Digestive skrev 2023-09-16 18:36:42 följande:
Jag säger inte emot professorn i fråga.
Padirac skrev 2023-09-16 17:02:44 följande:
Nu säger ju professorn att de låga statsskulderna och med det den låga tillgången på svenska statsobligationer internationellt (eftersom dessa till stor del nu ägs av Riksbanken) ger en låg efterfrågan på kronor - vilket ger ett lägre pris på den svenska kronan.
'Att den svenska kronan har sjunkit i värde kan paradoxalt nog bero på den låga statsskulden. Den gör att Sveriges lånebehov blir mindre, vilket reducerar mängden statsobligationer som utländska investerare kan köpa. Att Riksbanken äger en stor del av dessa papper hjälper inte heller valutakursen, skriver Anders Åkerman, professor i nationalekonomi'
Ödesfrågan är likväl den internationella efterfrågan på svenska statsobligationer och av den anledning som vederbörande tar upp något svepande här:
Att Riksbanken äger en stor del av dessa papper hjälper inte heller valutakursen, skriver Anders Åkerman, professor i nationalekonomi
Vem skulle äga allt fler svenska statsobligationer om omvärlden inte är intresserade av dem? - det vill säga om vi tog nya statslån i ett sådant läge.
Svar: Riksbanken.
Det är mycket möjligt att vi skulle ha haft fler statsobligationer i omlopp genom åren men det förklarar bara (till viss del) hur vi hamnade där vi är nu - att så att säga titta i backspegeln. Lösningen är inte att göra idag vad vi eventuellt borde ha gjort igår (alltså för flera, flera år sedan).
Av alla länder som det går att satsa på i nuläget så tror jag inte att kön är lång för landet med en av de sämsta tillväxtprognoserna på hela Europas kontinent. Man investerar när någonting börjar lämna botten och inte när någonting är påväg mot botten.
Varför skulle omvärlden - just nu - vara intresserade av våra statsobligationer när de får mer än någonsin av våra produkter, tjänster och naturresurser för en dollar/euro?
När vi dock börjar vända trenden positivt igen så lär kön till våra statsobligationer att bilda sig rätt fort! - tills dess så bör vi dock utgå från att även omvärlden vill göra bra affärer och att de förstår vad någonting sådant innebär.
'Business Swedens rapport ?Global upphämtning från krisnivå? som lanseras idag ger facit över förra årets uppsving för företagens utlandsinvesteringar. Sverige fortsatte att stärka sin attraktionskraft som investeringsland och placerade sig på 14:e plats globalt.
De utländska direktinvesteringarna i Sverige uppgick till 220 miljarder SEK 2021, vilket är en uppgång på 25 procent från året innan och den högsta noteringen sedan 2008.
'Internationella direktinvesteringar i världsekonomin faller ? men Sverige slår rekord
15.09.2023
De utländska direktinvesteringarna i Sverige uppgick till 512 miljarder kronor 2022 vilket är den högsta noteringen någonsin, och en nästan trefaldig ökning från året innan. Samtidigt föll de globala direktinvesteringarna med 12 procent. ?De försämrade utsikterna för världsekonomin och geopolitiska spänningar har en tydligt negativ påverkan på internationella investeringar,? säger Lena Sellgren, chefekonom på Business Sweden.
Idag publicerar Business Sweden rapporten ?Moln på investerarhimlen?, som ger en bild av utvecklingen för utländska direktinvesteringar (FDI, Foreign Direct Investment) i den globala och svenska ekonomin. Rapporten visar på ett tydligt fall i direktinvesteringarna under 2022 i samtliga regioner i världen förutom Asien och Sydamerika.
Sverige går emot strömmen på en europamarknad som i övrigt drog svagt investerarintresse. Den senaste statistiken från SCB (Statistiska Centralbyrån) visar att de utländska direktinvesteringarna nådde rekordnivån 512 miljarder kronor 2022. Detta är den i särklass högsta noteringen någonsin och en nära tre gånger högre nivå än året innan.
? Vi brukar inte fästa så mycket avseende vid de här siffrorna då de till stor del utgörs av finansiella transaktioner och inte kan kopplas till utländska etableringar som Business Sweden arbetar med. Men vi kan konstatera att det finns ett stort intresse från utländska industriella investerare för den svenska marknaden. Det ser vi inte minst i de jätteinvesteringar som är på gång i norra
Sverige, förklarar Lena Sellgren, chefekonom på Business Sweden.
Sammanlagt uppgår de utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige till 3 722 miljarder kronor. De utländska tillgångarna är fördelade på 66 procent i tjänstesektorn och 34 procent i tillverkningsindustrin.
I Europa föll de utländska direktinvesteringarna under nollstrecket, vilket innebär en nettoutflyttning av utländskt investeringskapital. I Nordamerika minskade investeringarna med 23 procent jämfört med året innan.'
