• Anonym (BaKu)

    IVF våren 2018

    Inalina skrev 2018-06-29 09:00:31 följande:

    jag håller med dig, tycker också det känns hopplöst att fortsätta med progesteronet, har tagit det ändå men är rätt säker på att min blödning är färdig nu (lite kraftigare än vanlig mens).

    gjorde ett blodprov i onsdags som jag får svar på idag som jag vet kommer vara positivt (eftersom jag fick plus på stickan innan blödningen), men det är ju för att HCG ligger kvar i kroppen en tid, orkar inte gå o ta blodprov igen bara för att få svart på vitt att det gått ner och försvunnit :/ får köpa ett till gravtest och konstatera så istället. jag håller med om att det är lite jobbigt att ringa kliniken...


    Hej!

    Hur har det gått för dig? Tänkt massor på dig och tycker det är så himla orättvist att vissa måste kämpa och gå igenom så otroligt mycket för att kunna få ett barn. Hur mår du?

    Vi var på ultraljud igår och allt såg perfekt ut. Blödningen slutade lägligt nog samma dag. Bebisen låg snällt stilla så alla mått kunde tas. Den var precis rätt storlek med hänsyn till äggplock/insättning. När allt var klart fick vi också en uppvisning i att den visst kunde röra sig. Känns så sjukt att man redan nu kan urskilja såna detaljer. KUB - testet gav tack och lov väldigt låg risk. Mannen var glad att till och med han kunde se vad som var vad på skärmen :p

    Hoppas verkligen att ni andra snart också får uppleva detta...
  • Anonym (BaKu)
    Inalina skrev 2018-06-30 21:53:51 följande:

    Hej! Va gulligt att du tänker på mig :)

    Gjorde ett blodprov i onsdags som endast visade på HCG 33 och jag blöder fortfarande så käkar lite järntabletter också för blödning efter ivf blir alltid så himla långvarig :(

    Såå skönt att din blödning slutade direkt!! Och ännu bättre att du nått en jättestor milstolpe med både UL och kub- underbart att höra!:) syns det på dig med graviditeten och magen ännu? Längtar tills man själv kommer dit en dag!!

    Jag mår helt ok, lever som vanligt och ska till gyn på tisdag där hon får konstatera att allt är borta och förhoppningsvis får jag ta nya tag i typ Sep :)

    Vi ska ha en liten bebis här på besök i helgen, får se om jag blir mer eller mindre sugen ;) får nya grav besked hela tiden till höger o vänster där folk vart ihop typ 3 mån, det blir så uppenbart att det är något som inte stämmer med mig/oss.. men en dag kommer jag också få en liten groda som så småningom blir en bebis, kommer inte ge upp i första taget :) kram till dig!!


    Lite långsamt svar här visst.

    Blödningen har dessvärre kommit tillbak. Har haft bruna blödningar /flytningar i tre veckor med uppehåll nån dag då och då. Idag var vi på MVC och de tror ju inte det är något allvarligt, men imorgon ska jag lämna urinprov för att kolla om jag kanske har urinvägsinfektion. Om blödningen inte försvinner på en vecka ska jag få träffa läkare. Så det är ju i vanlig ordning bara att vänta.

    Mår lite bättre nu. Illamåendet är inte konstant och den värsta tröttheten är borta. Men brösten är stora och det spänner i magen. Värst just nu är att jag knappt kan stå utan att få ont i ryggen. Klarar gå ett par hundra meter och sen är det plågsamt. Barnmorskan sa att är ovanligt med foglossning så här tidigt, men att det inte är omöjligt. Men också att det ofta kommer nerver i kläm i och med att så mycket börjar växa.

    Har fått lite mage. Kommer inte i byxorna, men ser mer tjock än gravid ut. Längtar tills det är mer riktig gravidmage.

    Hur mår du? Har kroppen börjat återhämta sig?
  • Anonym (BaKu)
    Hormonkarusellen skrev 2018-07-14 21:28:27 följande:

    Efter massor gråt över rosa flytningar åkte vi och köpte test... det är någon där <3 håll nu alla tummar att flytningarna inte blir mer rosa, utan att den får stanna!

