IVF våren 2018

Hej på er :)

Även jag hoppar in här trots att vi redan är igång :)

Vi har försökt själva i cirka två år utan att lyckas och har fått konstaterat att det för min del beror på kraftig endometrios med mycket sammanväxningar och för sambon väldigt lågt spermieantal. Dåliga förutsättningar från båda håll med andra ord!

Första besöket på kliniken gjorde vi den 13 december. Nervöst, ovant och lite läskigt, men ändå skönt att få komma dit. De var väldigt professionella och duktiga, även om det är fruktansvärt mycket att ta in på bara någon timme. Tur att man får häftet med sig hem! :)

Eftersom jag har endometrios är jag redan nedreglerad genom behandling med Enanton Depot sedan några månader tillbaka, men jag fick direkt vid besöket börja med 4 doser Synarela dagligen. Vi väntar nu på att jag ska ta prover den 8 januari för att bestämma sprutstart. Jag har dock redan nu fått besked om att jag ska ta 225e Menopur samt fortsätta med 2 spray Synarela dagligen fram till äggplocket.

Hittills har jag inte märkt jättemycket av behandlingen, men min sambo lider desto mer. Han säger att mitt humör är hemskt, men jag märker inget av det :P Har dock väldigt torra slemhinnor i underlivet, och har under behandlingen med Enanton haft Estrokad som tillägg. Fick dock sluta med dessa efter besöket, så nu är det lite "skavigt" igen. Har även haft en del svettningar/vallningar, men de kommer mestadels när jag befinner mig i obekväma situationer.

Har skummat igenom tråden och ser att många funderar över hur man ska hantera jobbet. För min del så har jag inte sagt något om IVF, men både chefen och kollegorna vet om min endometrios och att jag får behandling för denna. Än så länge använder jag den som "täckmantel" för andra läkarbesök, och tänker nog fortsätta med detta så länge det går. Känner mig inte redo alls att berätta för utomstående om våra problem. Familjen och några utvalda vänner vet, men där får det stanna än så länge. Dessutom tycker min sambo att detta är superjobbigt, och vill knappt prata med mig om allt som händer oss.

Blev ett långt inlägg det här, men jag ser fram emot att dela upplevelser, stötta varandra och plus för oss alla under 2018 :)

Tack :)

Ja, det känns lite enklare än att helt plötsligt behöva förklara en massa läkarbesök :P

Ska jag vara ärlig så märker jag ju att jag har en kortare stubin och att jag ibland exploderar över saker som jag i vanliga fall kanske bara blivit irriterad över. Ibland förstår jag inte riktigt varför jag blir så arg heller...

Åh, jag håller tummarna :)

Vi går också i Falun :)

Ska förhoppningsvis börja med sprutor vilken dag som helst, om inte posten slarvat bort mitt blodprov :P

Verkar vara många här som går i Falun :)

Ungefär samma som för oss, förutom att min sambo är tre år yngre än mig.

Jag har inte gjort laparoskopi, men är utredd med koloskopi x 2, ultraljud och MRT. Fick endometrios konstaterad ganska tidigt, och efterföljande undersökningar har bekräftat detta. Min sambo har mycket lågt antal spermier, men vet än inget om kvaliteten på dem. Vi kommer dock att göra ICSI, så de behöver ju i alla fall inte simma själva :)

Vad gäller diet så fick min sambo order att minska på alkoholen och värktabletter samt prova ett kosttillskott (PROfertil). Tyvärr tålde han inte det så det blev bara några dagars testande med det :( För min del så får inte heller jag ta mina vanliga värktabletter (ledvärk och migrän), utan får hålla mig till typ Panodil. För övrigt så uppmuntrade kliniken till fysisk aktivitet (så länge jag tycker att känns okej med tanke på att magen kan kännas svullen när jag tar sprutorna).

Efter borttappat (förbaskade PostNord!) blodprov och sedan nytt blodprov har jag äntligen fått börja med Menopur. Tar 225 enheter kl 21, tredje dagen idag. Har samtidigt lagt till 5 mg Prednisolon och minskat Synarela till 1x2.

Hur många dagar har det tagit för er andra att känna något, t ex svullen mage? Sov som en kratta i natt, men misstänker att det kan vara kortisonet som spökar och håller mig vaken.

Behöver få lite input från er....

Idag har vi varit på första ultraljudet. Har behandlats med Synarela och Menopur. Började på 225, men fick höja till 300 i fredags efter att mitt värde var alldeles för lågt, låg på 250 med målvärde 1000 (!). Läkaren kunde se 4-5 blåsor i lagom storlek, samt några som är på tillväxt. Vänster äggstock kunde hon dock inte riktigt räkna på eftersom den sitter fastväxt på baksidan av livmodern.

Har ni erfarenheter av lågt värde/få blåsor vid första ul? Hur har det utvecklats för er? Har ni fått fler blåsor vid nästa ut/äggplock?

Vi har både manlig och kvinnlig faktor, och kommer att göra ICSI. Känns faktiskt bra att vi då är ganska säkra på att äggen blir befruktade :)

Har din man inga spermier alls, eller kommer de bara inte ut?

Mitt värde hade från torsdagen till måndagen stigit från 250 till 2600 efter ökning av Menopur, så jag hoppas ju att några fler blåsor kommer igång. Vet ju dock att kvalitet är viktigare, och att det egentligen räcker med ett endaste ägg för att det ska kunna gå vägen :)

Jag måste bara lära mig att "sitta på händerna" och inte tänka så långt i förväg...