Det heter inte.....

Ja eller hur!

Men menar du att man i den här tråden hela tiden bör reservera sig för dialektala avarter av språket? Jag uppfattade syftet som en möjlighet att påtala felaktigheter som den oinformerade om hen så önskar kan rätta till och därmed förbättra sin vokabulär och språk i övrigt. 

Vad som är en avart sitter i mest i åhörarens öron.
"Riksnormen" är som bäst ett ok försök till kompromiss mellan dialekter och accenter i det "riktiga" talade språket. Felaktigt i någon formell mening är inte _talade_ regionala varieteter, oavsett om de talas på Söder, på landet utanför Vetlanda eller den invandrartäta stadsförorten. För talspråket har formella regler aldrig funnits, i motsats till för skriftspråket.

Sedan är det för allt i världen nyttigt att veta att ens sätt att tala _kan_ medföra att folk utanför bygden/familjen/socialgruppen inte förstår eller får en negativ uppfattning om talaren. Först med den insikten går det ju att välja om man vill justera mer svårförståeliga uttryckssätt, eller på det sociala området fortsätta tala "dryg" stockholmska på Österlen, "bonnig" småländska i Stockholm, "outbildad" bred dialekt på högskolan (eloge till dem som vågar fortsätta med det), rinkebyiska med kemistkollegerna etc.

Vad gäller aktuellt exempel är ett talat "hållt" i mina öron kanske inget jag väntar mig på TV:s valvaka men inget jag studsar för i fikarummet heller.

Haha! Men vad säger du i frågan huruvida folk från Stockholmsområdet/Mellansverige ändå har en liten skillnad i uttal av orden mod och mord? Jag tycker att man ändå hör r:et i mord lite grann även i nyhetssvenskan så att de inte borde tycka att modern uttalas som mord-ern. Precis på samma sätt som r:et i torn knappt hörs men det betyder inte att torn uttalas som ton.

Då vi befinner oss i ett textbaserat sammanhang utgick jag (måhända felaktigt) från att vi inte diskuterade talspråkliga besynnerligheter.

Det låter logiskt som sagt att de felaktiga hyperkorrigerings-r:en i position framför vissa konsonanter beror på att de r-ljuden antingen går bort i tal eller är svaga och ligger nära andra språkljud hos skribenten, men för att veta om det håller skulle man förstås behöva veta hur just de som skriver så talar.

Vissa inlägg syftar uppenbart på talspråk och jag fick för mig att även ditt gjorde det. Missade underförstått /i skrift/ i ditt "Det har aldrig och kommer aldrig att heta "hållt".

Ja det är troligen hyperkorrigering som ligger bakom, men svårt att veta. En del användare som skriver lite hur som helst; där har jag ibland tänkt att det vore kul att få höra hur de låter .

Man kanske skulle börja skriva dialektalt... kanske till och med på den äldre varianten av sin dialekt om man kan.
Undrar hur mycket ni skulle förstå om jag drog på med lite gammal gotländska!

Gutamål är jag inte så vass på att tala men jag förstår det hyfsat bra.

Så va säga er? Skall vör gär de?