Det Fattig-Sverige du inte trodde fanns

Men är det empati det handlar om, är det inte snarare rättsliga principer om rätten att uttrycka sig?
Jag menar, no pun intented, allvar. För allt som skrevs om det som hände handlade inte om att empatiskt förstå vare sig de som av förklarliga skäl blev rasande, ledsna och sårade när han kom till dem. Som tur är handlade det inte heller om att försvara Paludan som person. Allt handlade om principer, och jag kan tycka att de här principerna vi håller oss med blir lätt absurda i vissa fall. Varför ska vi få säga och göra vad som helst mot varandra bara för att det är yttrandefrihet? 

Jag tror att om vi eldar upp människor på bål på torgen kommer människor att reagera. Förr i tiden var det ett familjenöje att titta på när folk brann upp.

Dödsstraffets avskaffande handlar om att empatin förflyttats till kriminella istället för brottsoffer. Brottsoffren spottar man på.

Nuförtiden är det ett familjenöje att skratta åt familjens fattiga bekanta i sociala medier. Loth har rätt i att det skett en viss förmildring av spöstraffen.

Skratta åt familjens fattiga bekanta? Är det verkligen någon som gör det? Har jag svårt att tro. 

Har du? Vad skönt. 

Vet faktiskt ingen som skrattar åt fattiga.

Det behöver inte handla om empati. När ett brott begås skapas lidande, när brott döms skapas lidande.

Nä inte jag heller

Slösade tyvärr bort ett par minuter av mitt liv med att se denna löjliga film. Det stöder inte ett dugg vad du skriver och var bara otroligt fånigt. Vad håller du på med?