BF våren 2011 i närheten av Malmö

Jag kommer att vara hemma fram till april 2012, alltså exakt ett år och sedan går min man hem fram till sep 2012 då det är dags för inskolning på dagis.

Det lär ju ta ett tag att vänja sig vid den lite lägre inkomsten. Inet så kul när man precis har köpt hus och skall renovera och fixa och har massor av saker man behöver. Men det ska nog lösa sig. Jag längtar så till huset nu. Undrar hur det kommer kännas att flytta tillbaka till Vellinge där man är uppväxt men inte bott i på så många år. Jag känner ju inte en endaste kotte där längre. Får väl hoppas att man kan träffa lite folk i vår ålder som bor i samma område eller kanske någon via föräldragrupperna. Hade ju varit trevligt.

Inatt hade jag verkligen förvärkarna from hell... Har inte sovit många timmar alls så jag skulle inte bli förvånad om jag somnade framför datorn här idag. Kanske har jag dock mig själv att skylla. Igår rensade vi nämligen i källaren inför flytten och var på tippen och slängde allt skit. Så det blev en hel del kånkande på saker även om min man tog det mesta. Men jag tycker det känns så dumt att sitta still och inte hjälpa till när jag kan. Men det straffar sig idag istället. Skönt dock att allt på vinden och i källaren är rensat nu och förberett och packat inför flytten. Det är ju inte klokt hur mycket man kan lyckas samla på sig! Framför allt med 2 gigantiska vinds och källarförråd.

Vi monterade även upp skötbordet och möblerade om i sovrummet så att allt är förberett nu. Väskan är packad så nu kan snart bebisen få komma ut  =)

Jag packade i stort sett enligt den listan vi diskuterat här tidigare. Kläder och hygienartiklar till mig samt till bebisen samt lite extrasaker till mannen. Mjuka, sköna kläder framför allt. Sedan blir det ju alltid lite småsaker. Kul att packa bebisens saker framför allt. De är ju så små och söta! Ibland undrar jag hur vi ska lyckas få på bebisen dessa pyttiga små kläder utan att skada honom.

I helgen fick jag en hel kasse med små söta kläder för nyfödda av min syster. Det fanns sköna overaller och en massa söta pyjamasar och hur mycket som helst. Det passade oss jättebra för vi hade inte köpt så himla mycket av just den minsta storleken. Man vet ju aldrig hur stor bebisen kommer bli och min syster fick så stora bebisar att de aldrig kunde ha de minsta storlekarna.

Vi handlade ju det mesta i New York och amerikanska storlekar är inte riktigt som svenska. Det som i ena affären benämns som 0-3 månader kan vara lika med upp till 3,6 kg och i en annan affär kan 0-3 månader betyda upp till 5 kg. Och det är ju ganska stor skillnad.  

Allra helst hade jag velat vara hemma lite kortare tid än det vi har planerat nu (alltså fram till april 2012, exakt 1 år, och sedan går min man hem). Jag hade kunnat tänka mig att vara hemma fram tills oktober och att min man gick hem då ett tag och sedan att jag kunde gå tillbaka hem igen ett tag ett halvår senare. Dock så fungerar inte det riktigt med våra jobb. Min man kan bara vara föräldraledig under sommarhalvåret (april/maj-aug/sep) samt att jag sitter som konsult och kan inte alltid förvänta mig uppdrag precis när jag vill.

Jag fick ett bra tips av en vän igår angående de kläder som man kanske packar ner och vill ha på sig efter förlossningen. Om man nu verkligen inte vill ha sjukhusets rockar på sig så är det ett bra tips att ha lite längre tröjor/tunikor på sig alternativt en klänning. Bara det inte sitter tajt om rumpan. För det första är det tydligen inte så bekvämt men framför allt så visar man ju upp världens blöjrumpa isf    Sjukhusets bindor/blöjor är ju inte så små och att då ha ett par tajta byxor och en top så kanske inte döljer rumpan är inte det roligaste att visa sig i.

Jag har packat mjuka och rymliga kläder som inte skall sitta åt någonstans. Dock tror jag att jag håller mig till deras rockar. Så himla roligt är det inte att tvätta =)  Deras rockar kan man ju bara slänga i tvätten och så sköter någon annan det och då slipper man ju smutsa ner sina egna.

