Så rädd för missfall

Tror mycket handlar om att man söker sig privat med. Det fick jag göra för att kolla upp mina blödningar jag hade tidigt. Då gick jag till en privat gyn.läkare. Mvc eller gyn.mottagningen hjälpte mig inte.

Va på rul igår och allt såg ut som de skulle och det är en lillebror i magen :)

Stort grattis

Stort grattis

Så roligt att tråden är aktiv och det gått så bra för nästan alla själv går jag in i v.21 på tisdag. Lillebror i magen sparkar varje dag. Moderkakan var i framvägg precis som sist så därför kände jag inget förrän lite senare. Har eran oro minskat? Det har min, jag oroar mig lite grann än mest för att barnet ska vilja ut för tidigt o liknande men inte alls som förut, känner mig ganska lugn efter rul o efter att jag känner honom varje dag o det är såå skönt.

Jag känner mig liiiite lugnare. Dock livrädd för blödningar och vissa dagar när hon är lugnare än vanligt. Då blir jag jätteorolig :( går in i vecka 24 imorgon :)

Ja, det är verkligen roligt att följa alla och se att det går så bra.

Jag känner också mig mkt lugnare sen rul. Min moderkaka låg högt i bakvägg men känner inte några supertydliga rörelser utanpå magen som en del andra gör, men jag känner den lille mer eller mindre varje dag nu iallafall, oftast på kvällen när jag går och lägger mig. Det är ju så mysigt.

Har lite svårt att tro på att det är en flicka i magen. Skulle så gärna vilja sy en liten rosa filt men vågar inte ifall det skulle titta ut en pojke konstig nojja.

Är också lite orolig att den lilla kommer titta ut tidigare, lillebror kom i v 35 och storebror i v 37 så jag har sagt till mig själv att jag ska vara väl förberedd den här ggr. Min största oro är att jag inte ska hinna in till förlossningen för mina andra förlossningar har gått väldigt snabbt.

Jag går in i v 21 på måndag

Åh vad härligt, grattis

Jag är också rädd för blödningar då jag haft det en del till och från, men på nåt sätt har jag förlikat mig med tanken att jag säkert kommer få nån mer blödning, då trombylen gör mig mkt mer lättblödande.

Känner också att oron är en annan slags oro än innan, är just nu orolig över det här med ledighet från jobbet. Jobbar inom hemtjänsten med tunga lyft och har redan nu börja känna av rygg och fogar :( är livrädd att behöva jobba länge för att graviditetspenning eller sjukskrivning inte ska gå igenom. Börjar tyvärr känna mig rätt nere pga alla tankar jag har. Hakar upp mig på vikten (gått upp över 6 kg) ledighet från jobb och hur det ska bli när bebisen kommer, främst hur mina pojkar ska reagera.. Jag känner bebisen tydligt varje dag, min man kände en spark på magen för nån vecka sen också :) Sorry för mitt tråkiga inlägg men skönt att skriva av sig till andra gravida!