    Fler som fått rosa flytningar? Äter progynon och tar lutinus, så tänker att det kan påverka? Hoppas nu detta går vägen!!!<3


    Stort grattis!
  • Anonym (BaKu)
    My102 skrev 2018-07-29 23:30:07 följande:

    Jag har precis fått veta nåt väldigt jobbigt.. sambon har legat med en annan.. jag är i chock. Vi har inte riktigt gråtit igenom eller ens pratat så mycket efter det misslyckade IVFet för allt utom det så är vårt förhållande bra!

    Han vet själv inte varför han gjorde det, han har sårat förut men inte genom otrohet och tro mig, han är inte en sån kille. Han är verkligen inte det. Därför får jag så svårt att få ihop det. Varför skulle han göra en sån sak? Vi går igenom nåt skit jobbigt, varför göra det ännu svårare?!

    Hur reagerar era killar i iVF resan? Jag tror killen reagerar starkare än vad han har gett sken av. Det accepterar absolut inte otrohet men jag måste någonstans förstå varför?!


    Usch så tråkigt!

    Killar reagerar självklart olika, men det är nog väldigt vanligt att de mår otroligt dåligt i den här resan. Och jag tror också det är vanligt att de inte vågar prata om det.

    Min man mådde skit, men eftersom det var hans "fel" (manlig faktor) och han kände att han inte kunde ge mig det jag önskade mest i kombination med att behöva se mig gå igenom allt vas IVF betyder för en tjej så sa han inget. Han gjorde också en dum grej i samband med det här, vilket orsakade större slitning än själva IVFprocessen och sorgen kring barnlöshet. Så ja, dumma beslut kommer nog med det. (min man var inte otrogen, men vill inte gå in på det närmre)

    Frågan är då om du kan leva med det han gjort. Personligen hade jag slängt ut fanskapet med huvudet före. Tilliten hade varit totalt borta och det är ju inte som att det är lättare att vårda ett förhållande när det efterlängtade barnet väl kommer.

    Men det är du som måste fatta beslutet, men tänk på att om IVF och sen familjelivet är tufft i vanliga fall så är det ännu värre om du inte kan lita på den du har med dig på resan.
  • Anonym (BaKu)
    Inalina skrev 2018-07-16 10:16:09 följande:

    Hej! fick du svar på ditt urinprov? förstår att det är jobbigt med flytningar/blödningar, klart man blir orolig trots att du kommit förbi KUB och UL, men man läser ju (som du vet) om väldigt många som blöder hela graviditeter och det är inga konstigtheter, bara sköra slemhinnor etc!!

    skönt om du mår lite bättre med illamående etc, men fy för ryggont! vet folk som gått till fysioterapeut under graviditeten pga ryggont, kanske kan vara nåt att prova..? har hört om den där 'plufs-perioden' innan det börjar synas på riktigt att man är gravid;) förstår att det känns roligare när det blir tydligare

    jag känner mig bra i kroppen men har ingen aning med ägglossning etc just nu, har inte orkat ge mig in i ÄLtester etc just nu utan tänkte slappna av en månad innan vi bokar tid för frysåterföringen. jag är rätt säker på att jag har ett immunproblem så mitt mål just nu är att övertyga min tjeckiske läkare att skriva ut en typ av kortisontabletter som sänker mitt immunförsvar litegrann, så jag kan hämta ut medicinen när jag är i sverige nu i sommar. 

    Hoppas du får en härlig sommar med en riktig gravidmage och att du fick bra resultat på urinprovet! Varma kramar!


    Urinprovet såg bra ut och nu har jag varit utan blödningar i två veckor. Så det känns skönt. Om 3,5 vecka är det RUL. Blev lite förskjutet eftersom vi är bortresta i två veckor och det var för tidigt att göra det innan vi åkte.

    Nu börjar magen synas lite mer. Fortfarande mest uppblåst, men kan känna var livmodern buktar.

    Hoppas ni har det bra i sommaruppehållet och att ni riktigt njuter av allt man inte får göra under behandling/graviditet. Hoppas nämligen du snart trånar efter en god drink eller allt det där man inte får äta.

