• Anonym (Ledsen)

    Jag klarar inte en abort....

    För snart en månad sen fick vi reda på att jag är gravid igen. Maken vill inte ha fler och vill att vi gör abort, jag vill hemskt gärna ha barnet men kände mig så jäkla egoistisk samtidigt att jag storgråtandes sa att jag skulle gå med på det, jag vill att man ska vara två om ett barn så klart men jag känner nu att nej det går inte, jag fixar det inte!

    Var in till sjukhuset och gjorde ett vul två veckor efter beskedet för att kolla hur långt gången jag var samt pratade med läkaren om en ev abort, vilket inte fick mig att må ett dugg bättre efter att jag sett lilla bebisen med tickande hjärtat.

    Vi har två barn tillsammans sedan tidigare, har båda fast jobb, villa och allt det där så jag förstår inte varför han tycker att det skulle vara så hemskt.... Vi har haft oskyddat sex och det har han varit väl medveten om, det har tom varit hans eget val eftersom jag inte mått bra av dom preventivmedlen som jag provat.

    Är jag hemsk och egoistisk som överväger att behålla? Eller borde jag blunda för mina egna känslor i ett sånt här läge och bara fullfölja aborten? Hur skulle ni ha gjort?

    Är snart i v 12 och känner att jag inte kan vänta länge till med ett beslut...

  • Svar på tråden Jag klarar inte en abort....
  • Anonym (samma lika)

    Åh jag lider med dig! Hoppas allt löser sig snart! Hur långt har du gått nu?

  • Anonym (Ledsen)

    ÄNTLIGEN har knuten i magen lösts upp! Herre gud, jag tror jag aldrig har gråtit så mkt någonsin som igår. Som jag skrev igår så gav jag honom ett ultimatum, vara kvar med mig och ALLA våra barn eller gå isär och han behöver aldrig ta ngt som helst ansvar över mini men oavsett så ville jag ha svaret samma kväll. En halvtimme gick det max innan han kom efter mig och sa att självklart ska vi fortsätta som en familj och nu när vi vet vart vi står så har vi lite tid kvar att fundera på hur vi ska göra för att det inte ska hända igen när liten väl är här. Han säger att han helt och fullt respekterar och förstår mitt beslut och att han inte lägger skulden på mig, att det inte var meningen att beté sig så som han har gjort att det bara blev så. Det känns otroligt skönt att jag fick ösa ur mig all besvikelse mot honom och faktiskt så tycker jag redan nu att han är förändrad MEN jag gjorde väldigt klart för honom att ska vi fortsätta tillsammans så vill jag aldrig mer att han fryser ut och ignorerar mig igen så som han har gjort dom här två månaderna.


    SB2011 skrev 2013-07-31 19:23:03 följande:
    Usch! Stackare! Förstår du är rädd men sen samtidigt tycker jag du är stark som står på dig och gav han de ultimatumet! För du förtjänar verkligen inte att han behandlar dig så!
    Hade du en bra tjej dag me väninnan och dottern?
    Kram på dig
    Tack snälla du
    Vi hade en väldigt bra dag, det var så otroligt skönt att bara komma bort och bara vara.
    Anonym (samma lika) skrev 2013-08-01 08:11:05 följande:
    Åh jag lider med dig! Hoppas allt löser sig snart! Hur långt har du gått nu?
    Tack snälla
    Är idag i v 15+4

  • SB2011

    Ohhhh va glad jag blir!!

    Så bra!! Ibland måste man ruska om dom så de kommer ur de hela!!

    Vet du vad! Vi e lika långt gångna ju!! Jag e också i v15+4 idag!:)

  • Anonym (Ledsen)
    SB2011 skrev 2013-08-01 11:58:48 följande:
    Ohhhh va glad jag blir!!

    Så bra!! Ibland måste man ruska om dom så de kommer ur de hela!!

    Vet du vad! Vi e lika långt gångna ju!! Jag e också i v15+4 idag!:)



    Men va lustigt!! Kul
    Emelie 1987 skrev 2013-08-01 12:40:12 följande:
    Själv är jag i vecka 12+5.



    Då är du inte så långt efter! När är du då beräknad?

    Ååh va de känns bra allting nu! Maken har verkligen gjort en tvärvändning, han är min goa man igen och nu kan jag äntligen se fram emot den här lilla människan som växer och gror i mig han var ut med soporna tidigare ikväll och stötte på grannen som var ute och berättade stolt att dom kommer få en ny granne, det tog en stund innan han fattade
  • Emelie 1987
    Anonym (Ledsen) skrev 2013-08-01 21:31:25 följande:
    Då är du inte så långt efter! När är du då beräknad?

    Ååh va de känns bra allting nu! Maken har verkligen gjort en tvärvändning, han är min goa man igen och nu kan jag äntligen se fram emot den här lilla människan som växer och gror i mig han var ut med soporna tidigare ikväll och stötte på grannen som var ute och berättade stolt att dom kommer få en ny granne, det tog en stund innan han fattade
    7 februari är jag beräknad, tredje barnet här med faktiskt. Och du har BF någon gång i mitten på januari gissar jag?  

    Vilken härlig helomvändning, det gillar vi starkt.
    En man, två barn, tre älsklingar
  • SB2011

    Kul med flera som är nära i tid:)

    Har ni fått tid till rul än?

    Jag har fått 14/8 så mindre än 2v:)

    Skönt att han har gjort en sån helvändning!! :)

  • Emelie 1987

    Jag fick kallelsen på posten härom dagen, den 3 september har jag RUL.  


    En man, två barn, tre älsklingar
  • Anonym (samma lika)

    Underbart att höra! Tror att de behöver en riktig omskakning för att förstå ibland. Jag tror jag vann även min mans respekt på att jag stod fast vid min åsikt. Han är med på noterna men fortfarande lite i chock. Och ärligt talat, jag med! Hjälp, hur klarar man tre? Vad långt ni alla hunnit, jag är bara i 7+5 än. BF 15 mars.

Svar på tråden Jag klarar inte en abort....