• Anonym (nyfiken)

    kirurgisk abort

    Hej!

    Ska göra abort och är ganska säket på att jag vill göra en kirurgisk då. Så nu undrar jag om någon som har gjort det kan beskriva hur det var? Vad hände, hur lång tid sakerna tog, hur du mådde innan och efteråt osv. Allt som har med aborten att göra :)

    Tacksam för snabba svar! :)

  • Svar på tråden kirurgisk abort
  • lillejag2009

    Jag har gjort det två gånget

    Jag valde att höra i narkos man kan även göra med lokalbedövning.

    Men mina tog Max fem minuter

    Efter mådde jag ganska okej hade rejäl mens värk. Men det psykiska tar längre tid att lindra

  • Anonym (D)

    Gjorde en kirurgisk abort i tionde veckan. Fick ta tre Cytotec vaginalt samtidigt som två Alvedon (oralt) hemma, tre timmar innan aborten. Kände ingenting av dessa. På sjukhuset fick jag dra på mig operationskläder, lägga mig på en bår och fick en infart satt i armvecket. Man kopplade dropp eftersom jag varit utan mat länge, sen fick jag prata med opererande läkare, svara på några frågor och en jättetrevlig sjuksköterska höll mig sällskap och gav mig en starkare smärtlindrande tablett innan det blev min tur att rulla in i operationsalen.
    Väl där hjälptes jag över på en bår med "gynbyglar", sen fick jag en smärtlindrande spruta och andas syrgas genom mask innan de sprutade in narkosmedlet. Minns bara att de sa "nu sprutar vi in narkosmedlet" och sen var jag borta. Vaknade på uppvaket femton minuter senare, helt smärtfri och inte speciellt dåsig. Då hade de dessutom hunnit sätta in en hormonspiral efter skrapningen, så det går fort.

    Fick ligga en halvtimme innan jag sa att jag ville gå hem, då fick jag fika och sen gå och sätta på mig mina egna kläder igen. Fysiskt har jag inte haft några som helst besvär och personalen var fantastisk hela vägen från det att jag kom på första besöket för att tidsbestämma graviditeten till dess aborten skedde ett par veckor senare. Har inte haft ont alls och blödningar var mycket sparsamma. Mentalt var det däremot tuffare eftersom jag velade mycket innan jag väl bestämde mig för aborten, men jag har inte ångrat mig och jag är väldigt nöjd med att ha valt kirurgisk abort. Kunde inte ha varit mer nöjd med vården i det här fallet.

  • gelica

    Jag gjorde en kirurgisk abort i mars och det har varit en helvete resa för mig. blödde nästan ingenting efter ingreppet men efter tre dagar fick jag störtblödning och jätteont, efter ngr dagar med samtal till 1177 ljög jag om att ja hade feber så de skulle fixa en tid till mig på akuten. hade redan då börjat få feber och blev snabbt mycket sämmre. när ja kom upp på sjukan efter en halv timma kunde ja knappt gå, hade fruktansvärd huvudvärk och illamående. min kille fick anmäla mig i luckan och när ja väl kom in fick de knappt kontakt med mig och ja hade 40 graders feber. jag rullades iväg till gynakuten och var inte längre riktigt med. fick snabbt dropp och de gjorde en undersökning vaginalt men ja hade så ont så de kunde inte föra in den så långt men hon kunde se direkt att ja hade in infektion i livmodern efter aborten. detta berodde på att de hade missat få ut en del av fostret som sedan dragit åt sig bakterier. efter ett par dagar med dropp, morfin och antibiotika fick jag göra ytterligare en skrapning. låg kvar några dagar till för att infektionen skulle lägga sig. Har mått jättedåligt psykiskt efteråt och önskar av hela min själ att jag inte gjorde aborten. 

    Själva ingreppen tog inte alls lång tid, drygt tio min men sen låg man ju på uppvaket. kommer inte ihåg hur länge. Jag tyckte det var jobbigt att ingen ville tala om för mig hur fostret såg ut eller att jag själv kunde få se det. men sådana är reglerna tydligen.

    Men detta är inte de vanligaste ofta sker det ju utan vidare problem, så bli inte avskräckt av min berättelse. Men snälla var 100 % säker att valet är ditt och inte massa runt omkring dej som påverkar ditt beslut.

    Har du frågor eller så får du gärna pm:a mig.
    Stora kram till dej!  

  • Anonym (nyfiken)

    tack för alla svar!

    men.. bestämdr ni själva att glra kirurgisk eller var det pga hur långt gångna ni var?

    hur gick allt till innan dagen för själva aborten, t.ex undersökningar osv..

