BF mars 2017

Plussade tidigare i veckan, BF 21/3. Det är tredje plusset i år, de andra två missfall i v 5+1, så jag gör inte precis frivolter ännu. Det är fjärde återföringen, första (och enda) från IVF nr 2. Har inte bestämt om jag ska vänta med VUL till kliniken öppnar igen eller ringa min vårdcentral på officiell testdag som är 22/7. Är garanterad tidigt VUL dels pga IVF men också pga 2 tidtagare utomkveds.

Inga symtom (men det har jag inte haft förut heller, har gått till v 7+ som längst).

Surprise surprise ;)

Grattis!

Den här oron är så himla tärande. Det är dessutom elakt av kroppen att det är normalt med molvärk så man tror att det är mens på G. Dessutom i kombination med Lutinus som gör att jag flera gånger om dagen får flytningar som forsar. Lutinus tack och lov bara en vecka till, vid frysåterföring ska jag ta minst till 12+0

Vi har försökt sedan vintern 2013. Första plusset kom på tredje ägglossningen och var tyvärr lite ivrig att fästa så det blev ett utomkveds. Hade tom hjärtslag innan äggledaren togs bort :(

Sedan dröjde det ungefär ett halvår innan nästa plus som mest troligt också satt i äggledaren, den andra två. Det löste dock kroppen själv (missfall 5+1) även om det blödde i evigheter och jag fick skrapas till slut.

Hade redan då en remiss till IVF men behövde gå ner rejält i vikt, så hösten 2014 genomgick jag en gastric bypass.

Exakt ett år efter operationen (1 okt 2014 på, 1 okt 2015 mens = sprutstart efter ett par dagar) inleddes första IVF-behandlingen som gav upphov till fyra ägg, tre befruktade, ett återfördes efter 3 dagar och de andra två frystes ner. Inget plus på det färska.

Sedan var kliniken seg så första frysåterföringen skedde i januari i år. Plus och sedan missfall 5+1. Nästa återföring i mars, plus och sedan missfall 5+1 igen.

Kliniken inte direkt lyhörd på det faktum att det varit tre missfall vid samma tidpunkt.

Ny IVF hann startas innan deras semester. 6 ägg, 4 befruktade men bara ett utvecklades normalt och hade börjat kläckas när jag fick tillbaka det på dag 5.

Så tja om en vecka visar det sig om den här klarar sig bättre. Har inte bestämt ännu om jag ska ringa privat gyn nästa fredag för VUL eller inte.

4+2 bara så det är ingen brådska med VUL. Jag vet ju dessutom hur det känns med utomkveds så jag är inte så orolig för det men skulle vilja se hjärtslag, då är det bättre att vänta lite. När man gör färsk återföring har ju kroppen haft "ägglossning" och behöver inte lika mycket hormonellt stöd, 20 dagar har min klinik som standard och jag började 1/7.

Det är inte hormonbrist som gjort att de andra släppt, tog både progynon och Lutinus då.

Ang NIPT vet jag inte ännu. Beror lite på var jag hamnar i övrigt, blir troligen specialistmödravården pga hypotyreos, gastric bypass och ett myom som sitter dumt och behöver övervakas. Det påverkar inte livmodern så länge den är "normalstor" men hur det blir när/om den växer vet man inte. Myomet kan också växa med graviditeten och ställa till med smärta i första hand.

Jag lär iaf inte lida brist på övervakning under graviditet, synd att jag flyttat 10mil från sjukhuset och inte jobbar i den staden längre...

Det gör ont så in i helvete. Och ofta har man lite bruna flytningar till och från och kan ha en liten blödning.

Att jag inte oroar mig är för att det börjar göra väsen av sig tidigast runt 6+ Mitt första opererades i 7+6 har jag för mig och då hade blött ut 5dl blod i buken och haft ont till och från i ungefär en vecka. Gynakutens mantra här är "det är heeeeelt normalt". Visst men hade äggledaren brustit när jag var själv hemma 10 mil från sjukhus och utan grannar hade det blivit dåligt.

Skulle det ske igen får de ju ta ut även den kvarvarande äggledaren, vill man försöka rädda och använda metotrexat istället så är det ju bra ju tidigare man upptäcker det.

De kan ha olika känslighet och RFSU kanske var mindre känsligt än CB.

Usch vad den här väntan är hemsk. Är helt slut mentalt och sover massor. Om jag nyser drar det rejält i ligamenten. Jag undrar ibland hur bra det är för kroppen att hålla på att vara gravid såhär till och från hela tiden. Galna hormonrusningar till ingen nytta.

Som tur är ska jag på träningsläger med tävlingsponnyn mån-ons. Där försvinner tre dagar som jag inte hinner fundera under. Eller orkar för den delen

Om min stannar kvar blir det min första och sambons fjärde, han har dessutom två barnbarn (han och första mamman började tidigt och deras barn har i sin tur börjat tidigt).

Han är väl kanske inte den stöttande typen men gör som man säger ( ) och skulle vi komma ända till BB kan jag lita på att han ser till att det blir som jag vill. Hans andra barn var i princip mammans ansvar annat än när han ville leka... Har inte bytt en enda blöja. Men han är äldre och klokare nu och jag har tydligt klargjort att ansvaret är 50/50. Sen blir jag hemma mer för jag pluggar men tänkte inte sluta träna och tävla hästarna så då får han automatiskt ta eget ansvar Han har också själv fattat att all tid med barnen är viktig, inte bara den i sandlådan osv. Han jobbar tillsammans med de vuxna barnen varje dag