Vi som försökt en längre tid - första barnet

Jag byter till den här tråden jag med. Ska vi köra på samma tanke med BIM-datumen/listan som i förra tråden att när man har passerat sitt "gamla" BIM och lägger in nytt i listan, att vi raderar gamla BIM-datum så listan inte blir onödigt lång?

Hade ett snack med sambon förra veckan om att jag hade feta bebis-cravings och att jag tycker vi borde köra på ännu mer aktivt försök så sett till året som gått där "vi" haft mer approachen att händer det så händer det, men jag har haft koll på ÄL etc. Vi hade ett riktigt bra snack faktiskt, mkt om vart vi är i vår relation och vart vi vill, hur vi vill ha det etc. Jobbigt och lite obekvämt, men faktum är att det har känts så mycket bättre med oss sen dess, tycker vi har kommit varandra ännu närmare. Och som bonus har vi fått upp ännu mer sexlust igen med bättre sex än på länge hehe, och det kan ju knappast vara negativt i bebisfabriken att sexet samtidigt är bra tänker jag. 

Hej tjejer!

Imorse började mensen och så började jag morgonen med att få en bild på en gammal klasskompis nyfödde dotter. Sammanträffande att bilden kom 2 minuter efter att jag gick på toa och såg att mensen börjat.

Hej tjejer <3

Jag har tagit en lång paus, och sett att den här nya härliga tråden skapats :)

Tänkte jag uppdaterar vår situation igen; jag hade spolning den 3 juni, allt såg bra ut och läkaren sa att det såg ut som jag haft ägglossning redan. Iom att vi inte fick ha samlag innan spolning räknar jag inte den här månaden som ett försök, då vi bara hade sex 5 juni, vilket ju då är några dagar efter både ägglossning och spolning. Det enda läkaren noterade var att det var lite trögt att få in katetern, men det påverkar inte chansen att bli gravid tydligen.

Nästa uppföljning blir 19 juli, jag trodde att vi då skulle får börja IVF till nästa cykel, men på henne verkade det som att det är runt 3 månaders väntetid från då! Kan säga att jag gick hem och grät rejält. Herregud vilken bergochdalbana det är hela tiden! Känslostorm efter känslostorm :(

Igår fick vi meddelande om att våra vänner fått sitt första barn, som de fick på första försöket efter ett samlag! Jag har hela tiden tänkt "aja, men innan de får sitt barn så lär vi ju vara gravida iaf". Känns så jobbigt att man försökt och försökt hela någons graviditet :( min bästis väntar sitt andra barn i mitten på juli, lär ju inte vara gravid innan de får heller.

Byter till den här tråden :) Idag hade vi första mötet för fertilitetsutredningen, OJ vad nervös jag var innan men gick fint! Vi har försökt aktivt i ungefär 8 månader men läkaren tyckte det var bra att vi kom redan nu eftersom jag ju är lite äldre (och inte ätit p-piller på över ett år). Tyvärr visade det sig att första provet borde tas idag eller imorgon, annars får jag vänta en månad till. Så nu gäller det att ringa tidigt imorgon för att se om det finns en lucka :) Nästa prov borde tas nästa fredag när jag ska ta en certifiering på jobbet yay! Inte lätt, man förstår verkligen hur såna här saker kan dra ut på tiden.. Men känns iaf bra att vara på rull :) Lägger till mig på listan!

Hej!

Nu har vi fått alla provsvar och haft uppföljningsmöte med läkaren. De hittar inget fel på oss, men kan inte skicka remiss för ivf än pga att det inte riktigt gått ett år. Så vi får vänta till efter sommaren, sen skickar de remiss och sen får vi vänta i 8-9 månader på att få börja med ivf. Satt och grät på mötet, hade hoppats på att få någon typ av stöttning och inte vänta i typ ett jävla år innan något mer händer. Vet att jag borde vara tacksam för att allt ser bra ut, men vi har gjort snart 12 aktiva försök utan att något har hänt.. :( 

Hej alla, Jag lämnar gruppen nu för jag har gett upp lite.

Skulle egentligen fått börja utredning i augusti för då har det gått ett år men dom ringde igår och sa att vi måste vänta till april nästa år för att man räknar 1 år efter senaste missfallet. Och jag vet att jag inte kommer få behålla nästa kommande graviditeter heller pga mina hormonbrister.. får tydligen ingen hjälp för att utreda missfall osv heller.

Hoppas att allt går bra för er andra!

Förlåt, förstår att detta kan bli triggande för er som väntar på IVF eller att komma vidare i er process av olika anledningar.

Vi fick veta idag att ingen av de tre embryon vi fick befruktade klarade sig till frysen. Jag är förkrossad. Särskilt utifrån att det verkar som att mina ägg inte kan befruktas utan ICSI, att man placerar en spermie direkt i. Detta innebär dels att det blir mycket mer press på denna rundan, men att vi sannolikt kommer behöva göra om IVF i framtiden med allt vad de innebär för ekonomi, känslor och kropp.

Är tacksam för de embryot som finns i mig nu, men jag tappade hoppet nu. Det går ju fan aldrig bra så varför skulle det nu. Idag ska jag gråta och äta godis. Tänkte testa imorgon men jag är inte beredd på de känslorna som kommer komma om de är negativt.