Upprepade missfall med lyckligt slut

Mamma, hon hade haft flera missfall plus minus 10 stycken., äldsta som verkade kunna bli något drabbades av havandeskapsförgiftning i ca 8 månaden (nånting med fel blodgrupp), togs ut med kejsarsnitt med alla komplikationer därtill, kystor, blodförgiftning och infektioner, hon har även haft utanförhavandeskap, då blev det ett till kejsarsnitt.

 

Hon hade gett upp. vid 43 år's ålder så kom jag. fullt frisk. inte ens allergier.

Jag fick fyra tidiga missfall efter varandra innan denna graviditet. Är nu i senaste graviditeten i vecka 25 och allt har sett bra ut hittills. Är 28 år gammal.

Alla missfallen skedde bara några dagar efter plus upp till två veckor efter plus. Alltså väldigt tidigt. Dock var det jobbigt då man hann glädja sig och började känna vissa graviditetsymtom. Det värsta var att dock rädslan/ovissheten om att inte kunna få barn i framtiden.

Efter alla missfallen hade det inte ens gått ett år. Har blivit gravid väldigt lätt. Därför gjorde vi bara en liten utredning eftersom jag försökt så pass kort tid. Det visade inte något fel och de bad oss fortsätta försöka innan större utredning görs.

Jag läste på en hel del och ville göra allt jag kunde för att det skulle lyckas. Såhär gjorde jag den gången det ?lyckades?:

- Innan ägglossningen åt jag Donaferty kvinna (fortsatte också en månad efter plus). Syftet var att förbättra äggkvalitén. Innehåller också folsyra. Går att köpa på nätet.

- Min sambo åt zink och folsyra månaden innan ägglossning för att förbättra spermiekvaliteten

- Från ?plusset? började jag smörja med progesteronkräm två gånger per dag. Beställde progesterall på nätet. Detta för att progesteron kan hjälpa till att behålla graviditeten. Fortsatte till vecka 12 och trappade av till vecka 14. Då moderkakan ska ta över tillräckligt med progesteonproduktionen.

- Andra saker jag gjorde var att minska kaffeintaget och försöka stressa mindre

Vet inte om dessa saker hjälpte mig denna gång eller om det bara var min tur och slumpen att det lyckades denna gång. Men jag vet att man vill göra allt man kan och kanske kan jag hjälpa någon genom att dela med mig av vad jag gjorde..

Någon mer ?

Hoppas jag snart kan ge en positiv historia :)

Plussade för åttonde gången i söndags, och endast min första graviditet ledde till ett barn. Resten har jag mist tidigt.

Inget har hittats på rätt rejäl utredning, misstanke om immunproblem finns, trots att testerna inte tyder på det... kanske för att läkaren inte hittar annat... så ger vi det ett försök kanske. Han tror ej på infektioner som ureaplasma, som orsak. Men jag har ändå skickat test till serum i Grekland, testade positivt på ureaplasma, och vi båda har fått en kur antibiotika innan denna graviditeten.

Så... nu ser vi. Ska testa HCG blodprov på torsdag och så blir det nog på måndag igen för att se stigning.

Vill gärna kunna komma med en bra historia!

Fem år från start till levande barn.

Graviditet 1: Plussade bara ett par månader efter att vi bestämt oss för att skippa kondomerna. Allt kändes skitbra. Gick in i v12, hade just berättat för pappa och mina morföräldrar (mamma visste sen pluset). Dagarna innan min födelsedag fick jag en smärta värre än menssmärta och jag började tokblöda. Åkte till gynakuten där de först inte trodde på mig att jag ens varit gravid. HcG-provet var skyhögt. Fick göra ultraljud då man pga HcG-värdet misstänkte utomkveds eller mola. Visade sig att jag hade ett stort myom.

Graviditet 2: 3 år efter graviditet 1 (opererade bort myom och gallblåsa under dessa 3 år). En viss oro från pluset. Skulle göra KUB-ul, hade en misstanke om att det skulle visa att det gått åt skogen. Fick se liten ligga och "sova". Läkare bekräftade att Liten dött i v9 ungefär. Började blöda spontant på kvällen. Blödde varje kväll i ca 5 dagar.

Mellanspel: Kontaktade en gynekolog under sommaren efter misslyckande 2. Tyckte att mensen var mysko. Träffade en enormt trevlig gynekolog som tog min oro på allvar även om han inte kunde dra igång en utredning eftersom jag bara haft två missfall. Fick hjälp av tabletter för att rensa ordentligt i livmodern. Han såg en polyp, skrev remiss för borttagning och i remissen även att de skulle spola äggledarna. Fick "order" om att höra av mig direkt när jag plussade nästa gång. Det gick några månader och sen kom:

Graviditet 3: Ca 11 månader efter att bebisen från graviditet 2 skulle ha fötts. Ringde gynekologen och fick ett VUL i v8 (7+5 trodde jag, daterades till 7+2). Fick en total chock, det var två gryn som växte där inne. Oron var total. Första målstolpen var KUB-ul. Andra målstolpen RUL. Därefter började jag tro på att det skulle gå vägen. TUL i v28, 32 och 36. Tvillingarna kom v40+2 efter igångsättning på 40+0. De är nu 4,5 år. I sommar är det 10 år sedan vi började försöka.

Nu är ju det här länge sen, men min mamma fick 6 missfall och ett dödfött barn innan det tillslut släppte! Sen kom min storebror och jag till världen! ;)

Uppdatering! Efter fyra missfall och ett utomkved och två ivf-behandlingar med två återföringar (ivf för att skynda på) så sitter jag nu med min tremånaders son i knät. Om det var värt resan JA! Om jag skulle ge mig in i karusellen igen för att få syskon? NEJ! Men, det viktigaste är att det gick till slut. 5 misslyckade graviditeter och 3,5 år tog det! Sluta aldrig att kämpa! <3

Grattis!

Väntar ivrigt på att få träffa min bebis. Är i v 29 själv. Min 8.e graviditet. Min första resulterade i min underbara dotter :)

Grattis!!!! Härligt!

Tack alla! Och grattis Tumvante! Sjukt jobbig resa, och är glad att höra att fler får lyckliga slut <3

Efter tre missfall i vecka 6-10 (där vi dessutom sett bankade hjärta på VUL vid två av dem) sitter jag nu här med min lilla bebis. Vi gjorde utredningar, både för missfall och fertilitet med mycket bra resultat. Någon förklaring fick eller får vi alltså troligen aldrig. Denna fjärde gång fick jag utskrivet progesteron och trombyl (blodförtunnande), testade kuren med magnesium och zink som många nämnt i dessa forum, åt tillskott av b-vitamin, omega 3 och d-vitamin och undvek att träna högintensivt (undvek att överskrida puls om ca 150-160). Vem vet om det var något av detta som gjorde skillnad, eller om vi bara hade otur innan - men det gick! Och jag har för avsikt att köra samma upplägg igen nästa gång, inget av ?verktygen? ovan kan vara till skada så varför inte.