IVF februari 2017

Hej tjejer! Vilka svängar det bli under den här resan. Senast skrev jag här första VUL under sprutaperioden. Redan då såg de många ägg, sänkte golan f dosen och varnade att jag kanske inte kommer få ett färskt embryo återfört pga risken för överstimulering. När vi åkte dit 3 dagar senare kunde läkaren konstatera att det blivit betydligt fler äggblåsor. Så många att läkaren inte kunde räkna dem mer -" mer än 40 min mindre än 50 tror jag, definitivt 30 stora - resten lite mindre" sa läkaren. Därför, ville de avbryta allt och börja om om några månader. Men jag blev så ledsen och läkaren gick med på att ta ett blodprov och se vad jag har för Estradiol värden. Tur det, fick igår höra att mitt värde var 6000 och att äggplocket blir av trots allt, men total-frys! Tog en alternativ ägglossningsspruta igår, imorgon 10 blir det äggplock! Nervös !

Nu kör vi vårt fjärde försök direkt på mensen som kom, känns lite skumt att sätta igång med sprutor igen när vi nyss slutade men vi ska testa om det kan kicka igång äggstockarna eftersom jag är så galet svårstimulerad. Kom precis hem från Apoteket med flera påsar och nu kommer jag gå på riktig monsterdos menopur och bemfola så får vi se vad ul säger om en vecka!

Pratade med kliniken igår och vi måste vänta till maj för frysåterföring. Känns väl inte sådär jätte roligt att behöva vänta två månader till när man väntat i över tre år på att få plussa.

Hoppas på en fin vår så tiden går fort. Tänkte hoppa av denna tråd nu, jag håller alla mina tummar och tår för er som plusat och för er som är en bit på vägen mot en plus.

Ni andra som får tråkiga besked precis som mig vill jag ge en stor kram och ett stort lycka till <3

Vi har ju satt in ett FET, för första gången nu. Insåg idag att jag tagit 3 Lutinus istället för 2 som jag har fått skrivit på lappen. Men innan när vi försökt tidigare med ett vanligt ET ÄR JAG SÄKER PÅ ATT MAM BLEV OMBEDD TILL ATT TA 3 som jag gjort nu av misstag då jag slarvat med att läsa allt. Tror ni de är okej?

Tjejer, är det någon av er som pratat med någon utomstående om er barnlöshet? Typ nån kurator eller så? Jag har alltid varit en stark tjej som gärna slänger problemen bakom ryggen och springer vidare men jag håller på att gå in i väggen känns det som. Och det känns inte som om någon som inte går igenom det här förstår. Fick just ett medd från min väninna som startade lite efter oss och blev gravid på sitt första FET och idag hade hon varit på första UL och hört hjärtslag. Så fantastiskt men jag kan inte vara glad och hon klagar över att det tagit sån tid för dom, okänsligt att säga så till en kompis som troligtvis inte kommer kunna få genetiska barn;( Känner mig helt nere och undrar om man kanske ska prata med någon, har ni erfarenheter? Jag känner inte igen mig själv :(

Kram

IVF 1 är nu över. Vi fick inget återfört och inte heller något till frysen. Att säga att jag är ledsen, orolig och besviken räcker inte ens. Känner en smärta och sorg jag aldrig tidigare känt. Hur är detta ens möjligt..