• Anonym (Tess)

    Makens och min egna semestervecka är hotad!

    Jag och min man har varit tillsammans i nio år, gifta i sju år.

    Min man har en son på elva år som bor hos oss varannan vecka, vartannat lov, samt fyra veckor under sommaren.

    Min man och jag är lediga fem veckor var under sommaren (alltid samma veckor), så en sommarvecka har vi alltid haft tillsammans själva, utan barnet. Den veckan har vi alltid passat på att åka utomlands bara vi två, för att riktigt få koppla av och ro om varann som familj, maken och jag. Detta har aldrig varit något problem.

    För elva månader sedan så fick vi en gemensam dotter.
    För mig är det självklart att vi fortsätter precis som vi alltid har gjort under alla år, dvs att vi har makens son fyra av fem semesterveckor och under den femte veckan (då vi inte har hans son) så åker vi utomlands. Självklart för mig är även att vår gemensamma dotter följer med på denna resa.
    Detta håller dock inte svärmor med om. Hon tar pojkens "parti" (även om han själv inte någon gång uttryckt något i frågan), och menar på att vi lämnar honom utanför om vi åker utomlands utan honom.
    Jag anser att svärmor har fel.

    1. Vi har ALLTID åkt utomlands utan makens son - det har ALDRIG varit några problem!

    2. Veckan vi åker utomlands på, är en vecka då barnet antingen är med sin mamma (som även hon har fyra veckors sommarsemester tillsammans med sin son, varav minst en vecka av dessa fyra, spenderas utomlands), eller med sin mormor och morfar, eller farmor och farfar (pojken brukar spendera ungefär en vecka var hos m&m och f&f under sommarloven, för att slippa fritids under sommarloven).

    3. Vi har som sagt alltid åkt på en utlandssemester jag och sambon - som en familj, - som den familj som vi är och alltid har varit varannan vecka, under alla dessa nio år. Nu har jag och sambon fått tillökning i vår familj och givetvis så får vårt gemensamma barn bli en del av vår årliga familjesemester! Vart annars ska vi lämna vårt barn under denna vecka - och varför?!

    Jag tycker att detta är helt absurt! Jag blir väldigt arg, ledsen, besviken - ja, det är många otrevliga känslor gentemot svärmor just nu kan jag säga.

    Jag ville bara skriva av mig lite och kanske få lite stöttande ord från andra som är eller som har varit i en liknande sits?

  • Svar på tråden Makens och min egna semestervecka är hotad!
  • Anonym (Tess)
    Anonym (Stackarn) skrev 2014-07-02 11:02:04 följande:

    Menar du att ni gifte er utan att mannens son fick vara med?


    Ja, det gjorde vi.

    Vi hade endast våra bästa vänner med som vittnen.

    Hurså? Detta hände då bonus var fyra år. Big deal?
  • Anonym (Tess)
    M Y L F skrev 2014-07-02 11:04:02 följande:

    Jag måste bara få fråga en sak. Lägger ni extra pengar till mamman varje år, då hon tar med sonen utomlands och ni inte gör det? 


    Maken betalar underhåll på 1500:-, trots att han inte behöver betala ens en krona.
  • M Y L F
    Anonym (Tess) skrev 2014-07-02 11:07:49 följande:
    Maken betalar underhåll på 1500:-, trots att han inte behöver betala ens en krona.
    Tack för upplysningen. Det var ju genröst och bra gjort av honom.
  • Anonym (Stackarn)
    Anonym (Tess) skrev 2014-07-02 11:06:10 följande:
    Ja, det gjorde vi.

    Vi hade endast våra bästa vänner med som vittnen.

    Hurså? Detta hände då bonus var fyra år. Big deal?
    Kan du inte se vilken "big deal" det är så kan jag tyvärr inte hjälpa dig att förstå.

    Jag tycker det är helt sjukt rätt ut sagt att man inte har med sitt barn på en sån stor sak som sitt bröllop. Sen att han var fyra år spelar ingen som helst roll.

    Om ni hade haft er dotter vid det tillfället och hon skulle varit fyra år, skulle hon inte heller fått vara med då?
  • Anonym (Tess)
    M Y L F skrev 2014-07-02 11:10:27 följande:

    Tack för upplysningen. Det var ju genröst och bra gjort av honom.


    Ja, eller det är väl egentligen vi som ger de pengarna, då vi har gemensam ekonomi och delar allt rakt av - även kläder och saker för hans son.
  • Anonym (Tess)
    Anonym (Stackarn) skrev 2014-07-02 11:11:46 följande:

    Kan du inte se vilken "big deal" det är så kan jag tyvärr inte hjälpa dig att förstå.

    Jag tycker det är helt sjukt rätt ut sagt att man inte har med sitt barn på en sån stor sak som sitt bröllop. Sen att han var fyra år spelar ingen som helst roll.

