Inlägg från: Enniie |Visa alla inlägg
  • Enniie

    svårt att svälja ner mat-ångestrelaterat

    Det är inte rättvist alls. Jag blir så ledsen för din skull.

    Men det kanske är en bra ide att börja med medicinering nu? Det kan ju hjälpa dig. Det är tur att du har läkare nu tillhands när det är så illa som det är. Jag förstår att du inte orkar något alls. Fy fasen vilken sommar du får utstå...

    Jag blir uppriktigt ledsen över att veta att du fått ett bakslag, men är oändligt tacksam över att du också vill skriva och stötta i det mån som du orkar. Man känner sig inte lika ensam i detta då...

    Jag fick hem tre böcker idag. En om kontrollbehov, och två andra om ångest, depression samt fobier. Jag hoppas att någon av dom ska kunna ge mig rätt verktyg för att kunna hantera alla känslor man har. Jag har läst ca 20 sidor i första boken om fobier och ångest, och jag kan säga att nästan allt stämmer in till punkt och pricka.

    Jag träffade min psykolog igår. Pratade lite om hur det är idag. Inga nya råd, utan hon håller fast vid att jag ska ringa allmänpsyk snarast. På mvc såg allt bra ut. Bebis växer dock så har mitt järnvärde börjat dala ner igen. Så vi får la se om järndropp blir aktuellt igen.

    Tänker på dig!
  • Enniie

    Ja, man hade kanske hoppats på mindre regn. Dock så gör det mig ingenting att det är lite kyligare, eftersom jag känner mig övervarm typ jämnt.

    Hur går det nu då? Kräks du fortfarande efter du ätit?

    Det gick bra några dagar för mig, jag kunde smaka mer på maten jag lagade. Men sen igår så kom bakslaget bara för att jag väntade för länge med att äta när vi var hos en vän. Det kändes skittråkigt, men det är nya tag idag som gäller.

    Humöret är nere i botten, känner mig konstant irriterad. Inte roligt alls.

    När får du veta om du blir inlagd då? Kan tänka mig att det inte alls är kul, men det kanske är en räddning. Och med tabletterna går det bra?

    Kram

  • Enniie

    Usch.. Jag är glad att jag slipper kräkas iallafall, eftersom jag har en sån spyfobi.. Men illamående hör till vardagen, tyvärr...

    Jag vet när jag började med mina tabletter att det tog ett tag innan man märkte att dom hjälpte lite. Utan dom kan jag inte äta alls. Försökte trappa ner med fick inte ens i mig vatten då... Dock så får jag inte full effekt av dom så det är tal om att nya ska sättas in sen efter graviditeten. Jag som avskyr tabletter... Men men. Vill man någon gång i framtiden leva ett normalt liv så måste man försöka, så är det ju.

    Jag har mest vart arg idag. På allt. Trots att jag fick äta lite mat förut. Tycker så synd om barnen som aldrig får se mig glad.

    Jag ska mysa mig ner i soffan med en kopp te nu och försöka slappna av. Jag hoppas du får en fin lördagskväll. Tänker på dig.

  • Enniie

    Usch vilken ångest jag har nu. Hjärtat slår snabbt, illamående och gråter som ett barn.

    Mannen försökte muntra upp mig förut med blommor och choklad, och jag får bara så dåligt samvete över den jag blivit tack vare allt detta.

    Fan va trött jag är på att må skit dagarna i ända. Ännu mer skit mår man när man börjar närma sig sin födelsedag, och man inser att man fan inte alls har många omkring sig. Fick ett mess från mamma idag som önskade grattis ifall hon skulle glömma. Va svarar man på det?

    Jag svarade inte alls...

    Nu fyller man strax 24, och att ha "förlorat" det senaste året i "sjukdom" känns fördjävligt... Att man inte kommit längre.

    Det enda jag önska mig är att leva ett normalt liv. Men ibland verkar det se helt hopplöst ut...

    Usch...

  • Enniie
    henricko skrev 2012-07-15 10:47:08 följande:

    Detta dåliga samvete du o jag har för att allt har blivit som det har blivit prg av hur vi mår jagar oss..
    Men alla tankar som far igenom ens huvud är inte lätt att stänga av som alla säger att man ska.

    Att leva i nuet
    Hur gör man det?

    När varje dag är en kamp för att orka med allt.
    Men trots allt som händer o sker med oss så är vi inte sämre människor än andra.
    Du o jag är DUKTIGA och BRA mammor o flickvänner
    Även om vi inte ser det så mellan varver.

