Anonym (C) skrev 2022-06-19 09:17:59 följande:
Fast med att välja bort innebär ju att man inte väljer att bli tillsammans med någon som redan har barn. Det folk ifrågasätter är inte att man inte väljer att agera betjänt åt någon annans barn utan varför man ens väljer att bli tillsammans med någon som har barn, när man uppenbarligen inte vill vara delaktig i den familj som partnern då har? Borde vara så mycket enklare för alla då att helt enkelt välja någon som inte har barn då?
Och vad menar du med söndercurlade? Vad man inte sällan hör från folk som har just problem med att deras partner har barn är att föräldern enligt dem lägger för mycket tid och energi på sina barn, som de kunde lagt på dem. De visar sällan förståelse för att barnen kommer först för dem, precis som det ska vara. Inte att barnen alltid ska få som de vill, utan att deras behov faktiskt kommer före en vuxens som kan klara sig själv. Sen absolut finns det de föräldrar som lägger för mycket ansvar på sin partner, och det är såklart inte okej heller, men där har man ju också själv ett ansvar att visa var gränsen går, det är ju något som är upp till varje par att själva avgöra hur man vill ha det. Ingen annan kan ju komma och bestämma det. Oavsett så förstår jag inte varför man ens flyttar ihop med någon om man har problem med deras barn, deras uppfostringsmetod eller inte vill vara delaktig i deras familj eller vad som? Då kan man väl lika väl leva som särbo och spara alla massa bekymmer?
Har frågat flera frågor både i denna tråd och tidigare liknande trådar, inte fått svar alls, bara slänger sig med ord som rabiat, moraltanter och jobbiga barn osv. Vilket är rätt omoget och ger intryck av att ni som skriver detta bara är ute efter att provocera och/eller hyser ett agg gentemot föräldrar som har en partner utan barn och inte vill ha en diskussion alls utan bara medhåll av likasinnade. Kan ni ge några nyanserade svar på någon av frågorna/påståenden kanske bemötandet tillbaka skulle bli lite trevligare och mer förstående.
Jag blev ihop med maken TROTS att han hade barn sen innan, jag var tydlig med att jag inte gillar ungar och aldrig heller gjort. Eftersom han inte letade efter en som kunde ta över hans jobb som förälder så funkade det ändå, och har funkat i nära 20 år.
Söndercurlade innebär att de inte klarade av att göra något själva överhuvudtaget, utan satt och väntade på att bli serverade. De klarade inte ens av att ta en macka själva i övre tonåren, än mindre att ta bussen eller liknande. De behövde passas som småungar. De förväntade sig att alltid stå i centrum, även när det gällde bland mina släktingar som hade än mindre intresse av dem än vad jag hade. Saker som normala människor i deras ålder klarade av skulle bemötas med hurrarop och stående ovationer.
Den ena kom till insikt som vuxen, den andra tror fortfarande hen är universums nav.