Nä, det kan verkligen inte vara någon höjdare att föda när man är sjuk. Förstår att man tappar krafterna ganska snart och att det kan sluta i snitt. Jag är tillräckligt rädd för att bara vara täppt i näsan så att jag inte kommer kunna andas ordentligt och göra det jag övat på. Om jag inte kommer kunna andas in genom näsan, vad gör jag då? Det löser väl sig men lite jobbigare blir det ju.

Jag har redan använt amningsbh i 9 månader....  Jag gick upp 3 kupstorlekar meddetsamma och fick då tipset av min syster att inte köpa vanliga bh:ar då utan amningsbh:ar. Dock kommer de säkert vara för små när man väl ska amma då de blir ännu större men lite plats finns det nog kvar i dem. Jag kommer ju kunna ha dem efteråt också, kanske bara inte den första tiden när man är supersvullen.  

Du skulle ju kunna köpa 1 lite billigare amningsbh redan nu och ta då kanske en storlek större i kupa än vad du har nu. Se bara till så att den är mjuk och skön och inte klämmer åt någonstans. Sedan när du vet så kan du ju köpa fler ordentliga i rätt storlek.   

Jag har också köpt ett par av mina i Ullared. Jättesköna och mjuka, framför allt att sova i  =)  Dock kommer jag nog att köpa några andra att ha när jag väl sett vilken storlek jag behöver när allt satt igång eftersom jag inte tycker att de här ger så himla snygg form på brösten. Jag vill helst inte visa mig ute i dem.

Fy vad tråkigt med en sådan BM! Min BM har aldrig påpekat något om min vikt och det är nog tur för jag hade verkligen fått spel om hon hade gjort det. Sådant är så känsligt. Vill hon att du ska banta under graviditeten eller? Sjukt!

Åh vad jag är avundsjuk på er som jobbar er sista dag idag (abbi m.fl). Jag har tyvärr en vecka till med jobb innan jag får gå hem men jag hade gärna gått hem idag. Nu är det bara 3 veckor kvar till BF!

Jag har redan börjat känna en viss nervositet när jag går och lägger mig. Statisktisk sett startar ju tydligen de flesta förlossningar på natten, när kroppen slappnat av. Så jag undrar alltid när jag lägger mig, är det dags inatt. Och ibland vaknar jag till av förvärkar eller annat och då undrar jag också. Jag har också börjat bli lite nervös när min man inte är hemma. Han har ofta match på orter långt borta och för det första så kan ju jag omöjligt få tag på honom om det skulle vara något och dessutom skulle det ta flera timmar innan han skulle vara hemma igen.

Nu är sista arbetsveckan inledd, äntligen. Jag längtar redan hem....  I helgen bakades det bland annat kanelbullar som vi frös in för att kunna ha till de som kommer på besök när bebisen kommit. Vi lagar även lite extra mat, typ köttfärssås, pannbiff m.m., som kan vara skönt att ha färdigt i frysen när vi kommer hem med bebisen och kanske inte har tid/ork att laga mat meddetsamma. Så slipper vi tänka på det då. 

Det är så olika "regler/rön" om hur man ska göra med barnet. Våra föräldrar fick ju rådet att inte mata oss för ofta t.ex. Vi skulle ju t.ex. matas var 3-4 timme och absolut inte oftare. Idag ger man rådet att barnet skall få äta så ofta det vill, näsan så att man blir som en napp. De ska tydligen få ligga vid bröstet även om de bara vill ha lite närhet och gosa lite. Jag vet inte riktigt hur jag kommer att göra. Det känns som att ett mellanting hade varit bra. Jag kommer nog försöka få in en mat-rutin där barnet äter med jämna mellanrum och inte småduttar lite här och där. Jag är inte så sugen på att bli en snuttefilt eller en napp. Dock vet jag att barn har vissa tillväxtperioder då de äter mer/oftare men det får man väl ta då. Jag ska nog försöka få in någon form av rutin i det hela för att det ska bli lite lättare för oss och att mata var 3e timme kan nog vara lagom. 

Något jag säkert kommer att testa lite längre fram inför kvällsmatningen är nog ersättning. Många barn blir inte helt mätta av bröstmjölken och behöver därför äta flera gånger under natten. Ibland kan det hjälpa att ge ersättning istället som sista mål inför natten, då kan bebisen (oftast) bli mer mätt och därför sova både bättre och längre.