Jag kände att jag ville göra en "renodlad" första-barnet-tråd för oss som försökt lite längre, då jag personligen känner att jag både kan ge och få mest stöd i en sådan.
(Varje person får dock bedöma själva vad som är en längre tid)
Här kan vi stötta varandra i denna tuffa resa till <3 första barnet <3
Jag lägger även till en bim-lista så vi kan följa varandra <3
Kram till alla kämpar därute <3
Tack fina kvinnor! jag grät nästan på besöket, jag hade ingen aning om att VUL skulle vara på egen bekostnad, funderar fortfarande på vad vi betalade 4200sek för, enligt henne är det att man kan behöva vänta i evigheter att få hjälp från vården (säger hon som skickade mig till nån som hade 2månaders väntetid, och killen 4 men lyckades dra ner till 3mån när en avbokning öppnade upp en tid).
Mina värd var lite sådär, för det mesta så ser allt "inom ramen" men mitt prolaktin var "lite högt" och mitt AMH var 0.81 och där vill man att det är minst 1. När man tittar på referensintervallet är dock allt inom ramen förutom AMH, så jag vet inte hur man ska tolka det.
På cd9 och VUL har jag slemhinna på 7.8mm, och största follikeln är på 14.8mm just nu. Vet inte om det är bra eller ej, men det är totalt 9 som växer och det blev plötsligt väldigt förståeligt hur man kan plocka ut 15st vid IVF och inte minskar sin äggreserv med tanke på att typ 10 per månad blir absorberad av kroppen :)
MEN!! Jag har fått recept på letrozol !! :D ovitrelle!! (injektion att ta när man får + på äl sticka, snark måste återgå till det där) samt crinone/progesteron!! WOOHOOO! Vilken lättnad, jag är så trött från stresset att jag kan knappt fatta det, men otroligt glad och tacksam är jag att vi testar verkligen allt vi kan!
Ruvardag 11 och har fått molvärk och plusbruna spottings. Vet inte om det är en bra grej eller en dålig, idag vore min vanliga BIM. Har aldrig haft spottings tidigare eller fått mensvärk innan mens. Hade ställt in mig på att loppet är kört, men nu är jag förvirrad..
Ruvardag 11 och har fått molvärk och plusbruna spottings. Vet inte om det är en bra grej eller en dålig, idag vore min vanliga BIM. Har aldrig haft spottings tidigare eller fått mensvärk innan mens. Hade ställt in mig på att loppet är kört, men nu är jag förvirrad..
Ruvardag 11 och har fått molvärk och plusbruna spottings. Vet inte om det är en bra grej eller en dålig, idag vore min vanliga BIM. Har aldrig haft spottings tidigare eller fått mensvärk innan mens. Hade ställt in mig på att loppet är kört, men nu är jag förvirrad..
Ruvardag 11 och har fått molvärk och plusbruna spottings. Vet inte om det är en bra grej eller en dålig, idag vore min vanliga BIM. Har aldrig haft spottings tidigare eller fått mensvärk innan mens. Hade ställt in mig på att loppet är kört, men nu är jag förvirrad..
Ruvardag 11 och har fått molvärk och plusbruna spottings. Vet inte om det är en bra grej eller en dålig, idag vore min vanliga BIM. Har aldrig haft spottings tidigare eller fått mensvärk innan mens. Hade ställt in mig på att loppet är kört, men nu är jag förvirrad..
Tack för era fina kommentarer! Emmalucy, man börjar räkna ruvardag 1 som dagen efter insättningen. Så mitt äggplock blir ägglossningen. Då vi satte in embryot på dag 3 blir ruvardag 1 = ÄL + 3. Så idag är det BIM för mig, ÄL +14, ruvardag 11. Dock tar jag ju progesteron tabletter, vilket ofta förlänger cyklen för många (alternativt att mensen kommer när man slutar ta Lutinus, dvs om testet är negativt på testdag).
Hej, jag hoppas det är okej att jag hoppar in här! Detta är mitt första inlägg på familjeliv.
Idag kom i alla fall min mens och jag är helt förstörd, var stensäker på att det hade gått denna månad. Därför kände jag att det var dags att hitta stöd någonstans för det börjar vara otroligt jobbigt detta.
Både jag och min sambo är 21 år, jag är född 00 och han 99 så han blir 22 senare i år. Vi är inne på vårt 4 år tillsammans, är förlovade, och vi har en stor gemensam barnönskan. Detta var vårt 14:e försök, så nu påbörjar vi försök nummer 15 med BIM 19/7.
