Ska jag berätta om barnet eller inte? vill ha era åsikter

Ja. Men vi var överens om att bilda familj. Det blev villa vovve och katt också.  

Bara för att han reagerat dåligt nu betyder inte det att han blir en dålig pappa. Han kanske får sådan panik just för att han inser hur mycket det kommer krävas av honom och hur hårt han kommer kämpa om han blir pappa. 

Och om du ska vara ärlig har inte du klarat av att sköta det här särskilt snyggt du heller, berätta på snap och sen ljuga är inte särskilt moget eller hur? 

Ni är båda i en svår situation som ni hanterat dåligt men det betyder inte att ni kommer bli dåliga föräldrar när barnet väl är här. Jag tycker inte att du ska ta ifrån ditt barn dess pappa på så lösa grunder. Det är verkligen inte rätt 

Ringa sina föräldrar när man är 28 år?? Hoppas inte barnet ärver hans funktionsnedsättning...

Skulle rekommendera att du väntar till efter abortgränsen, men berätta bör du absolut. Samarbetssamtal hos soc kanske vore något. 
Enskild vårdnad är nästan ett måste när ni bor så långt ifrån varandra, så du får alla föräldradagar. Detta kan man ändra längre fram och det har inget med umgänget att göra. 

Tycker ni båda betett er illa. Varför skyddar ni er inte. Träffats tre ggr och nu ska ni ha barn. Det är inte rätt mot någon. Verkligen omoget beteende för såpass vuxna personer. Jag rekommenderar att skaffa barn med någon man vill leva med och någon man känner och någon som VILL bli pappa. Tycker inte TS är mer mogen än killen. Bli vuxna innan ni skaffar barn (mentalt vuxna menar jag då).

Okej, onödigt att tjafsa om varför ni inte använde skydd- det
hjälper liksom ej mera.
Men om du nu är i vecka 5, kan du inte ha vetat om graviditeten i mera en typ max 1 vecka? Så ganska mycket har hunnit hända på den tiden? (Känns lite som om detta drar ner på trovärdiggeten)

Om detta nu stämmer; meddelar
du pappan situationen, att du kommer behålla,
och han kan själv avgöra om han vill vara delaktig? Underhåll måste han betala.

Sen ge han lite space. Självklart blir man ju shockad av en sånhär nyhet. Och eftersom det bara gått några dagar har han inte hunnit processeta. 

Jag var i en likadan situation när jag var 20 år. Pappan flippade precis som för dig?. vi var 20 och 22. Det blev bättre under graviditeten, och det slutade faktiskt med 4 barn och äktenskap ???? Vi skiljde oss dock efter ca 15 år. Hade inget med detta att göra, och vi står varandra väldigt nära trots nya partners osv. 
Men ge han space!

Förstår. Då är du ändå inte så ung som jag var och trodde du var. Känner du så är det klart du ska göra som du känner. Svårt, kan förstå hur du tänker även att det är fel/dumt tänkt, men tror nog du ska berätta. Förr eller senare kommer du att behöva berätta. På ett eller annat vis av nån anledning kommer det komma fram. och då kommer både killen och barnet att vara besvikna på dig för de inte fick veta om varandra. Kram 

Jag förstår att du agerade som du gjorde, när det var klart för dig att du vill behålla bebisen. Känns otäckt hur han beteede sig.
Däremot anser jag att han har rätt att veta att han blir far och barnet har rätt att veta vem fadern är. Så jag tycker du borde berätta för honom att han är pappan i alla fall - fast som någon annan föreslog först efter du inte får göra abort längre.

Men kanske hör han ju av sig innan dess, när han har lugnat ner sig lite.

Utifrån din beskrivning låter ingen av er mogna nog att skaffa barn just nu. Tycker man ska vara väldigt försiktig med abort, men i det här läget låter det rimligt. Barn ska inte behöva växa upp med föräldrar som inte är redo för sin uppgift...

Klart du måste berätta!
om man är redo att bli förälder måste man också vara modig och ta svåra samtal.
Det är riktigt dåligt att gå över gränsen för abort och sedan berätta!
Det är ett stort svek oavsett hur han nu har mött dig i det här.

Ta Tjuren vid hornet och berätta att du tänker behålla, lika bra att riva av plåstret direkt.
Det kan öka chanserna att han i framtiden kommer att vara delaktig i barnet.
Jag blev gravid men en man efter en lång relation ( 6 år) och vi var överens om att behålla ifall jag blev gravid vilket jag senare blev och hen var då PLANERAD men då hade han ångrat sig men jag behöll ändå. Det var min ålder och barnlöshet som avgjorde och jag gick emot hans önskan.
Han blev först off och väldigt negativ men sedan landade han i det.
För ditt barns skull måste du berätta för fadern fastän han kanske aldrig kommer att bli en närvarande pappa men då ger du honom åtminstone ett val inför framtiden.
Ett barn som växer upp utan en förälder kommer alltid att fråga vad som hände och hur du svarar på det kan avgöra mycket kring barnets mående i framtiden och vilka egna val hen kommer att göra.

Nja, tekniskt sätt så har inte pappan något att säga till om eftersom det är kvinnans kropp och hon har bestämmande. Däremot kunde pappan ha använd kondom om han inte ville bli pappa.