    Har nämligen en tid på kvinnokliniken på tisdag och är riktigt nervös för har ingen aning om vad som kommer att hända.. Är det bara ett första samtal med prover osv eller ?

  • Anonym (Mi)
    Anonym (nyfiken) skrev 2013-11-23 21:18:33 följande:
    tack för alla svar!
    men.. bestämdr ni själva att glra kirurgisk eller var det pga hur långt gångna ni var?
    hur gick allt till innan dagen för själva aborten, t.ex undersökningar osv..

    Har nämligen en tid på kvinnokliniken på tisdag och är riktigt nervös för har ingen aning om vad som kommer att hända.. Är det bara ett första samtal med prover osv eller ?
    vid första besöket fick man göra ett vul för att fastställa hur långt man var gången, sen fick man prata med en barnmorska om att man var säker på sitt beslut och ifall man hade stöd hemifrån osv. sen sa jag att jag ville göra det kirurgiskt och det var helt ok (var i v 8). fick komma tillbaka tre dagar senare, fick sjukhuskläder, en infart i armen och cytotec, alvedon och voltaren. man fick som lite mensvärk innan smärtstillandet kickade in och sen hade man inte ont ngt mer. rullades in till "op-salen" och fick hoppa över till en brits med benstöd, fick syrgas genom en mask och sövdes sedan lätt med propofol (ett tips är att tänka på ngt glatt precis innan för då sover man väldigt gott på det medlet). vaknade superpigg redan när jag slog upp ögonen, ingreppet hade tagit sju minuter. fick smörgås och te och sen åkte jag hem efter en timme. nästan inga blödningar alls, ingen smärta, inga problem över huvud taget. det jag inte var beredd på var de psykiska efteråt. jag var ju heeeelt med på att göra en abort, ville absolut genomföra det och hade tänkt igenom det noga så jag trodde inte att jag skulle fundera på det så mkt efteråt men det gjorde jag. inte så man blev deppig eller så man jag blev helt tokig i tanken på att skaffa barn. jag ville bli gravid!! jättekonstigt egentligen men jag tror att kroppen fortfarande har graviditetshormoner igång och typ "saknar ngt" på ngt sätt. aja, det var inte jättejobbigt utan la sig efter några veckor men det var väl egentligen det enda jag gärna hade sluppit. kan absolut rekommendera en kirurgisk abort om man nu ska göra en. medicinska har jag bara hört helt vidriga berättelser om. var med när min kompis gjorde en hemma (hon fick tabletterna med sig) och hon kräktes och bajsade ner sig av smärta innan hon svimmade i badkaret. hon grät som vid en förlossning och då är det ändå en tjej som gick med bruten nacke i tre dagar utan att gnälla...
  • Anonym (nyfiken)

    Tack föt svaret ! Var på första besöket idag och fick precis som du sa göra vul, ta prover osv. Däremot ville hon inte låta mej göra kirurgisk abort, sa ayt det var dumt av mej, att jag inte ens var mogen för abort om jag trodde att en krurgisk var mindre dramatiskt osv.. Men jaja tillslut fick jag som jag faktiakt ville och kände mej trygg med, srn fick jag lämna blodprov och sen åka hem. Fick en tid för operationem imorgon klockan åtta så det blir en tidig mprgpn då jag bor sju mil från sjukhuset och drt är ishalka på vägarna.. Tur att jag får en powernap sen ;)

  • Anonym (bra!)

    Bra att du stod på dig! Dom flesta inom sjukvården rekommenderar medicinsk abort, men jag tycker absolut medicinsk är mer dramatisk! Har gjort bägge. Medicinsk kan man få göra om några gånger då allt kanske inte kommer ut. Läst mängder av folk här som fått göra om o om o så till slut kirurgisk. Mycket mer psykiskt påfrestande än kirurgisk. Jag tror dom rekommenderar medicinsk enbart för det är såå mycket billigare. Lycka till!

  • Anonym (sara)
    Anonym (nyfiken) skrev 2013-11-27 00:32:18 följande:
    Tack föt svaret ! Var på första besöket idag och fick precis som du sa göra vul, ta prover osv. Däremot ville hon inte låta mej göra kirurgisk abort, sa ayt det var dumt av mej, att jag inte ens var mogen för abort om jag trodde att en krurgisk var mindre dramatiskt osv.. Men jaja tillslut fick jag som jag faktiakt ville och kände mej trygg med, srn fick jag lämna blodprov och sen åka hem. Fick en tid för operationem imorgon klockan åtta så det blir en tidig mprgpn då jag bor sju mil från sjukhuset och drt är ishalka på vägarna.. Tur att jag får en powernap sen ;)

    Så var det för mig också, de propsade på att jag skulle göra medicinsk och jag fick en tid då jag skulle gå dit och ta tabletterna. Ringde dagen före och sa att jag ska göra en kirurgisk, även om jag fick vänta två veckor till, jag ångrar inte alls att jag gjorde en kirurgisk. 