    Om ni hade haft er dotter vid det tillfället och hon skulle varit fyra år, skulle hon inte heller fått vara med då?


    Hon hade fått stanna hemma. Våra bästa vänners barn var omkring samma ålder och fick stanna hemma. Mina föräldrar och makens föräldrar fick stanna hemma. Likaså våra syskon och vänner - alla utom TVÅ vänner, ett par, man och kvinna.
  • Anonym (Anna)

    Jag fattar inte. De är en familj på fyra varannan vecka och fyra semesterveckor på sommaren, en familj på tre varannan vecka och en semestervecka på sommaren. Livet kan ju inte stanna upp och bara stå på vänt de veckorna de är tre?

    Klart att det vore schyst att se till att båda barnen får vara med på allt skoj, men så är det ju inte i en nyfamilj. Det går *aldrig* att göra allting rättvist.

    Givetvis ska man inte systematiskt utesluta en familjemedlem och medvetet se till att göra kul saker när hen inte är där, men faktum är att hen kommer att missa saker.

    I det här fallet känns det ju rätt självklart. Vistelsen i huset utomlands är spikad en specifik vecka. Vilka veckor pojken är hos respektive förälder är spikat och går inte, av olika anledningar, att ändra på. Alternativen är att TS med make och dotter åker utan pojken, eller att ingen åker. Klart att de ska åka.

    Visst, är det så att den veckan gör att ingenting händer de andra fyra veckorna, att inget av barnen får göra något roligt alls på sitt sommarlov med sin pappa och (bonus)mamma, då är det läge att fundera över om det verkligen är värt det att behålla husandelen. Men om det händer roliga sommarlovssaker när pojken är med, då får han acceptera att ni gör roliga sommarlovssaker utan honom, medan han i sin tur gör roliga sommarlovssaker utan er (men med sin mamma och andra släktingar).

    Däremot hade jag pratat med svärmor, försökt få reda på om pojken har sagt något till henne, och pratat med pojken, försökt förklara utan att tillskriva honom några känslor, och hört hur han känner det. Kanske ett jobb för TS man snarare än TS, dock.

  • Anonym (Stackarn)
    Anonym (Tess) skrev 2014-07-02 11:14:59 följande:
    Hon hade fått stanna hemma. Våra bästa vänners barn var omkring samma ålder och fick stanna hemma. Mina föräldrar och makens föräldrar fick stanna hemma. Likaså våra syskon och vänner - alla utom TVÅ vänner, ett par, man och kvinna.
    Fast det är skillnad på om man har med sina egna barn än sina vänners barn. Men då vet jag.

    Men du menar alltså att er andelslägenhet betyder mer för er än vad sonen gör?

    Eftersom ni vägrar att sälja den och köpa en vecka när sonen kan följa med så måste det ju betyda att platsen och lägenheten är mer värd för er än vad sonen och hans känslor är? Hur gör ni den dagen när han säger att han vill följa med? Nekar ni honom då eller duger det att sälja/ändra veckor då?
  • Anonym (Hmm)

    Ja jag fattar ändå inte varför TS man inte själv jobbar på att få med sonen??? Förstår verkligen inte! Det går byta vecka eller att ni faktiskt råkar ha pojken en vecka xtra. Om nu inte mamman råkar åka samma vecka med sonen Det mesta går att lösa om man vill. Tycker såå jävla synd om honom. Innan var en sak när ni åkte själva. Men nu? Nu blir det så specificerat att han inte tillhör kärnfamiljen. När lillasyster får följa med. Fattar ni inte vad ni gör mot honom. Går man in i ett förhållande där det redan finns barn kan jag förstå om man vill göra egna semesterresor INNAN det kommer syskon. Men sen är det uteslutande av familjemedlem och syskon så det skriker om det!

  • Anonym (Tess)
    Anonym (Stackarn) skrev 2014-07-02 11:26:45 följande:

    Fast det är skillnad på om man har med sina egna barn än sina vänners barn. Men då vet jag.

    Men du menar alltså att er andelslägenhet betyder mer för er än vad sonen gör?

    Eftersom ni vägrar att sälja den och köpa en vecka när sonen kan följa med så måste det ju betyda att platsen och lägenheten är mer värd för er än vad sonen och hans känslor är? Hur gör ni den dagen när han säger att han vill följa med? Nekar ni honom då eller duger det att sälja/ändra veckor då?


    Vi hade som sagt lämnat vårt gemensamma hemma då också, om hon inte ammades eller så. Våra föräldrar och övriga släktingar var inte heller med - detta var VÅR dag och vecka. Okej!?

    Vi kan inte köpa en annan vecka, alla veckor är redan köpta. Vi kan inte heller byta då vi har en av de minst attraktiva veckorna under sommaren (och således billigare). Dessutom så firar vi bröllopsdagen där just den veckan.
Svar på tråden Makens och min egna semestervecka är hotad!