Det känns så otroligt hopplöst och orättvist allting. Vi trodde att vi efter 12 månader skulle få hjälp då det står överallt att man efter 1 år har rätt till en utredning, och därför kändes det på något sätt inte lika hopplöst i början, det gick liksom att härda ut. Detta var fram till att vi började närma oss den 12:e månaden och vi insåg att ett av kriterierna för vårt landsting och en fertilitetsutredning var att båda måste vara minst 25 år?! Kändes som en stor käftsmäll och känner att jag på riktigt inte kommer orka må så här varenda månad mensen kommer - i fyra år till.
Om det inte gått till hösten, vilket jag inte tror eftersom det inte gått än, så ska vi kontakta en privat klinik då de enligt landstinget inte är lika hårda med kriterierna. Om vi inte får hjälp där pga vår unga ålder så känns det som jag kommer ge upp. Min livslust försvinner lite varenda månad i samband med mensen och det känns verkligen som mitt hjärta typ går sönder, och att i så fall behöva vänta i 4 år till för att ens få ansöka om en utredning känns omöjligt.
Det var lite om mig, nu hoppas jag på denna månad och försök 15.
Hej, jag hoppas det är okej att jag hoppar in här! Detta är mitt första inlägg på familjeliv.
Idag kom i alla fall min mens och jag är helt förstörd, var stensäker på att det hade gått denna månad. Därför kände jag att det var dags att hitta stöd någonstans för det börjar vara otroligt jobbigt detta.
Både jag och min sambo är 21 år, jag är född 00 och han 99 så han blir 22 senare i år. Vi är inne på vårt 4 år tillsammans, är förlovade, och vi har en stor gemensam barnönskan. Detta var vårt 14:e försök, så nu påbörjar vi försök nummer 15 med BIM 19/7.
Det känns så otroligt hopplöst och orättvist allting. Vi trodde att vi efter 12 månader skulle få hjälp då det står överallt att man efter 1 år har rätt till en utredning, och därför kändes det på något sätt inte lika hopplöst i början, det gick liksom att härda ut. Detta var fram till att vi började närma oss den 12:e månaden och vi insåg att ett av kriterierna för vårt landsting och en fertilitetsutredning var att båda måste vara minst 25 år?! Kändes som en stor käftsmäll och känner att jag på riktigt inte kommer orka må så här varenda månad mensen kommer - i fyra år till.
Om det inte gått till hösten, vilket jag inte tror eftersom det inte gått än, så ska vi kontakta en privat klinik då de enligt landstinget inte är lika hårda med kriterierna. Om vi inte får hjälp där pga vår unga ålder så känns det som jag kommer ge upp. Min livslust försvinner lite varenda månad i samband med mensen och det känns verkligen som mitt hjärta typ går sönder, och att i så fall behöva vänta i 4 år till för att ens få ansöka om en utredning känns omöjligt.
Det var lite om mig, nu hoppas jag på denna månad och försök 15.
Hej, jag hoppas det är okej att jag hoppar in här! Detta är mitt första inlägg på familjeliv.
Idag kom i alla fall min mens och jag är helt förstörd, var stensäker på att det hade gått denna månad. Därför kände jag att det var dags att hitta stöd någonstans för det börjar vara otroligt jobbigt detta.
Både jag och min sambo är 21 år, jag är född 00 och han 99 så han blir 22 senare i år. Vi är inne på vårt 4 år tillsammans, är förlovade, och vi har en stor gemensam barnönskan. Detta var vårt 14:e försök, så nu påbörjar vi försök nummer 15 med BIM 19/7.
Det känns så otroligt hopplöst och orättvist allting. Vi trodde att vi efter 12 månader skulle få hjälp då det står överallt att man efter 1 år har rätt till en utredning, och därför kändes det på något sätt inte lika hopplöst i början, det gick liksom att härda ut. Detta var fram till att vi började närma oss den 12:e månaden och vi insåg att ett av kriterierna för vårt landsting och en fertilitetsutredning var att båda måste vara minst 25 år?! Kändes som en stor käftsmäll och känner att jag på riktigt inte kommer orka må så här varenda månad mensen kommer - i fyra år till.
Om det inte gått till hösten, vilket jag inte tror eftersom det inte gått än, så ska vi kontakta en privat klinik då de enligt landstinget inte är lika hårda med kriterierna. Om vi inte får hjälp där pga vår unga ålder så känns det som jag kommer ge upp. Min livslust försvinner lite varenda månad i samband med mensen och det känns verkligen som mitt hjärta typ går sönder, och att i så fall behöva vänta i 4 år till för att ens få ansöka om en utredning känns omöjligt.
Det var lite om mig, nu hoppas jag på denna månad och försök 15.