner i några år nu, men det senaste året så har vi glidit ifrån varandra mer och mer. Jag har varit ledsen för det, men vet om att det är sådant som lätt händer när den ena får barn. Det mesta i mitt liv kretsar runt min familj och mitt nya arbete som jag stormtrivs med.
Idag så insåg jag att jag faktiskt saknar den som du var innan. Den som du var innan du blev bitter för att du inte blir gravid, innan du så tydligt slängde upp skit i ansiktet på mig och min man. Innan du verkligen visade vilken dubbelmoral du har.
Jag har insett att när jag är med dig, så drar du ner mig, får tillbaka mig i den nedåtgående spiralen där det är en massa skitsnack om dina/våra vänner. Och det gör mig så ledsen, för innan så var du så glad.

Jag vill inte berätta för dig att jag ska genomgå en utredning för borderline & ADD snart. För att jag är helt säker på att det kommer att gå en massa snack då.

Det är en massa som jag skulle vilja säga till dig, men ärligt talat så orkar jag inte. För du blir så arg. Då kommer du bara att slänga all din skit i ansiktet på mig, och det vill jag inte höra. Orkar inte höra. För just nu så har jag en bra period. Och den ska du inte få förstöra.

//Smulan

Brev till min mamma: Hur fan tänkte du !? Förstod du inte att vi älskade dig ! Du sa att allt var bra och du hade så fantastiska planer på hur du skulle få ditt liv på nya vägar och jag och min syster stöttade dig totalt och såg fram emot allt som du sa. Så varför i helvete gjorde du så ?! Hur kan man bara lämna sina barn utan förälder och någonstans att ta vägen !? Du är en jävla idiot men jag saknar dig så otroligt mycket så att det gör ont. När folk pratat om dig så skrattar jag för vad annars ska jag göra ? Gråta ögonen ut mig ? Du är hatad och älskad på samma gång. Till min mamma som tog livet av sig bär jag bara var 10 år. Det var även jag som hittade hennes livlösa kropp....

Till en kille jag dejtade under två års tid för sju år sedan men vi aldrig kom till skott:

Jag vill umgås med dig igen, du fick mig att känna mig på ett sätt som ingen annan fått mig att känna. Vi var ofta tysta men vi förstod varandra. Jag älskade dig, har alltid gjort det och gör det fortfarande. Du är inte samma människa längre, och det skrämmer mig lite, jag saknar den gamla du, den jag älskade. För mig behövde du aldrig ändra dig, det vet du. Jag undrar om du någonsin älskade mig, och kände samma dragning till mig som jag kände till dig. Vad var anledningen till att vi aldrig gick hela vägen? Jag drömmer ofta om dig, vill bara ligga i din famn igen och känna vinden svalka oss som när vi soltorkade på stranden den där gången. Varför dög jag aldrig för dig? Är det som jag tror, att det inte ens hade med dig och mig att göra, och att om situationen sett annorlunda ut så hade det varit vi? Visst känner du den fortfarande? spänningen mellan oss, känslan i omfamningen varje gång vi kramas, blickarna vi ger varandra?
Kanske är det bäst om jag aldrig får veta, och detsamma för dig eftersom vi vet att det aldrig kan bli vi. Tack iaf för tiden vi hade ihop, jag kommer alltid vara din vän.