    Håller verkligen alla tummar för er! Kram i sommarvärmen!
  • Anonym (BaKu)
    Hormonkarusellen skrev 2018-07-30 23:46:04 följande:

    Här råder kaos, efter nästan två veckor av sörjande över missfall, och slåss för att få en tid för vul - i och med att jag skulle ta både lutinus och progynon så länge jag är gravid, så behövde jag ju få missfallet bekräftat. Men på ultraljudet syntes en graviditet 5+5, precis som det borde....!! Vad som orsakat sådana blödningar vet jag inte, men något växer i alla fall. Fick en chock och sa bara tack och gick från ultraljudet med min lilla utskrift... haha.

    Idag ska det vara 6+2 och nog visar kroppen tecken i alla fall, brösten som brukar vara obefintliga Är som kanoner! På torsdag kan vi ringa kliniken när de öppnar och få tid för undersökning igen , efter den känns det kanske npgot säkrare - då kommer man ju kunna se hjärtat om allt fortsatt som det ska <3

    Så just nu försöker vi vara glada för en ljus framtid, efter att ha sörjt ett missfall veckan innan... kaos kaos, men just nu blåser vinden åt rätt håll. Håll era tummar för att det kan få fortsätta så!!


    Åh så underbart! Håller tummarna för att det fortsätter åt rätt håll nu!
  • Anonym (BaKu)

    Så roligt att se att många av er är igång igen. Kan inte låta bli att följa er och hoppas verkligen att ni snart får uppleva magin med ett plus som stannar.

    När det gäller insättning av flera embryon så har jag också uppfattat det som att det är vanligare/lättare att få igenom utomlands.

    Vi fick frågan vid vårt andra försök om vi ville sätta in i det fallet att vi skulle ha dålig kvalitet på embryona. Det blev dock aldrig aktuellt. Vi fick dock sätta tillbaka på dag 2 trots många befruktade ägg eftersom inga av våra många ägg klarade sig till frysen vid första försöket. Det var nog ett bra val för oss.

    Har en släkting som för många år sen och utomlands fick sätta in fler embryon. Fyra av dem tog sig och det slutade med att hon fick göra abort på två för att öka chanserna för de andra samt minska riskerna för henne. Inte heller ett lätt steg så nog klokt att man idag är mer restriktiv.

    Vi är nu i vecka 20+1 och på torsdag är det dags för RUL. Har känt rörelser i cirka tre veckor, men dagligen i ungefär en. Det gör att man känner sig lite lugnare än innan. Vi vågar äntligen tänka att vi faktiskt ska bli föräldrar.

    Åh vad jag önskar att ni snart får uppleva detta!

  • Anonym (BaKu)
    eelinh skrev 2018-09-03 09:57:24 följande:

    Tack! Jag är i v 25+5 så tiden rullar på och man börjar äntligen tänka att man ska få en bebis i december. Men tyvärr hänger oron alltid där, det känns liksom för bra för att vara sant. Men efter allt man gått igenom så är det väl inte så konstigt :)


    Då är vi i ungefär samma läge. 22+0 idag och som du säger försvinner aldrig oron, men det känns ju lättare för varje milstolpe man når och för varje vecka som passerar.
  • Anonym (BaKu)
    anina skrev 2018-09-02 21:33:02 följande:

    Hej.

    Ikväll kunde jag inte hålla mig längre så jag tog ett digitalt test. Och det var positivt, tjohooo. :)

    Nu är jag glad men också rädd eftersom förra slutade i missfall. Känns iaf fantastiskt just nu att det har fäst. Men oj vad jag nojar mig över allt jag gör.

    Hoppas verkligen på det bästa för er andra. Kram


    Stort grattis och håller alla tummar för dig!
  • Anonym (BaKu)
    Inalina skrev 2018-09-03 09:40:38 följande:

    Ok, hejar på er lilla kämpe därinne! Den är nog nöjdare i din livmoder än i ett lab i alla fall!!

    Jag ska sätta tillbaka i stimulerad FET i morgon kl 10 (gör min behandling i Prag). Det blir 3:e insätnningen och har gjort två färska innan där den senaste slutade med första plusset i mitt liv, men blödning 2 dagar senare 

    Nu hoppas jag att mina embryo klarar upptiningen - har 2 i frysen så kommer sätta tillbaka båda om de klarar sig så långt..


    Tänker så mycket på dig och hoppas verkligen det är din tur nu!
Svar på tråden IVF våren 2018