    Min abort gick relativt bra, hade mycket ont efteråt men det gick över efter några veckor. 


    Det kommer gå bra, sköterskorna och läkaren vet vad dom gör. :) 

  • Anonym (Blivande mamma)

    Jag gjorde en kirurgisk abort i dec 2012 pga ett uteblivet missfall. Var i v 9 och de nämnde bara tabletter. Jag fick själv ta upp att det inte var intressant för mig (hade redan gått 3v med ett dött foster i mig då de helst ville att kroppen skulle starta missfallet själv) och att jag ville skrapas. Skrapningen gick jättebra, mådde inte dåligt av narkosen, blödde mkt samma dag och liiiite i 2v efter. Lite mensvärk samma dag. När jag låg på uppvaket fick jag fika och sen kom aldrig ngn för att ta bort nålen i armen så jag somnade om och sov väl i typ 3h. Sen gick jag och sa till att jag ville åka hem. Så jag fick stanna tills jag själv mådde såpass att jag ville hem. Psykisk var det skit men fysiskt gick det riktigt bra och det kommer det säkert göra för dig med.

  • Anonym (nyfiken)

    Nu är jag äntligen hemma ! (tar hela historien nu om någon annan osäker själ läser tråden)

    När jag kom dit ca 07.45 fick jag träffa hon som skulle utföra operationen, fick svara på massa frågor om hälsan osv. Sen fick jag komma till en sköterska som kollade blodtrycket och tog blodprov i fingret. Efter det följde hon mej till uppvaket där jag fick byta om och lägga mej i en säng och vänta. Efter en stund kom en allan sköterska och satt in en nål i armen.

    Tillslut kom narkos sköterskan och hämtade mej,tog mej till op salen där jag fick byta säng. Sen satte hon dropp och jag fick ekg elektroder fastsatta, blodtryckey kollat osv. Narkos sköterskan tog väldigt bra hand om mej! Förklarade hela tiden vad som skulle hända,vem som gjore det och hur det skulle kännas. Fick andas syrgas i någraminuter innan hon gav mej narkosmedlet i armen och hann inte ens tänka nåt innan det blev svart.

    Vaknade några sekunder när jag kom in på uppvaket igen ca en timme efter att dom hämtat mej( operationen gick fort men var rädd då jag aldrig blivit sövd förr så vi tog allt fram till narkosen väldigt lugnt och försiktigt) Sen somnade jag om och vaknade ett tag senare, hade fortfarande dropp, pulsmätare osv. Eftet ca en timme vaken höll jag på attkissa på mej så de kopplade bort droppet och alla slangar och efter toabesöket satt jag bara i sängen en stund innan jag fick fika, prata med läkaren, klä mej och fara hem :)

  • Anonym (nyfiken)

    Nu är jag äntligen hemma ! (tar hela historien nu om någon annan osäker själ läser tråden)

    När jag kom dit ca 07.45 fick jag träffa hon som skulle utföra operationen, fick svara på massa frågor om hälsan osv. Sen fick jag komma till en sköterska som kollade blodtrycket och tog blodprov i fingret. Efter det följde hon mej till uppvaket där jag fick byta om och lägga mej i en säng och vänta. Efter en stund kom en allan sköterska och satt in en nål i armen.

    Tillslut kom narkos sköterskan och hämtade mej,tog mej till op salen där jag fick byta säng. Sen satte hon dropp och jag fick ekg elektroder fastsatta, blodtryckey kollat osv. Narkos sköterskan tog väldigt bra hand om mej! Förklarade hela tiden vad som skulle hända,vem som gjore det och hur det skulle kännas. Fick andas syrgas i någraminuter innan hon gav mej narkosmedlet i armen och hann inte ens tänka nåt innan det blev svart.

    Vaknade några sekunder när jag kom in på uppvaket igen ca en timme efter att dom hämtat mej( operationen gick fort men var rädd då jag aldrig blivit sövd förr så vi tog allt fram till narkosen väldigt lugnt och försiktigt) Sen somnade jag om och vaknade ett tag senare, hade fortfarande dropp, pulsmätare osv. Eftet ca en timme vaken höll jag på attkissa på mej så de kopplade bort droppet och alla slangar och efter toabesöket satt jag bara i sängen en stund innan jag fick fika, prata med läkaren, klä mej och fara hem :)

Svar på tråden kirurgisk abort