Skapar en tråd för oss som precis plussat och har BF i mars 2017.
Jag plussade igår efter 7 månaders försök och bebis beräknas enligt app att anlända 2/3-2017. Det är vårt första barn. Vi var gravida i höstas men drabbades av MA i vecka 13. Denna gång hoppas jag att allt går vägen.
Är 31 år och bor i Kungsbacka.
När blir BF? Här blir det den 28 mars utifrån senaste mens. 
Sambo firar pluslyckan med att åka till brädgården och köpa virke, nu ska här byggas vagga .... Haha
När vi kom hem fick han lite ångest och tyckte det va lite förhastat, vi har ju inte passerat bim ännu! Å till saken hör att han aldrig någonsin gör nåt förhastat, det är jag som gör... Haha
När vi kom ut från bejer så kommer svärfar åkandes... Men va är oddsen för det? Haha klart han undra va vi skulle bygga, sambon svara - ehh en liten grej bara... Hahaha
Var bara tvungen att dela med mig :)
Jag har också en sladdis i magen, två tidigare födda -06 och -09!
Jag är 37 år och bor i Skåne!
Kul att se dig här och grattis ännu en gång! När blir BF? Här blir det den 28 mars utifrån senaste mens.
Kynisen: Vad tråkigt med sådana reaktioner från sin mamma.
Jag var 19 när jag fick första. Är 30 nu. Jag vet att min mamma (och pappa) tycker att det räcker med de barn vi har. Men jag tror iaf inte att min mamma kommer att säga något om det. Min mamma har tre barn och ett bonusbarn och hon blev lite bortglömd bland alla barn och alla hushållssysslor som tog all hennes tid och därför skiljde sig mina föräldrar när yngsta barnen var i tonårsåldern. Tror hon är lite rädd att det ska bli likadant för mig. Men min man och jag delar verkligen på barnen och hushållet så kommer ju inte bli så.
Vi firade min och mannens 30-årsdag i lördags och av min pappa och hans fru fick vi ett presentkort på att ta ett familjefoto. De sa att eftersom ni inte ska ha fler barn så tyckte vi det var dags att ni tog ett slutgiltigt foto på er hela familjen tillsammans. Sen skulle pappa skoja med sin fru och sa men visste du inte att *** är gravid? Då sa hon hahaha NEJ det vet jag att hon inte är! Det skulle hon ha talat om för mig innan dig! Min kompis stod brevid och hon vet ju om allt, åh vilken jobbig situation!!
Jag är verkligen urkass på att hålla sådant här hemligt, men födelsedagsfesten passerade utan att någon fick reda på ngt..
Lite grann känner jag att jag vill berätta när graviditeten är mer säker, nu är de så tidigt och ett missfall kan ju ske. Förut har jag alltid sagt att men blir det missfall så är det bara att berätta för alla, ingen big deal, men har faktiskt inte lust med det nu. Om det blir missfall och om vi nu ska försöka igen så vill jag inte att någon vet om det ifall vi nu inte skulle bli gravida igen..
Ska dock resa med min mamma och hennes sambo och min ena syster när jag har gått 9-10 veckor, antar att jag måste berätta tills dess? Blir lite jobbigt vid restaurangbesök annars kanske, med mat och så..
Förlåt för att jag "babblar av mig" men har ju ingen att prata med detta om haha- förutom mannen då man han är nog less nu!
Här har förresten illamåendet börjat komma ordentligt.
Har ni börjat fundera på namn?
Åh så glad! Väntar nummer 7 med bf 7 mars och var idag på ultraljud och såg ett litet tickande hjärta och allt satt på plats! Så nu är det bara att hålla tummarna att jag får följa er åt, jag är en bit över 40?...
Kynisen: Vad tråkigt med sådana reaktioner från sin mamma.
Jag var 19 när jag fick första. Är 30 nu. Jag vet att min mamma (och pappa) tycker att det räcker med de barn vi har. Men jag tror iaf inte att min mamma kommer att säga något om det. Min mamma har tre barn och ett bonusbarn och hon blev lite bortglömd bland alla barn och alla hushållssysslor som tog all hennes tid och därför skiljde sig mina föräldrar när yngsta barnen var i tonårsåldern. Tror hon är lite rädd att det ska bli likadant för mig. Men min man och jag delar verkligen på barnen och hushållet så kommer ju inte bli så.
Vi firade min och mannens 30-årsdag i lördags och av min pappa och hans fru fick vi ett presentkort på att ta ett familjefoto. De sa att eftersom ni inte ska ha fler barn så tyckte vi det var dags att ni tog ett slutgiltigt foto på er hela familjen tillsammans. Sen skulle pappa skoja med sin fru och sa men visste du inte att *** är gravid? Då sa hon hahaha NEJ det vet jag att hon inte är! Det skulle hon ha talat om för mig innan dig! Min kompis stod brevid och hon vet ju om allt, åh vilken jobbig situation!!
