BF Mars 2015! :) Någon som vill följas åt?
Om ni dricker annat än vatten till maten till vardags kan det finnas pengar att spara där?
Inlägg från: Lavish
|
-
-
Det är roligt att Linnea och hennes storebror verkligen hittat varandra nu, men det blir allt svårare att lägga dem av samma anledning.
Är storebror vaken går det nästan inte att lägga henne för hon tittar efter honom hela tiden och han vet ju om det och smyger gärna runt i närheten eller gör något litet utrop så att hon ska veta att han är uppe.
När man sen lagt storebror så kan man inte ha Linnea uppe, för i samma sekund man tittar bort kryper hon som en oljad blixt in i hans rum. Snabb som sjutton har hon blivit när hon vet att hon inte får vara någonstans, liten och fortfarande väldigt rund ser det ut som en köttbulle som rullar förbi i hög fart. Han vill att hon kommer och står och lurpassar i dörren och lockar på henne och så fort hon kommit in stänger han dörren så att vi inte ska se att hon är där så att de ska kunna leka istället för att gå och lägga sig. -
Håller med ebe91, så mycket sämre sömn låter det inte som att det kan bli, så sluta amma henne nattetid helt enkelt. Förr eller senare kommer hon sova ändå, de kan inte vara vakna för alltid.septemberbarn08 skrev 2015-10-25 08:15:19 följande:
Vill ni inte läsa ännu ett gnällinlägg från mig får ni bläddra förbi det här för idag har jag bannemig inget positivt att säga :(
Jag går under av nätterna här hemma nu!! Miljoner uppvak varje natt bara för att hon ska snutta! Däremellan kan jag knappt somna om för att jag ligger och väntar på nästa uppvak igen och så får jag ont i hela kroppen för att jag ligger så dåligt och inte kan flytta på mig. Nätterna känns som en lång plåga och varje natt önskat jag bara att det kan bli morgon igen..
Hon biter mig så illa nu dessutom att högra bröstvårtan gör så ont att jag ligger ju vaken bara därför, för att det gör ont hela tiden hon suger. Syns inget sår men gör så ont att jag knappt kan klä mig:(
Hur fasen ska jag få bort nattamningen?
Linnea snuttar också ganska mycket nattetid men än så länge sover/halvsover jag igenom det och tror ändå att jag får en bättre sömn så än om jag tog upp kampen. Men hade jag haft det som du hade hon fått sluta. Har redan slutat ligga halva kvällen med henne och amma för att hon ska fortsätta sova när vi är uppe, då får hon komma upp kinkig och trött istället.
Det som känns bedrägligt är att när hon är ensam med sin pappa brukar hon somna ganska enkelt utan tutte, och sover sedan betydligt längre utan att vakna för att snutta än när jag är hemma. Hon har lärt sig att hon får klara sig utan amningen när jag inte är där helt enkelt. Det är väl positivt på sätt och vis men känns samtidigt lite orättvist... -
Han är 4,5 så det blir ju ingen jämlik lek utan mer som han leker med en hundvalp om man får säga så. Han lägger ut banor, fällor och överraskningar av leksaker åt henne över hela huset och sen får hon krypa igenom och förstöra dem så att han kan bygga igen. De verkar bägge tycka det är superkul.Kpax skrev 2015-10-23 21:04:36 följande:Men gud vad gulligt! Både köttbullekrypandet och att de tycker om varandra. Hur gammal är han?
Och ja än så länge är det jättegulligt, men jag misstänker väl att charmen kommer nötas av efter ett antal kvällar där ingen av dem sover för 21. -
Grattis!!anonym81 skrev 2015-10-25 22:46:45 följande:
Herregud! Jag tog ett gravtest för ett par veckor sedan, det visade positivt!!!!!
-
Linnea har börjat ställa sig upp mot möblerna, och senaste dagarna även gå längst med bord och liknande så smått. Jag vet inte varför hon är tidig med grovmotoriken, man kunde verkligen inte gissa det om man tittar på henne.
Ser otroligt lustigt ut. I kroppen ser hon fortfarande ut som en liten bebis, stort tungt bebishuvud och oproportionerligt stor överkropp med små korta armar och krumma små ben. Hon ser ut som en liten bebis som borde ligga i famnen, absolut inte som en varelse som kan gå stå och gå. Men ändå står hon där och kacklar kaxigt.
Imorgon ska vi ha ett stort Halloweenkalas för vuxna och barn i bekantskapskretsen så vi ska börja med förberedelser idag, göra en del deg och hämta pinnar i skogen jag tänkt göra spöken med vit bordsduk av. Tyvärr snubblade jag över min pumpa-ljusslinga igår när jag skulle springa till Linnea som skrek och nu verkar den vara trasig
-
Igår passerade jag under 80 kg på vågen, vilket är ungefär var jag tror jag låg när jag blev gravid med Linnea, så det är roligt! 10 kg kvar till före sonen, men känns ju bra att jag numera inte blivit fetare av barn nr 2 åtminstone. Nu ska jag gå igenom garderoben igen och se hur mycket av de kläderna jag la undan som omöjliga att komma i som funkar igen. Vilket kommer att behövas eftersom jag ska tillbaka och jobba dec-feb.
