Till er styvföräldrar som är missnöjda!

Ja vad säger man, det ex:et gör är en klassiker på hur man vinner en vårdnadstvist, hon använder barnens missnöje och förstärker den, som du berätta ,sluta betala för ridskolan, självklart har ex berättat att han gör det för att han skiter i dom, försökt prata med pappan och sedan gråtit ut framför barnen att hon försökt prata med han men han lyssnar inte osv....

Det man förstår så har inte dom haft en bra relation till varandra innan heller.

Felet ni gjorde var och skynda på allt,tänkte på ert liv tillsammans och barnen hamnade i skymundan , och ex utnyttja det direkt, hon vet hur man vinner en vårdnadstvist.

Läget ni försatt er i gör att ni kommer mest troligt förlora, ni har en liten och den tar tid, dom äldre känner att det är mest jobb och bo hos er, som du berätta en massa regler, ska diskas,osv.. det har dom inte hemma hos deras ex.

Ni har valt detta helt själva, det ni kan göra är att försöka ha barnen så ofta ni kan/dom vill komma, ägna tid åt dom, gör saker med dom, betala underhåll för barnen och jobba er fram ut med dessa förutsättningar så kanske ni vinner tillbaka dom.

Lugna ner dig eller sök hjälp, lugnande medicin eller nåt! Det är inte sunt att bli sådär upprörd över ett inlägg på nätet så jag tror verkligen du behöver hjälp.

Detta är ett forum där ALLA får göra inlägg på trådstarten. Är det inte okej med dig får du prata med din gubbe irl eller om du har kontakt med någon annan vuxen, vän, släkting, terapeut eller nåt.

Du vill tydligen enbart ha svar från folk som stryker dig medhårs och tycker synd om dig.

Men faktum är att du/ni faktiskt har skapat detta själva med ert beteende. Familje- och/eller parterapi för dig och gubben vore nog ett bra första steg.

Du vill inte ha hem döttrarna och tydligen väljer den usla "pappan" dig framför sina egna barn. Så glöm hans ungar och försök ordna till den dysfunktionella situation dina ungar lever i iaf.

Lycka till!

Hur gamla är barnen?

Kan han/ni inte börja fasa ut exet och prata med barnen direkt istället?

Vad hade barnen tyckt om att komma hem till er och äta middag, precis som andra vänner och bekanta?

Så att ni går ifrån det klassiska umgänget till att få en mer vuxen relation till varann.

Här beskriver du hur barnen far illa, hur barnen känner och visar att något är fel, dessa signaler dök inte upp bara ur tomma intet, utan det är något som pågått ett längre tag.

Psykisk misshandel är det samma som fysisk, vilket resulterar i att barnen far illa, skulle något barn hamna efter eller få något problem i skolan så kan mamman använda detta som försvar, samt hänvisa att det kommer från er så vinner hon i alla lägen.

Får hon det bevisat av socialen, barnen beskriver hur dom mår dåligt hos er, så har ni tappat allt med dessa barn, då har ni bara vv-helg umgänge som max.

Fast nu är ni här, vem som dragit det hit har inget med saken o göra,om mamman använder sig av umgängessabotage eller inte, men hon utnyttjar läget iallafall. i Sverige finns inget umgängessabotage eller PAS  som det kallas, inget soc eller tingsrätt får använda utom i vissa specifika fall där det är riktigt uppenbart.

Det ni ska veta är att en förälder har inte rätt till sina barn, utan lagen är att barn har rätt till sina föräldrar, nu har dom en mot vilja till er, det är det ni måste vända, enda sättet är o visa kärlek och omsorg,på såsätt vinna tillbaka barnen, nu visar dom tydliga tecken på missnöje, enda ni kan göra är och försöka vända trenden. med fler regler kommer ni mest troligt förskjuta dom mer.

Att lösa den här situationen är de vuxnas ansvar. Vi vuxna väljer att flytta ihop, barnen får anpassa sig varesig dom är negativa eller positiva. Mitt råd som mamma och bonusmamma är:

- Försök vara rättvis och ha samma regler för alla barn i hemmet. Barnen får gärna komma med åsikter på regler och vi sitter ner och diskuterar ihop vad som gäller för vår familj. Säg att när ni bor i ert hus gäller era regler oavsett hur det är hos mamma.

- Ta en extra minut ibland och gå in till bonusbarnet och fråga hur dagen varit och vad som hänt.

- följ med och titta på ex en fotbollsmatch om bonusen spelar så den känner att den får din uppmärksamhet.

- Var lyhörd, försök om bonusen säger något att ställa öppna frågor varför tycker du så, hur tänker dina osv för att få en öppen dialog. Det är ok att bonusen saknar mamma eller liknade och man får tycka att det ärjobbigt att mamma och pappa inte bor ihop.

Mitt råd till dig ( vilket jag själv gjort och gör):

-försök få mamman o pappan att gå i terapi och lära sig samarbeta.

-fokusera på ditt hem och ert.

-min sambos pappa snackar också om mig men jag lägger det åt sidan och försöker inte lägga energi på det. Tänker att barnen inser tillslut sanningen när dom är äldre.

-försök att nå hans barn igen, kan du ex. hitta på något med bara dom.

-försök se de positiva sidorna hos bonusbarnen och förstärk dem...

Precis. Men nu har hon förhoppningsvis fått sig en knäpp på näsan för i utredningen står det tydligt att barnen sagt att mamman säger vad de ska säga, att hon delger dom beslut (tex att dom ska "slippa bo hos pappa och börja ny skola hos henne istället) utan att prata med min man. Så dom papperna springer hon säkert inte runt med till samhället iallafall.

Det du beskriver är en vårdnadstvist, barnen är gamla nog å få välja förälder, grund och orsaker skiljer sig från ex o er, det räcker för en vårdnadstvist, sedan vad det handlar om spelar ingen roll.(både rätten och socialtjänsten ser vad som är barnets bästa,där dom mår bra, där dom trivs) inget annat!!!!

En sak som spelar stor roll i umgänge är samarbete mellan föräldrar, vem som bråkar spelar ingen roll, utan samarbeta, så vinns aldrig gemensamt umgänge.

Ex mamman har rätt och fråga sina barn hur dom upplever livet hos er, det gör hon för att hon är en ansvarsfull förälder, hon har rätt o veta, vad som påverkar hennes barn, om det nu är konflikten mellan er, ,,regler,,,, bråk mellan bonussyskon, ja allt som påverkar barnens bästa, att hon har kompisar som mobbar ditt barn, kan inte ni styra, utan dom kanske är bra med henne och är bra för henne. genom det så har hon rätt o prata med sina barn om er!!!

Nu verkar ni tro att barnen ska ändra sitt sätt, nu när ni har en ny familj, kom nya regler (som din lista 1001 nya regler) dom måste följa, men tyvärr så fungerar inte livet så, utan föräldrar måste anpassa sig efter barnen, efter det liv dom levt o blivit uppfostrat kring.

Ni har själva bäddat sängen så dom lämnat er, och ni förstår inte varför.....

Håller med, ts och pappan borde analysera sin egen del i den uppkomna situationen och inte skylla allt på mamman.