Jag är verkligen urkass på att hålla sådant här hemligt, men födelsedagsfesten passerade utan att någon fick reda på ngt..
Lite grann känner jag att jag vill berätta när graviditeten är mer säker, nu är de så tidigt och ett missfall kan ju ske. Förut har jag alltid sagt att men blir det missfall så är det bara att berätta för alla, ingen big deal, men har faktiskt inte lust med det nu. Om det blir missfall och om vi nu ska försöka igen så vill jag inte att någon vet om det ifall vi nu inte skulle bli gravida igen..
Ska dock resa med min mamma och hennes sambo och min ena syster när jag har gått 9-10 veckor, antar att jag måste berätta tills dess? Blir lite jobbigt vid restaurangbesök annars kanske, med mat och så..
Förlåt för att jag "babblar av mig" men har ju ingen att prata med detta om haha- förutom mannen då man han är nog less nu!
Här har förresten illamåendet börjat komma ordentligt.
Har ni börjat fundera på namn?
Så fint <3
Kynisen: Vad tråkigt med sådana reaktioner från sin mamma.
Jag var 19 när jag fick första. Är 30 nu. Jag vet att min mamma (och pappa) tycker att det räcker med de barn vi har. Men jag tror iaf inte att min mamma kommer att säga något om det. Min mamma har tre barn och ett bonusbarn och hon blev lite bortglömd bland alla barn och alla hushållssysslor som tog all hennes tid och därför skiljde sig mina föräldrar när yngsta barnen var i tonårsåldern. Tror hon är lite rädd att det ska bli likadant för mig. Men min man och jag delar verkligen på barnen och hushållet så kommer ju inte bli så.
Vi firade min och mannens 30-årsdag i lördags och av min pappa och hans fru fick vi ett presentkort på att ta ett familjefoto. De sa att eftersom ni inte ska ha fler barn så tyckte vi det var dags att ni tog ett slutgiltigt foto på er hela familjen tillsammans. Sen skulle pappa skoja med sin fru och sa men visste du inte att *** är gravid? Då sa hon hahaha NEJ det vet jag att hon inte är! Det skulle hon ha talat om för mig innan dig! Min kompis stod brevid och hon vet ju om allt, åh vilken jobbig situation!!
Jag är verkligen urkass på att hålla sådant här hemligt, men födelsedagsfesten passerade utan att någon fick reda på ngt..
Lite grann känner jag att jag vill berätta när graviditeten är mer säker, nu är de så tidigt och ett missfall kan ju ske. Förut har jag alltid sagt att men blir det missfall så är det bara att berätta för alla, ingen big deal, men har faktiskt inte lust med det nu. Om det blir missfall och om vi nu ska försöka igen så vill jag inte att någon vet om det ifall vi nu inte skulle bli gravida igen..
Ska dock resa med min mamma och hennes sambo och min ena syster när jag har gått 9-10 veckor, antar att jag måste berätta tills dess? Blir lite jobbigt vid restaurangbesök annars kanske, med mat och så..
Förlåt för att jag "babblar av mig" men har ju ingen att prata med detta om haha- förutom mannen då man han är nog less nu!
Här har förresten illamåendet börjat komma ordentligt.
Har ni börjat fundera på namn?
Åh så glad! Väntar nummer 7 med bf 7 mars och var idag på ultraljud och såg ett litet tickande hjärta och allt satt på plats! Så nu är det bara att hålla tummarna att jag får följa er åt, jag är en bit över 40?...
Kynisen: Är i v 5+2 idag, du då? Illamåendet har jag bara känt nåt lätt dust av vid enstaka tillfälle innan men nu känns det verkligen som att det är här för att stanna så det kan ju komma plötsligt.. Har lite lätt panikkänsla över det just nu då jag tidigare kräkts hela graviditeterna och nu inser att jag antagligen kommer må pyton under en mycket lång tid nu framöver, men man vänjer sig.. Uscha, tänk utlandsresan i v 10 jag har ju lovat min man att må bra då haha.
Flicknamnet har vi precis nästintill bestämt, Lovis, dock är det mest jag som vill ha det, men mannen brukar inte ha så mycket att komma med så det brukar bli som jag vill så länge han inte tycker direkt illa om namnet.
Pojknamn tycker jag är såå svårt! Vi har nu tre flickor och en pojke så mannen vill ju gärna ha en pojke denna gången. Kan ju ha att göra med att vår pojke har gått genom livet helt utan trotsperioder och alltid är lugn som en filbunke medan de andra tre är/har varit riktiga busar, särskilt sista, hon går under namnet gangstern ;).
underverk: Vad roligt med en till som har många barn :) Skönt att se att allt är som det ska och att hjärtat börjat ticka :)