Igår hade vi Halloweenfest för 30 personer så nu är jag ganska död, fick förstås fixa allt själv då sambon ju jobbar natt och sover fram till eftermiddagen. Särskilt spännande var det att vispa marängsmet över sjudande vatten medan Linnea försökte ställa sig mot mina ben hela tiden. -
Superfina! Vad duktig du är!septemberbarn08 skrev 2015-10-30 21:09:48 följande:Mitt senaste pyssel :) barnvagnsfilt med tillhörande mobil
-
Försök se det från den ljusa sidan. Den dagen din dotter kommer hem med en ny pojkvän du inte gillar så mycket vet du precis vad från hennes barndom du ska berätta allllt om!LillLouise84 skrev 2015-11-02 16:18:34 följande:
Ursäkta gnäll inlägg men jag orkar fan inte med mer nu. Två ungar på mindre än två år är totalt överjävligt!!!! Tvååringen tar knäcken på mig. Jag funderar på att sjukskriva mig så får pappan ta ungarna. Jag klarar inte mer. Nu bara sitter jag och väntar på att tvååringen ska börja spy. Jag bytte nämligen världens ryggbajs på lillebror så det sprutade majsbajs överalltnär jag försökte lirka av kläderna och jag skyndade mig in i duschen med lillebror och då vänder jag mig om och ser tvååringen stå och äta utbajsad majs. Fy fan vad jag vill bara rymma hemifrån. Orkar inte mer. Varför skaffade jag barn överhuvudtaget. Och så klart kommer inte mannen hem än på sju timmar
-
Låter jobbigt. Känner igen det litet med vår stora som också hade kolik, vet inte om det finns ett samband?septemberbarn08 skrev 2015-11-06 09:09:06 följande:
På tal om rara barn, jag har ett här hemma jag med.. äldre dottern hade som sagt kolik när hon var bebis och har alltid varit lite speciell efter det. Väldigt häftigt humör och väldigt krävande, suger ofta ur all energi från mig redan på morgonen.
Idag har vi hittills hunnit med utbrott över detta: 1. Jag väntade inte på henne innan jag gick ner, TROTS att jag stått 10 minuter och väntat på henne. 2. Byxorna var fel. Byxorna hon SJÄLV valde igårkväll. De var bara fel. Satt fel, såg fel ut, var bara fel. 3. Storebror tog hennes nyckelring (föreställ er vilken katastrof). Hon fick tillbaka nyckelringen (för storebror vågar inte bråka) men det dög inte. 4. Hon vill ha godis NU! Vi brukar köpa helggodiset på fredagar men EFTER att storebror slutat skolan. Men nej, NU ska hon ha godis! 5. Hon hittar inte sin TOMMA tablettask från förra helgen som tydligen var GRYMT viktig för henne. 6. Hon är hungrig. Trots att jag frågade för 10 minuter sedan om hon skulle ha sin smörgås som låg på bordet eller om jag kunde slänga den. Men nu, när smörgåsen är slängd, är hon hungrig. Och, jag citerar: "den jävla ungjävelmackan går ju inte smöra".
Såhär håller det på alltså. Hela dagarna, varje dag! Hon svär, smäller i dörrar, kastar grejer och är helt oregerlig. Har alltid varit såhär så någon "period" är det inte. Hon är så arg på allt och alla och ingenting hjälper.
Nu det inte riktigt sådär mycket med honom och jag tycker också att han haft en "period" nu efter syster kom när han varit värre än vanligt.
Men om det piggar upp så har vi en del liknande konflikter hemma. Tycker det är jobbigast när det är så fullständigt oförutsägbara och knäppa saker han bråkar om. Ibland vill man liksom bara ha en lugn morgon och kan tänka sig att anpassa sig och vika sig lite för att saker ska fungera, men det går ju inte när han kan få spel över vad som helst.
Exempel: Vid soffan låg ett snöre och någon gång när jag kollade på TV klippte jag förstrött sönder det i småbitar. Sen plockade väl sonen något med dom. Dagen efter slängde jag dom när jag städade. Tre veckor senare "Mamma var är mina bebistrådar?" När jag väl insett vad han pratade om och berättade att jag slängt dem bröt tredje världskriget ut. Efter flera timmar skrik och gråt om hans älskade bebistrådar som jag så grymt hade kastat ut och som nu lång på soptippen och grät efter sin pappa sänkte jag mig faktiskt till att leta upp nystanet och klippa nya trådstumpar. Det dög dock inte för dom var inte likadana och dom riktiga var ju fortfarande ensamma, kalla och ledsna på soptippen. Ett par veckor senare hade vi en liknande episod angående klistermärken från äpplen...
En annan klassiker är att sonen alltid äter yougurth till frukost. Alla andra dagar bryr han sig inte särskilt mycket om mängden man serverar, men en morgon var det tydligen för lite. Jaha suckar jag och går och hämtar paketet och häller på lite till. "NEJ MAMMA NU BLEV DET FÖR MYCKET!!!!!!!!!" Här följer typ en timmes skrik om att det blev för mycket. Jag fick inte ta bort lite, inte heller hälla ut allt och ge honom nytt, utan det var helt enkelt för mycket yougurth, det var inte okej, och därför skulle vi bråka. Länge.
Vi har lite sådana konflikter då och då, fast det här var nog dom gångerna jag tycker han varit allra mest orimlig och orättvis.