    Tänker på digGlad                 


    Ja, det är väldigt svårt att se det just nu. Nu tror man för jämnan bara att alla har det bättre utan en själv, eftersom man anser sig vara en börda helt enkelt. Men vi båda är ju älskade oavsett...

    Vid 03 inatt lugnade det sig så pass så jag kunde somna. Så jag är ordentligt trött idag vill jag lova. Jag försöker att hålla en positiv attityd så humöret ska hålla sig uppe hela tiden. Idag har jag bestämt mig för att ha en bättre dag helt enkelt. Då måste man nog mer eller mindre övertyga sig själv om det för att man ska kunna ha det.

    Precis som psykologen sa så har man för många negativa tankar, vilket gör det svårt att se saker från den ljusa sidan. Man känner sig deppig eftersom man inte ser något bra.

    Suck.. Det är så mycket med huvudet. Man blir bara så trött på sig själv.

    Här regnar det som bara den. Så det blir en innedag idag. Tänker inte kliva ur mina mjukisbyxor på hela dagen!

    Kram!           
  • Enniie

    Ja, eftersom jag är gravid så är det inte tal om starka tabletter. Vilket heller inte gör mig något eftersom jag inte gillar att knapra pills... Men dom jag har är vanliga Lergigan Comp. Gravida brukar få det för illamående, och eftersom jag (i samband med ångesten) alltid mår illa, så funkar dom bäst.

    Dom är även orosdämpande. Ibland får man ta två tabletter (som inatt) för att de ska hjälpa, men det gör dom också 8/10 gånger.

    Solen tittar fram lite då och då, men ja, inte tänker jag gå ut för det.

  • Enniie

    Skönt ändå att du sluppit ångesten. Oron går man nästan konstant med... Tycker det iallafall är starkt gjort att du tar medicinen, för gillar man inte tabletter så blir det hela lite svårare, eller som jag som hatar biverkningarna....

    Bra att du fick i dig lite. Du har inte spytt efter? Jag brukar också må illa efter jag ätit. Det är som om man blir "straffad" på ett eller annat sätt när man väl lyckas få i sig lite..

    Vi gick en sväng till lekparken vi med nu när solen tittade fram. En tripp till affären vart det också. Men nu är det kväll för mig. Fick i mig lite glass också, så nu står jag mig ett tag.

  • Enniie

    Var borta i ett par dagar med några vänner och barn i stuga. Trodde att jag skulle må bra av att komma bort, men hade otrolig ångest/illamående båda kvällarna. Somnade runt 4 på morgonen båda nätterna.

    Kunde äta bra med mat under dagen dock. Fast på kvällen kunde jag inte förmå mig att ens äta choklad. Det tog bara stop.

    Nu är jag iallafall hemma, och har petat i mig lite och mår ganska ok. Blir nog en tidig kväll för mig.

    Hoppas du haft det bra.

  • Enniie

    Usch vad jobbigt för dig NeLe... Jag hoppas att allt löser sig för dig!

    Förövrigt så lade vi oss tidigt igår, och vi släckte ner redan vid 01. Vet inte när jag släckte ner så tidigt innan...

    Idag fick jag i mig en hel bacon och broccolipaj. Helt otroligt. Det tog imot då och då, men jag fortsatte äta.

    Sambon är iväg till Sthlm med ens sonen idag, så jag har bara minstingen hemma då äldsta är hos sin far. Skönt att ha det lite lugnt här hemma. Jag ska ställa mig och vika tvätt så man får något nyttigt gjort. Nu kan jag inte skylla på att jag inte ätit något och inte orkar. men jisses vad trött man blir när man äter. Eller lat snarare.

    Kram

  • Enniie

    Jag tror det är så, faktiskt. Jag är så otroligt trött efter frukosten ibland så jag skulle kunna somna sittandes. Sen har jag också en väldigt hög puls jämt (ca 110-120) så man är konstant slut, eller så får man överskottsenergi utan dess like, men är också totalt däckad efter...

    Va bra att du stod imot Henricko! Jag känner samma sak ibland efter jag ätit, men spyrädd som man är så står man imot så mycket man kan.

    Vi var iväg och köpte en massa frukt förut. Fick i mig en hel del, plus en vaniljmunk.

    Imorgon ska vi köpa hem mat från min favoritrestaurang för första gången på 1 1/2 år. Nervös är jag. Det är UNDERBAR mat där (thaimat), och jag har vart sugen sååå länge. Sambon har sett till att vi är barnlediga under den tiden så jag kan få försöka äta i lugn och ro. Hoppas jag får i mig något.

    Kram till er båda kämpar!

Svar på tråden svårt att svälja ner mat-ångestrelaterat