Avsaknad av spermier

Jo, det kan kännas jobbigt ibland när alla runt omkring en får barn. Extra jobbigt när de som inte vill ha barn, tex nu finns det en familj på min avdelning där de är sååå besviken att det är en flicka. De hade verkligen velat ha en pojke. Pappan vägrar att ta i barnet. Så fruktansvärt.

Ja, väntan är typ det värsta. Var enda gång det inte blir något och så vet man att nu är det bara att vänta. 

Idag var/är det kaos på avdelningen. Redan innan lunch var det fullt och inga familjer som ska gå hem. Innan jag gick från jobbet så börjades familjerna läggas två och två på samma rum! Läkarna pratade om att i värsta fall får de lägga familjerna på hotellet mitt emot sjukhuset... Det ska bli spännande att se hur de har gått imorgon när jag kommer till jobbet. Jag tycker verkligen synd om familjerna.

Vi har gjort två försök. Vi har betalat för fyra, så två kvar...

Vissa familjer blir ju jättesura över att man kanske inte har tid för dem eller att de måste dela rum eller byta rum, medan andra är jätteförstående. Tyvärr är det många som tror att de bor på hotell, de ringer på personalen för att vi ska hämta vatten eller ta hand om barnet. Vissa förstår verkligen inte att barnet är deras eget ansvar.  Att svara på de ringningarna tar mycket tid från andra som kanske behöver mer hjälp.

Hur går det för er alla?

Åh, wow! Grattis!!

Vi har tvingats till ett litet uppehåll då vi var tvungna att skrapa ihop 100.000 för att finansiera ivf. Verkar dock som att problemet är nära en lösning så så snart som möjligt påbörjar vi hoppas jag. Väntan är fruktansvärd.

Tack! Hur många försök gjorde ni innan ni lyckades?

Jag har endast haft 100 gonal f och på ultraljudet idag såg det inte så lovade ut. Senaste stimuleringen hade jag 125 och fick ut 26 ägg, men nu var det endast några få på gång...

Jag har redan tagit sprutor en vecka, men för att försöka rädda upp situationen så att jag får ut fler ägg ska jag lägga till menopur. Jag har inte kört kombinationsbehandling tidigare, men hoppas att det funkar!

Ja, jag känner också att jag behöver något att skylla på! Jag hade så gärna viljat veta varför min man har azoospermi, men ingen av utredningarna har gett oss en förklaring. Om jag hade vetat vad som var fel hade jag nog kunnat acceptera det lättare. Ja, det är verkligen skönt att veta att man inte är ensam, även om jag såklart inte önskar att någon annan människa skulle behöva gå igenom allt lidande vi har. <3

Hej allihopa!

Vet inte riktigt hur jag ska skriva detta, men jag är gravid!

Som jag skrev i mitt tidigare inlägg var vår senaste IVF vår mest lyckade eftersom vi fick två embryon till frysen. Färskförsöket innan sommaren misslyckades, men för ungefär två veckor sedan fick jag tillbaka ett av våra frysta embryon och för några dagar sedan testade jag positivt. Vi har även ett embryo kvar i frysen. Vi har nog lagt ut nästan 200.000 kr och gjort totalt fem IVF försök (två micro-TESE i Stockholm vilket räckte till tre försök och två PESA i Göteborg). Jag har aldrig i hela mitt liv varit gravid tidigare och nu har jag tagit två test som båda visar positivt. Kan inte riktigt förstå detta...

Nu hoppas jag verkligen att det här går hela vägen! 

Tack så jättemycket!

Just nu känner jag mig väldigt orolig för att jag inte har så mycket gravid-symtom. Jag borde bara vara glad över att må bra och inte ha massa jobbiga symtom, men eftersom jag varken mår illa, har någon halsbränna eller ömma bröst så känner jag mig inte gravid. Jag längtar så himla mycket till ultraljudet för att få se att det verkligen är något där inne!

Hur går det för dig och barnet? Hur gammal är barnet nu?

Mitt barn är över året nu. Sååå BUSIG och helt vild. Hon är så lik sin pappa nu (alltså min man). Sjukt nog!! Exakt samma färger och ögon. Inte ett dugg lik mig som är genetisk mamma.