Sydafrika-tråd!

Aha, inte alls en dum idé med nätverksmöte! Bra tillfälle att berätta om adoption och anknytning också, så slipper man förklara när barnet väl har kommit.

Och nej, ingen scrapbookingtävling Det är nog känslan i bilderna som räknas tror jag, att man så gott det går försöker visa en rättvis bild av sin familj!

På de olika fotosidorna (Fujifilm, Crimson) kan man ju beställa böcker med sina egna bilder och lägga till text och välja layout.... det tänkte jag kunde vara en bra idé!
 

GreenGal - de där programmen är riktigt användbara - känner några familjer som gjort såna. Också de har fått barn
Lo Ammi - inte tror jag att mor- och farföräldrars skilsmässa påverkar er adoption negativt, det är ju ni som bildar familjen. Men jag kan tänka mig att det ses som en positiv sak om man har ett gott förhållande till släkten och att adoptionen stöds av flera i närmiljön.

Hej allihopa,
Kul med en tråd för adoption från Sydafrka. Vi har en son på 4 år adopterad från Sydafrika och vi har våra papper i landet sen 39 veckor så vi väntar ivrigt på att får resa igen

Vår pojke var 1 år och 11 månader när vi fick honom. Vi skickade våra papper till Sydafrika i mars (eller början av april) 2009, fick barnbesked i juli och fick hämta honom i oktober.

ViljaDrömma skrev 2010-08-17 13:32:16 följande:

9 månader.... så vi läääääääääääääääääääääängtar ganska mycket nu!

Bra att ni har lite å sysselsätta er med medans ni samlar kötid. Då är ni nog nästan framme i kön när medgivandet blir klart...om allt går i lite lagom sävlig takt vill säga...

Penapöna; Hur har det gått med allt sedan ni kom hem? Gick det bra med anknytningen? Är det nåt särskilt vi ska tänka på inför kommande resa? Har ni stött på mycket fördomar/dumma kommentarer hemma i Sverige?

För oss har allt gått bra, över förväntan faktiskt. Vi har tagit det lugnt med honom och gett honom all vår tid. Vi har varit hemma båda två med honom i 10 månader. Vi bär honom fortfarande mycket.

Vi har inte stött på så mycket fördomar än men däremot så har många på otroligt osmidiga sätt försökt att luska fram hans bakgrundsinformation och inte visat någon förståelse alls för att den är helt offentlig.

Vad ni kan tänka på är ju att läsa på om anknytning förstås. Men mest av allt önskar jag att jag hade gjort iordning lite mer hemma innan resan, alltså sånt där som rensningar av garderober och sånt.

Lo Ammi, jag tror inte heller skilda mor-/farföräldrar är nåt problem. Det är ju inte den biten som er Life book kommer att handla mest om. Annars om Life book:en skulle jag säga att vi bara hade med just mor-/farföräldrar och syskon med barn. Vi tyckte att det lätt blir för många ansikten i en ändå rätt sä begränsad presentation. Vår första bok åkte till SA 2006 och nr 2 i fjol, och båda hade vi gjort mera som traditionella foroalbum med lite extra texter och dekorationer i (inget scrappande alltså, känndes inte som "oss"). Och helt rätt blev det, båda ggrna! :0)

Nätverksträff är når ganska nytt här i Sverige också, antar jag. Vi hade inget sånt, när vi gjorde våra hemutredningar.

Om vår kyrka/tro hade vi en sida i Life book:en, med några bilder från själva kyrkan, när vi tänder ett ljus där mm., och andra gågen från deras barnstund. Som Samaste skriver, får man beskriva mera djupt i brevet sen.

Tack för alla fina svar! Ja, vi har väldigt bra relationer till tre av föräldrarna och deras partners vilket gör att vi känner att vi har 6 blivande mor-och farföräldrar istället för 4 vilket känns väldigt bra! Eftersom jag har ett syskon som inte har familj och min man inte har kontakt med sitt syskon kommer vi nog lyfta fram andra delar av släkt och några vänner för att visa att vi trots liten familj har ett gott nätverk runt oss.

Härligt att höra om er som adopterat och att ni alla har så fina familjer med "lyckad" matchning (om man får uttrycka sig så )!

Vad gäller livsboken så gjorde vi heller inget "OS i Scrapbooking" med den. Jag gillar inte ens scrapbooking så det skulle inte bli vår grej då.

Vi riktade in boken för ett barn eftersom vi hade medgivande "ej fyllt 6år" och syskonmedgivande och fick höra att barnet kommer att ha den här boken från att vi blivit utsedda tills dagen då vi skulle få träffa varandra. Vi valde att ta med extra mycket foton och bara lite text. Fotona valde vi så att barnet utifrån dem skulle kunna se och förstå utan att kunna läsa. Vi visade också extra mycket av barnets rum, lekparker, busborgen, skolan, dans, djurparken i närheten osv. Allt som barn kan tycka är kul att se.
Ang den religiösa biten så visade vi också bilder från vår kyrka, där vi tänder ljus mm men också andra foton från aktiviteter knutna till kyrkan.
Släkt visade vi bara de närmsta, våra egna föräldrar och syskon, samt de som var referenter.

Vi fick en tjej som var 3 år och hon hade mycket glädje av denna bok, men den var lite för stor och tung för henne att bära omkring så jag hade gjort en kopia, printat ut alla bilder på vanligt papper, klippt ut dem och klistrat in i en liten bok som hon fick av oss första dagen. Den boken kände hon redan igen alla bilderna i och hon tog med sig den i sin lilla ryggsäck varje dag, hade den liggandes under sin kudde i sängen.

När vi tog fram livsboken så var jag lite nervös för att vi skulle välja fel bilder osv. Så vi gjorde den i powerpoint och brände den på CD. Sen skickade jag den till Kajsa på AC och hon kunde kika igenom den och kommentera. Sen var det bara att klippa och klistra.

Jag skulle också tipsa er som håller på att samla på er lite foton från olika situationer, olika årstider osv. Så slipper ni fotografera allt på en helg sen, med 15 klädbyten mm...

Lycka till allihop som är igång.

roligt att höra om era livsböcker!

Kan ni berätta lite om vistelsen i Sydafrika!
Är det nån som tar hand om en när man kommer till flygplatsen så man vet var man ska ta vägen?
Är det ett ordnat program, eller gör man mycket som man själv vill?
Åkte ni dit samtidigt som andra familjer som också skulle adoptera?

Jag tittar ofta i kölistan på AC:s hemsida. Jag tycker den har stått still länge nu! 30 st i kölistan.
Vi står ju inte i kölistan ännu, men jag brukar kolla vilken plats vi skulle stått i om vi stod i kö, vilket skulle vara 31!