Anton Chigurh skrev 2019-09-22 18:56:55 följande:
Mmm, isf, med din eminenta slutledningsförmåga, då torde ju Danmark och Finland ha någorlunda likvärdigt brott och knivvåld på dagordningen.
Har dom det?
DU, BILL, som är så duktig på att leta statistik som passar dig...!
Du har så rätt om nivån i Danmark och Finland
För att underlätta har jag citerat några intressanta sidor - sid 15 och sid 47
https://www.bra.se/download/18.62c6cfa2166eca5d70e1dc50/1560341522859/2019_6_Dodligt_vald_i_Sverige_1990_2017.pdf
"Jämförelsevis låga nivåer i Sverige Sverige har en lång tradition av att föra dödsorsaksstatistik, och det finns därför uppgifter från mitten av 1700-talet och framåt om det årliga antalet fall av mord och dråp i landet. I grova drag kännetecknas utvecklingen av en uppgång under första hälften av 1800-talet, följt av en nedgång ända in på 1900-talet, en låg nivå under mellankrigstiden, en uppgång efter andra världskriget och en nedgång från början av 1990-talet (von Hofer 2011). I det globala perspektivet uppvisar Sverige mycket låga nivåer av dödligt våld.9 Enligt McEvoy och Hideg (2017) skedde globalt sett 5,15 händelser av dödligt våld per 100 000 invånare 2016. Uppgiften bygger på varierande källor, beroende på vilka som är tillgängliga för respektive länder. Sverige, som enligt dödsorsaksstatistiken hade 1,12 offer per 100 000 invånare 2017, tillhör dock länderna med den lägsta nivån, oavsett vilka övriga mätningar som ligger till grund för jämförelsen. Samtidigt har en viss typ av händelser, nämligen skjutvapenvåld (både med och utan dödlig utgång) mot män i åldern 15–29 år, ökat stort i Sverige efter 2008. Under första hälften av 10-talet har antalet sådana offer per 100 000 invånare legat betydligt högre än i många andra europeiska länder (Sturup m.fl. 2018). Liknande utveckling i våra grannländer Som figur 1 visar har de nordiska länderna, utom Finland, haft en likartad utveckling när det gäller dödligt våld – baserat på uppgifter från respektive lands dödsorsaksregister. För Danmarks del finns visserligen data tillgängliga först från och med 2002, men sedan dess har samma nedgång observerats där som i Norge och Sverige.10 Dessa två länders utvecklingskurvor ligger mycket nära varandra sedan slutet av 1970-talet – med viss uppgång i början av perioden (som är tydligare för Norges del) och påföljande minskning sedan cirka 1990. De senaste åren, efter 2011, har utvecklingen varit mindre samstämmig och svårare att tolka, både inom länderna och i jämförelse med varandra – med stora årliga variationer. Den tydligaste avvikelsen gäller Norge 2011, då massmordet på Utöya ägde rum.
Sverige är det enda av de fyra nordiska länderna där en ökning observerats flera år i rad under de senaste åren. Finland har under längre tid redovisat en flerdubbelt högre frekvens av dödligt våld, med avsaknad av en tydlig trend mellan mitten av 70- och mitten av 90-talet, varpå en markant minskning har skett. I slutet av perioden uppvisar Finland och Sverige i stort sett samma nivå av dödligt våld.
I en studie där nivån och karaktären på det dödliga våldet i Sverige jämfördes med Nederländerna och Finland (Ganpat m.fl. 2011) framgick att Sverige hade den lägsta nivån, samtidigt som våldets karaktär var mer lik situationen i Finland, med en högre andel dödligt våld mellan bekanta män under alkoholpåverkan. I Nederländerna skedde i stället en större andel av det dödliga våldet i den kriminella miljön och med hjälp av skjutvapen. Uppgifterna avser dock perioden 2003–2006, och figur 1 visar att bilden kan ha förändrats sedan dess"
"Dödligt våld i familjen har minskat under en längre tid
Dödligt våld i familjen, det vill säga både inom nära relationer och i övriga familjen, har under hela studieperioden varit den vanligaste typen av dödligt våld, bortsett från den senaste fyraårsperioden (2014–2017). Även under denna period utgör den dock en av de största kategorierna. Det genomsnittliga antalet fall per fyraårsperiod har minskat från 39 i början av perioden 0 10 20 30 40 Dödligt våld i nära relationer Spontanbråk och andra dispyter Konflikt i den kriminella miljön Övrigt dödligt våld inom familj 202008-2011 2009-2012 2010-2013 2011-2014 2012-2015 2013-2016 2014-2017 07-2010 19 1998-2001 1999-2002 2000-2003 2001-2004 2002-2005 2003-2006 2004-2007 2005-2008 2006-2009 97-2000 1996-1999 1995-1998 1994-1997 1993-1996 1990-1993 1991-1994 1992-1995 48 Brå rapport 2019:6 till 27 i slutet. Som framgår av figur 14 skiljer sig utvecklingen något mellan dödligt våld i nära relationer och övrigt dödligt våld i familjen. Dödligt våld i nära relationer har legat relativt stabilt fram till mitten av 00-talet, följt av en tydlig nedgång under andra halvan av 00-talet och därefter en relativt stabil lägre nivå i slutet av perioden. För övrigt dödligt våld i familjen kan i stället en nedgång ses under första halvan av perioden, följt av en relativt stabil nivå under resten av perioden. I cirka en fjärdedel av händelserna av dödligt våld i familjen under den senaste perioden (2014–2017) var offret ett barn under 15 år. Samtidigt är det så att en stor del av allt dödligt våld mot barn sker just inom familjen (10 fall av 15). Tidigare studier har visat att dödligt våld mot barn nära nog halverats under 90-talet och 00-talet (Sturup och Granath 2015). Minskningen avsåg främst barn i åldern 1–9 år. I majoriteten av fallen var gärningspersonen en familjemedlem, och som möjliga förklaringar till minskningen angavs ökad förskrivning av antidepressiva medel tillsammans med utökade insatser från socialtjänsten och tydliga krav på interventioner från myndigheter som kommer i kontakt med barn."