Sorg13 skrev 2014-02-26 19:52:30 följande:
Jag har ju som sagt provat på det en gång, det räckte! Det viktigaste är att min son med nöd och näppe överlevde efter sugklockor och tänger. Nu vet jag att min förlossning bli planerad! Vilket innebär att jag mitt i sommaren och semestertider med låg bemanning på sjukhusen, riskerar och bli hemskickad etc och allt vad man hört om. Allt planerat och färdigt. Vill komma hem med ett levande barn.
Lite varning först för de som inte vill höra om negativa upplevelser om vaginal förlossning.
Jag tänker också att en viktig fördel med planerat snitt under sommaren är att man är garanterad bra vård och tillräckligt med personal. När jag födde i maj var det fullt på sjukhuset och jag fick till största delen vara ensam. Det var väl i stort sett när jag började krysta ut barnet som det kom in en barnmorska. Som uppträdde rent sadistiskt skulle jag vilja säga. Hon var hånfull, sa att jag skulle krysta EFTER värkarna, nekade mig att försöka föda upprätt och gav mig inget stöd på något sätt. Dessutom fick jag förlossningen igenom inget smärtstillande trots att jag bad om det, och lustgasen gav ingen verkan. Blev lovad epidural men fick det aldrig. Mina värkar gick i ett och jag fick aldrig någon paus. Min upplevelse är att det var 11 timmar av ren tortyr - total maktlöshet och ingen som försökte hjälpa en. Helt utelämnad och jag kunde inte hantera den smärta som var så mycket värre än jag någonsin kunnat föreställa mig. Jag minns den än. Som vassa svärd som skar sönder mitt inre och jag kunde inte komma ifrån den. Jag var helt utom mig och helt okontaktbar.
Jag är otroligt operationsrädd och vill varken bli sövd eller skuren i. Men jag ser det som himmelriket att få ett snitt jämfört med vad jag varit med om! Jag vet inte hur jag kommer att uppleva det och jag ser inte fram emot snittet eller läkningstiden. Men det jag varit med om vill jag för allt i världen inte behöva genomlida igen.
Tänk om det fanns ett tredje alternativ ändå!!