Skytten skrev 2011-08-26 16:53:40 följande:
Hej alla fina!
Nu är jag hemma igen Ja, var ska jag börja....
Med det positiva. Oddvar var underbar och ett proffs. Han sög ut vätskan i åtta blåsor och hittade åtta ägg!
Resten spräckte han bara. Det känns väldigt hoppfullt och bra. Och sambons spermier såg strålande ut.
Så det negativa - jag reagerade jättedåligt på smärtstillande rapifen. Jag tappade liksom hörseln, jag kunde inte öppna ögonen, tungan blev konstig och hela huvudet var som borta. Otroligt obehagligt! Men jag behöll lugnet, men sa att jag hellre hade ont än att de fick fylla på dosen. Sen när de var klara och jag skulle resa mig upp var jag så snurrig att de fick lägga ner mig snabbt. Och då kom tårarna. Jag bara grät och grät. Oddvar var helt underbar och förklarade att allt gått jättebra men att det nog var själen min som reagerade. Ni hör, så fint! Då grät jag ännu mer.
Och sköterskan Maria klappade och tröstade. Liksom min sambo. Sen efter tio minuter kunde jag stappla till rummet och där blev vi kvar i nästan tre timmar för jag var så yr och dålig. Till slut fick jag ju blodsockerfall av att inte ha ätit ordentligt och då bestämde vi att vi måste åka och äta.
Max! Och sen hem.
Och nu ligger jag i soffan och är sååå slut.
Och vad tänker jag då? Jo, ALDRIG, ALDRIG igen. Nu är mitt enda hopp att äggen är så pass bra att de kan frysas ner (om nu första försöket misslyckas) så jag kan göra ostimulerade återföringar.
Jag är så otroligt imponerad av alla er som gör det här upprepade gånger. Ni är sådana kämpar!
Jag är inte stark nog för varken den fysiska eller psykiska påfrestningen. Men jag är glad över att jag vågade den här gången och nu är det bara att hoppas. Om äggen inte befruktas då kommer jag att bli så knäckt. Allt det här får inte vara förgäves.
Förlåt ego-trippen. Jag lovar att jag ska kolla vad som hänt er andra och kommentera när jag är mig själv igen. Nu soffan resten av kvällen.
Kram och tack för alla tummar!
Åh skytten, vilken upplevelse. Men sluta och be om ursäkt för att du är ego. Det är inte ego. Det är underbart att få läsa om det du gör och känner. Jag hoppas nu att allt går vägen! Vilken häftig läkare du verkar ha haft. Grejen är att det är honom vi ska träffa på tisdag!! Vad glad jag blir när jag får läsa att han är så professionell. Jag blir så glad att jag gråter jag med.... Jag önskar så att det går vägen för dig nu och alla andra längtande här inne. På tisdag får jag träffad denne läkare. Jag hoppas kanske att jag fick honom på grund av min bakgrund och det som hänt oss. Vet inte. Men själen kommer sannerligen vara sargad när jag ska göra IVF försök.... min kära lilla Tusse som dog i v. 39 kommer ha satt sina smärtsamma spår.
Det är nog inte helt lätt med en IVF behandling. Jag hoppas verkligen inte du ska behöva göra den fler gånger.
Är du född i dec eftersom ditt alias är skytten? Fyller du 40 nu i dec?
Stor kram från mig!